4 METOD OCH MATERIAL
4.4 Översikt över frågorna i intervjuerna
Vi hade som avsikt att låta informanterna beskriva sina erfarenheter kring
samverkansprocesser så öppet som möjligt och har därför utgått från grounded theory som metod. Våra frågor anger relevans utifrån en generell och öppen strategi med övergripande samtalsområden som vi har haft för avsikt att diskutera kring.106 Frågorna har gjort det möjligt för oss att ha en bred ingång i våra samtal med informanterna och samtidigt vara följsamma för intervjupersonernas engagemang och intressen. Samtliga frågor har ställts på likartat sätt till alla informanter. Det innebär att informanterna har kunnat utveckla sina utsagor efter behov där de utifrån sin egen uppfattning fått möjligheten att definiera den kontext som kopplas samman med det studerade fenomenet. Vi ska i det kommande avsnittet beskriva kring vilka teman frågorna kretsade, och hur vi tog oss an dem.
Frågor om samverkan:
Vi inleder intervjun med att frågorna; Vad är anledningen till att samverkan misslyckas
mellan AF och kommunen och vad finns det för nackdelar vid samverkan med kommunen kring etableringsinsatser?
105 Bryman, 2002, s.127.
35 Eftersom effekten av att samverka inte alltid är positiv, finner vi det intressant att veta vad som kan orsaka problem inom samarbetet mellan stat och kommun.107 Med tanke på att det finns lokala riktlinjer för att underlätta samverkan mellan myndigheter, anser vi att det är viktigt att ta reda hur man kan förbättra processen när det inte går bra.
Frågor om kommunikation:
Enligt tidigare forskning är en god relation mellan aktörerna en faktor som påverkar
samverkansprocessen mot en positiv riktning.108 Av den anledningen är det intressant för oss att ta reda på hur relationen ser ut mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Vi ställde frågorna; Hur upplever du att kommunikationen fungerar mellan er och kommunen? Hur
håller ni kontakt? Har ni regelbundna träffar? Frågorna hjälper oss att få svar gällande
vilken kontinuitet som finns kring kommunikation mellan aktörerna vid en samverkan och hur den kommunikationen uttrycks.
Då vi ägnar oss åt explorativ forskning kring hur samverkansprocesser mellan individer fungerar och vill förklara bakomliggande förklaringar till problem i samverkansprocessen, ställde vi även frågor kring rollkonflikter. Rollkonflikter ser vi som något som uppstår, när det ställs olika förväntningar på två olika roller som hamnar i konflikt med varandra, där rollerna innehas av en och samma person. Med tanke på att samverkan bygger på en horisontell integrering mellan individer eller organisationer och det samtidigt inom
organisationer styrs traditionellt hierarkiskt, så kan det ställas olika krav på individerna som samverkar. På frågorna; Har det inträffat någon rollkonflikt? Om ja, hur har ni löst
rollkonflikten? kan svaren förklara hur samverkan påverkas av otydligheter och vilken
strategi respondenterna har för att lösa konflikter. Vi ställde följande frågor; Varför har det
uppstått en rollkonflikt och hur ser relationen ut i samverkansprocessen mellan er och
107 Statskontoret. Arbetsförmedlingens interna styrning. Slutrapport om förändringsarbetets genomslag.
Rapport/Arbetsmarknadsdepartementet. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, 2019:03.
36
kommunen? Här vill vi belysa respondenternas uppfattningar om relationen mellan aktörerna
som samverkar för att få en inblick i hur den ser ut rent generellt.
Frågor om Lokala överenskommelser (LÖK):
För att förenkla processen vid samverkan finns Lokala överenskommelser (LÖK) i form av ett gemensamt dokument som delas med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Migrationsverket och länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). LÖK är ett dokument som innehåller en beskrivning av rutiner, roller och uppdrag mellan aktörerna för att en god samverkan ska kunna uppnås. LÖK är även ett strategiskt verktyg för att
samordna lokalt etableringsarbete där dokumentet beskriver mål med samverkan. Ansvaret för att LÖK ska upprättas, följas upp och även justeras ligger på Arbetsförmedlingen. Till hjälp finns ett metodstöd för hur aktörerna ska ta fram LÖK.109
På frågan; Hur upplever du att LÖK fungerar i praktiken? ville vi ta reda på ifall LÖK fungerar som stöd för respondenternas som samverkar, då tanken är att underlaget ska underlätta samarbetet. Nästa fråga är formulerad; Hur jobbar ni med att följa upp rutinerna
vid samverkan som står i LÖK? Frågan är ställd för att vi vill få reda på, hur respondenten ser
på sitt eget ansvar, när det gäller att följa rutiner som bidra till en bra samverkan mellan aktörerna. Här ville vi veta ifall det finns moment i LÖK som respondenterna upplever som begränsande. Detta är intressant att känna till, då LÖK ska tydliggöra uppdrag, rutiner och ansvarsfördelning vid samverkan mellan aktörerna kring etableringsinsatser.110 Trots att LÖK ska underlätta samverkansprocessen för aktörerna, kan den ha både för- och nackdelar. Vi ställde frågorna; Finns det någon rutin för samverkan i LÖK som du upplever inte fungerar i
praktiken? Är det något som du vill ändra i LÖK? Svaren på dessa frågor kan återspegla
LÖKs begränsningar när det gäller en framgångsrik samverkansprocess. Genom att identifiera störmoment i de lokala riktlinjerna, kan samverkansprocessen utvecklas för att
109 Arbetsförmedlingen. Utgångspunkter för samverkan om nyanländas etablering, Metodstöd, Revidering 5,
2018, s. 5.
37 förbättras. Ju bättre samverkan är mellan aktörerna desto större sannolikhet är att målet nås med samverkan.
Frågor om ansvar:
Samverkansprocessen är beroende av olika faktorer för att den ska vara så framgångsrik som möjligt. En av framgångsfaktorerna med samverkan är att aktörerna har klara och tydliga ansvarsområden.111 Vi ville av den anledningen få reda på hur respondenterna upplever ansvarsfördelningen och ställde följande fråga; Hur ser du på ansvarsfördelningen vid
samverkan inom etableringsinsatser? För att ta reda på ifall respondenterna upplevde att
aktörerna som samverkar har kunskap om ansvarsfördelningen ställde vi frågan; Upplever du
att aktörerna har kännedom om ansvarsfördelningen vid samverkan? Vi ville även få reda på
respondenternas syn gällande deras eget ansvar; Vad är ditt ansvar vid samverkan? Vid en misslyckad samverkan är det intressant att veta vem som tar på sig skulden, då arbetsformen har en horisontell styrning till skillnad från en hierarkisk styrning.112 På frågan; Vem/vilka
aktörer tar ansvar för samverkan, om processen går fel? ville vi ta reda på vem som tar det
yttersta ansvaret när effekterna av samverkan inte alltid blir positiva. Hur agerar du när
samverkan inte fungerar? var en annan fråga vi ställde för att få en inblick i respondenternas
tankar kring hur de hanterar problem i samverkansprocessen.
Nästkommande fråga är ställd för att ta reda på ifall respondenterna upplever att de har något inflytande över samverkansprocessen i sin helhet. Har respondenten möjlighet att påverka processen på annat sätt än utöver sina arbetsuppgifter? Vi ställde frågan; Upplever du att det
går att påverka samverkansprocessen? Genom frågan; Hur kan samverkansprocessen mellan AF och kommunen påverkas för att vara välfungerande? vill vi ta reda på hur respondenterna
anser att samverkansprocessen kan påverkas till det bättre. Här är frågan ganska bred då svaren kan variera från att beskriva en inom organisatorisk eller utom organisatorisk
111 Vangen & Huxham, 2009, s. 168. 112 Furenbäck, 2012, s. 106.
38 samverkan. Svaren kan ge oss en ledtråd om vad som begränsar samverkansprocessen från att vara välfungerande.