3 STRANDSKYDDET JÄMFÖRT MED ANDRA
5.2 Nulägesbeskrivning-ett exempel
Enligt överenskommelse med Naturvårdsverket har Metria anlitas för att göra en GIS-körning som kombinerar byggnadsregistret med SMHIs databas över sjöar. Den information som tagits fram är dock inte tillräcklig för att göra en jämförelse. I brist på jämförande analys ger vi en nulägesbeskrivning med Örebro län som exempel. I exemplet beskriver vi skillnader mellan tätort och glesbyggd och försöker också visa på karaktären på byggnaden, huvudbyggnad eller komplementbyggnad. Lindesberg, Örebro och Laxå kommun valdes ut för att analysera skillnader mellan olika befolkningstäta kommuner i länet.
Vår analys visar att cirka en fjärdedel av alla byggnader i Örebro län ligger intill mindre sjöar och vattendrag. Fördelningen mellan tätort och utanför tätort är 13 % respektive 34 %, det vill säga att flertalet av byggnaderna intill mindre sjöar och vattendrag återfinns utanför tätort. Då det saknas information för att göra en jämförande analys hur länsvisa ändringar i strandskydd påverkat nybyggnation i glesbygd historiskt kan nulägesbeskrivningen användas för att följa upp hur en eventuell förändring i strandskyddet påverkar nybyggnationen utifrån dagens situation.
Figur 4 Figuren visar ett exempel på hur byggnader ligger fördelade innanför och utanför strandskyddet i förhållande till gräns för tätorten. Röda ringar visar på byggnader som
”klippts” i två delar och kan ha räknats dubbelt i analysen. Observera att byggnaderna inte visas om de är flerfamiljshus, villor, radhus, industribyggnader eller samhällsfunktioner.
Analys & Strategi 37
6 Sammanställning av konsekvenser
I det här uppdraget har vi sammanställt konsekvenser av utredningsalternativen UA2 och UA4 samt jämförelsealternativet gällande aspekterna: Arbetsinsatser och kostnader, Strandskyddet jämfört med andra skyddsformer, Ekosystemtjänster, Effekter på inflyttning och byggande av bostäder samt Minskade kostnader för sökande.
I denna sammanfattning redovisas svar på de frågor som analyserats inom respektive avsnitt.
Hur stort är problemet?
Grundläggande för att kunna analysera hur stora konsekvenserna av införandet av UA2 eller UA4 blir, är att veta hur stort problemet är i JA. Uppskattningsvis är antalet ärenden i JA, som är berörda av förändringarna, i storleksordningen 200 stycken per år32.
Drivkraften att vilja bosätta sig permanent, eller tillfälligt, vid ett småvatten eller smalt vattendrag, i ett område med lågt exploateringstryck talar för att man söker sig till en naturmiljö (bort från mänsklig exploatering) och att man väl på plats vill bevara den tystnad och det naturliv som finns. Detta kan förstås ändras med tiden – kanske kommer de lågt exploaterade områdena att gradvis bli högt exploaterade. I ett sådant läge kan man anta att definitionen för lågt exploaterat område inte längre gäller för den platsen och de generella strandskyddsreglerna återinförs.
Hur stora är skillnaderna mellan utredningsalternativen?
Skillnaderna mellan JA, UA2 och UA4 är relativt små, då lättnaderna bara gäller för mycket små sjöar och vattendrag och utanför högexploaterade områden.
Den största skillnaden ligger i inventeringarna av naturområden. Hur dessa inventeringar praktiskt kommer att gå till framöver är för författarna okänt. Både i UA2 och i UA4, kommer det att krävas inventeringar av naturområden som inte görs idag. I UA2, då länsstyrelsen har en möjlighet att återinföra strandskyddet, och i UA4 då länsstyrelsen antas upphäva strandskyddet i större omfattning än idag. I UA2 kommer inventeringar krävas för att visa på om naturvärdena och friluftsvärden är höga och i UA4 kommer inventeringar krävas för att visa på om naturvärdena är låga.
Samtidigt innebär inventeringarna i både UA2 och UA4 att beslutsgrunderna för strandskyddet blir tydligare och mer enhetlighet i hela landet. Detta bör kunna öka allmänhetens acceptans för en strikt tillämpning av strandskyddsreglerna.
32 Vi vet inte vet hur många dispensansökningar som omfattats av definitionen ”dispensärenden med sjöar under en hektar och vattendrag under en meters bredd”, och därför har ett antagande gjorts för att kunna göra en jämförelse mellan de båda utredningsalternativen
38
Hur påverkas de administrativa kostnaderna?
UA2, och i viss mån UA4, har i vår analys uppskattats till en ringa kostnadsbesparing för den sökande. I UA 2 försvinner den kommunala handläggningen av dispensärenden helt (förutsatt att dispens inte söks i de områden där länsstyrelsen återinfört strandskyddet.) Vidare kommer endast informella kontakter behövas mellan sökande och kommun, samt kommun och länsstyrelse vid gränsdragningsproblematik för vilka sjöar och vattendrag där strandskyddet inte gäller.
UA2 och UA4 innebär relativt kraftigt ökade kostnader för länsstyrelserna då båda utredningsalternativen innebär att större inventeringar behöver genomföras. För att visa att värdena är höga enligt UA4 kommer sannolikt krav på att inventeringen visar något konkret skyddsvärt, exempelvis rödlistad/fridlyst växt/djur eller vandrings- eller kanotled. Troligtvis är en inventering för att visa att natur och friluftsvärdena är höga, mer kostsamt än att visa att värdena är låga. Om man finner höga naturvärden kan det vara aktuellt med andra skydd; biotopskydd, arter som är fridlysta m.m. Om det också är höga värden för friluftslivet och det är fråga om ett större markområde, kan det vara aktuellt att inrätta ett naturreservat.
Den sökande kommer få en lägre kostnad i de flesta fallen om UA2 eller UA4 införs. Då det är så pass liten ärendemängd som hanteras för dispenser intill mindre sjöar och vattendrag är de kostnader som besparas för länsstyrelsen tämligen ringa. Det samma gäller för mark- och miljödomstol.
Det går dock inte att bortse från att det ur naturvårdssynpunkt och kanske även ur friluftslivssynpunkt33, finns ett behov av att göra ytterligare inventeringar för att beslutsunderlaget ska bli bättre vid prövning av strandskyddsdispenser. Frågan är hur man kan skapa lättnader vad gäller mindre sjöar och vattendrag utan omfattande kostnader och utan att naturvärden ska komma till skada. För alla tre alternativen är det centralt med en bra nationell vägledning för att undvika en spretig tillämpning vilket är viktigt för att uppnå likhet inför lagen.
33 Tillgängligheten till stränder i vissa områden skulle kunna bli dålig, både från vattensidan som från landsidan
Analys & Strategi 39
Hur påverkas värdet på framtida ekosystemtjänster?
WSP har bedömt att ekosystemtjänsterna endast riskerar att påverkas marginellt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte går att uttala sig om hur stor minskningen är eftersom det inte är känt hur stor exploateringsviljan är i de aktuella områdena.
Dispens för strandskyddet kan idag sökas om man har särskilda skäl. Skäl som att områden sällan eller aldrig besöks, att stranden är otillgänglig eller i övrigt olämplig för bad och friluftsliv godkänns inte som "särskilt skäl". Den privata intressenten, markägaren, vill vara fri att göra vad han vill med sin mark det vill säga äga rätten att besluta om sin egen mark. Mark blir mer värd om det inte finns några restriktioner som strandskydd. Men en enskild markägares rätt att bestämma över sin egen mark, kan sätta ekosystemtjänsterna "ur spel". I längden kan det leda till att samhället måste ingripa och restaurera. I ett kommersiellt perspektiv kan marker som först bedöms vara ointressanta, visa sig inte vara det.
Vilka är skillnader mellan strandskydd och andra skydd?
I vår analys har vi använt Örebro län som ett exempel och det kan konstateras att i Örebro län är endast en mycket liten andel av de små vattendragen skyddade av någon annan skyddsform.
Frågan är om kommunerna i Örebro län är tillräckligt representativa även för en kommun med låg exploateringsgrad inom strandzonen vid små sjöar och vattendrag? I en kommun med högt exploateringstryck, där det finns risk för målkonflikter kring markanvändning, skulle särskilda områdesskydd kunna vara tillkomna på förekommen anledning. Å andra sidan kan större arealer skyddas i exempelvis fjällvärlden eftersom det är så glest befolkat och finns relativt få intressekonflikter om marken.
Att det är en liten andel av små vattendrag där olika skyddsformer överlappar, kan tolkas på flera sätt. Antingen kan slutsatsen vara att det är viktigt att värna om strandskyddet, på grund av just den låga andelen överlappande skydd. Slutsatsen skulle också kunna vara den motsatta, att det är orimligt att små vattendrag ska ha ett generellt skydd, då det är så få små vattendrag som har ett specifikt utpekat skydd. Det som är viktigt att komma ihåg i den här typen av diskussioner är att de olika skydden är olika utformade och har olika syften.
Att införa ett naturreservat kostar mycket tid och pengar. Det finns dessutom en årlig skötselkostnad som är hög, i synnerhet jämfört med ett strandskydd som både saknar underhållsplikt och ingen mark behöver köpas loss. Ett strandskydd innebär ett mycket mindre intrång för markägaren än ett naturreservat eller ett Natura 2000-område.
Ett strandskydd innebär i praktiken inte bara ett skydd för stranden, utan också att anläggningar och fastigheter ges ett skydd från stranden – framförallt från erosions- och översvämningsrisker som vid en allt tydligare klimatförändring i första hand kommer att påverka stränderna negativt.
En buffertzon på 100 meter kan därför vara berättigad även vid små sjöar och vattendrag.
40
Slutsats
Frågan är om en förändring i lagstiftningen är samhällsekonomiskt försvarbart? UA2 och UA4 ska ställas i relation till att det i dessa områden är mycket lågt bebyggelsetryck. WSP anser därför, med stöd av analysen, att JA förefaller vara det alternativ som ger mest nettonytta, utifrån de förutsättningar som utretts.
Länsstyrelsens överprövning av ärenden (-) (-)
Kommunala inventeringar av naturområden, där sökande
ansvarar (-) (-)
Länsstyrelsen inventeringar av naturområden (+) (+)
Informella kontakter kring gränsdragningsproblematik för
kommunen (+) (-)
Informella kontakter kring gränsdragningsproblematik för
länsstyrelsen (+) (-)
KOSTNADER FÖR SÖKANDE
Kostnad för strandskyddsdispens (-) (-)
EKOSYSTEMTJÄNSTER
Försörjande (-) (0)
Reglerande (och upprätthållande) (-) (0)
Kulturella
Kultur- och Naturarv (-) (0)
Möjligheten till rekreationsaktiviteter - friluftsliv går inte att
uttala sig om (0)
Tabell 6. Sammanfattning av kostnadskoncept. Observera att graderingen - / + måste ses i sitt sammanhang. Att en ekosystemtjänst minskar är exempelvis i hög grad negativt för samhället. Att mängden dispensärenden minskar skulle kunna betyda, utifrån den information som finns tillgänglig vid rapportskrivandet, att de minskar från 2 st till 1 st om året i en genomsnittlig kommun.
Analys & Strategi 41