4 METOD OCH MATERIAL
5.2 Fördjupad redovisning av resultat
I detta avsnitt kommer vi att fördjupa oss i vårt resultat som vi tidigare visade som översikt. Vi kommer att beskriva processen för hur vi gjorde när vi analyserade vårt material utifrån grounded theory. Det första vi gjorde var att strukturera vårt transkriberade material. Detta gjorde vi genom att vi gick igenom texterna från transkriberingen som utgick från
intervjufrågorna. När vi läste igenom texterna så ställde vi frågor till vårt material som var inspirerade av Gunilla Guvå & Ingrid Hylander.127 Vad säger data om det som studeras och vilka händelser beskrivs i vår data? Anledningen till att vi ställde dessa frågor var att vi som forskare skulle kunna utkristallisera incidenter som vi sedan gav en innebörd.
Sortering av koder
För att vi som forskare ska enklare kunna beskriva en verklighet, har vi strukturerat data.128 Den beskrivning som forskaren gör av den sociala verkligheten blir beroende av den
innebörden som forskaren tilldelar de sociala handlingar som studeras.129 För att strukturera och bringa ordning åt all rådata, började vi med att reducera materialet efter relevans av ämne.130 När vi började att koda materialet så började vi med att söka efter utsagor i rådata, som kunde ge oss idéer om vilka skeenden eller händelser som var intressanta att studera vidare om.131 För att säkerställa återkommande mönster som beskrev deltagarnas handlingar, analyserades därför den transkriberade texten i flera omgångar. Vårt fokus i inledningen av vårt arbete var att tyda indikatorer som beskrev vad som händer i materialet som var förknippat med vårt undersökningsområde. Ord som indikerade en händelse “kodades” genom att dem markerades och gavs innebörd. Orden jämfördes med varandra för att undersöka hur dem relaterade till varandra via olikheter eller likheter och sorterades som
127 Guvå & Hylander, 2003, s. 37. 128 Ibid, s.33.
129 Ibid, s. 28.
130 Trost, 2005, s. 128.
48
koder. Ord som t.ex. konflikt, oenighet, gränslöst, skilda perspektiv visade på händelser där
respondenterna beskrev bråk om resurser. Grounded theory förespråkar att när man kodar material bör det innefatta verb eller verbala substantiv, där koderna bör vara deskriptiva till sin form.132 Meningen med att koda materialet är att det empiriska materialet så småningom ska transformeras till en teoretisk form. Vi kommer nu att visa koder som beskriver olika fenomen med tillhörande citat.
Koder om samverkan:
Respondenterna beskrev att samverkan upplevs utifrån koderna: behov av att samverka, krav på att samverka, insatser som ska organiseras och begränsade valmöjligheter. Även
anpassning till andras beslut, att följa direktiv och samverkan som nödvändigt för att lösa organisatoriska mål, var andra sätt att beskriva samverkan.
“Att samverka kräver att man är tillgänglig och att man inte skickar personer hur som helst. Det ska finnas syfte med allt.”
Men samverka kunde även beskrivas som möjligheter till förändring, kundnytta, samarbete, gemenskap, andra i fokus, hjälpa till, lösa problem samt organisera. Nedan citat är ett exempel på detta:
“Det är mest fördelar med samverkan tror jag. Det som man strävar efter är individens bästa, de personer som bor här. Jag kan inte se nackdelar. “
För vissa respondenter var samverkan en utmaning i form av gräl kring inflytande, konflikter vid beslutstagande och maktutövande vid olika beslutsområden.
49 Andra respondenter menade att det handlade om tolkningsföreträden inom olika
ansvarsområden som ledde till, brist på samordning mellan aktörer och problem med effektivitet enligt nedan:
“Ja… vi… ibland pratar vi inte med varandra och ibland funkar det och ibland funkar det inte så bra.”
Samverkan kunde även betraktas som dubbel där respondenterna upplevde begränsade möjligheter att påverka beslut, motstridiga förväntningar inom samma organisation och en förväntan på att samverka trots dåliga förutsättningar för att samverka. Andra respondenter menade på att det uppstod maktkamp, konflikter mellan professioner och att det fanns skilda perspektiv mellan aktörerna. Vissa av respondenterna menade att där fanns en passivitet där det förväntades att ansvariga skulle ta beslut och aktivt agera.
Andra respondenter uttryckte tvärtom att olika aktörer försökte styra över deras
ansvarsområden och därmed visade brist på respekt för andra professioners bedömningar. Respondenterna menade att anledningen till att rivalitet uppstod mellan professioner var för att aktörerna blandade sig i deras ansvarsområden. En del respondenter beskrev att
samverkan begränsade deras handlingsutrymme för att kunna påverka processen.
Respondenternas agerande i samverkan var beroende av direktiv från arbetsgivaren. Vissa respondenter menade att de kände sig tvingade att agera utifrån olika organisatoriska mål.
“Och här upplever jag att för kommunen är det mest pengar de vill komma åt, än att hjälpa individen. Det är iallafall så jag uppfattar det.”
Koder om kommunikation:
När respondenterna pratade om kommunikation i samverkan, så var det oftast som en positiv upplevelse. När kommunikationen fungerade bra var det en faktor som främjande samverkan. Koder som visade på detta var: strukturerat arbetssätt, tydlig ansvarsuppdelning, utbyte av erfarenheter, ökad förståelse för samverkansprocessen och möjligheter att träffas fysiskt för
50 att kommunicera. Men när kommunikationen inte fungerade bra, så var det en faktor som begränsade samverkan. Vid dålig kommunikation skapades brist på samordning, brist på information och kunskap om samverkan och brist på effektivitet. Respondenterna menade att kommunikation vid samverkan är en möjlighet att dela erfarenhet och kunskap, att känna trygghet och att det finns en tydlig ansvarsuppdelning. Nedan citat visar på detta exempel:
“Vill jag till exempel komma till arbetsmarknadsenheten, då är det en person som jag mailar och sedan pratar med. Eller när det gäller till exempel det här projektet så att säga. Som när det gäller praktik och sådant här... då är det någon som är ansvarig här. Då pratar jag med en kollega som är ansvarig och ordnar till exempel
arbetslivspraktik.”
Koder om LÖK:
På uppdrag av regeringen ska Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och länsstyrelserna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utveckla och förbättra samverkan samt samordning i etableringsprocessen för nyanlända. För att
samverkan och samordning ska fungera på lokal nivå så upprättas lokala överenskommelser (LÖK) mellan berörda aktörer. Meningen med en lokal överenskommelse är att den ska tydliggöra ansvarsfördelning, roller och rutiner i samverkan.133 När respondenterna svarade hur LÖK fungerar i praktiken fick vi fram koderna: brist på kännedom om LÖK, okunskap om spridning, andras ansvar samt brist på rutiner. När det respondenterna svarade hur de jobbade med att följa upp rutinerna vid samverkan som står i LÖK, uppstod koder som: fria tolkningar, oklara ansvarsområden, olika arbetssätt och andra prioriteringar enligt exempel nedan:
“Det är väldigt individuellt så att säga, hur man tolkar.”
Vårt resultat visade på att samtliga respondenter i vår studie inte följde de gemensamma reglerna i LÖK eller kände inte till LÖK. En indikation på att LÖK inte prioriterades av respondenterna var koder som; administrativ belastning, brist på tid eller brist på
51 kommunikation. Skälet till att respondenterna inte följde LÖK eller inte kände till policyn, var att respondenterna ansåg att det var “andras” ansvar att se till att dem följde instruktioner. Koder som visade på detta var: okunskap om andras ansvarsområden, brist på förankring av idéer inom organisation, andras ansvar samt brist på implementering.
Koder om ansvar:
Respondenterna definierade sitt personliga ansvar utifrån koderna: övervakning av ledning, uppföljning av resultat, kostnadseffektivitet och att ta ansvar för personliga verksamhetsmål. Respondenternas ansvar kunde även beskrivas som: expertis inom ett ansvarsområde,
prestationer man utför, kontroll av ledning, fokus på kvantitet och egenansvar. Andra koder var; att själv ta beslut, att ha kunskap, att vara sakkunnig, att ha kompetens, att ta ansvar utifrån sina arbetsuppgifter samt att påverka andras beslut i samverkan. Att ha helhetsansvar, att vara professionell, att vara lojal, att aktivt agera, att vara tillgänglig, att påverka
situationen och att utöva självledarskap var andra ord. Se nedan exempel på detta:
“Ja… vad tycker jag… alltså vi har gemensamma kunder och människorna bor ju i kommunerna. När vi inte hjälps åt så förlorar dem försörjningsstöd (kunderna) och i slutändan är det kommunen som har ansvar för att dem drabbas och då är det viktigt ju att samverka och då tycker jag att de kämpar på också.”
Vissa respondenter menade på att ansvar i samverkan kunde upplevas som en börda då koder var: utmaningar med samverkan, andras ansvar, skylla på andra och otydligt
ansvarsutkrävande. Andra ord var begränsningar utifrån arbetsroll, passivitet av medarbetare, tröghet i samverkansprocessen och brist på samarbete som citatet nedan visar:
“Eller om kommunen inte följer det som man har bestämt. Det kan vara att man skickar en person till en praktikplats, att man hamnar där och tanken var att man skulle t.ex. träna mer svenska, men sen får man reda på att personen inte har varit där eller att personen inte har fått den hjälp som har avsetts.”
52 Vi har i detta avsnitt visat på arbetsprocessen för hur indelning av koder har skett när vi fick fram vårt resultat. Vi har även tagit med citat för att visa på hur koder kan tolkas i olika exempel. Vi kommer i nästa avsnitt att fortsätta att redogöra för processen genom att visa hur koder har kategoriserats.
Sortering av kategorier
Vi ska nu beskriva hur vi gjorde när vi strukturerade koder i “sorteringshögar ” som
resulterade i kategorier. Vi började med att identifiera vilka koder som skulle slås ihop till en kategori. När vi gjorde detta var vi inspirerade av Guvå & Hylanders perspektiv på kodning, som ger forskaren idéer om hur kategorier ska fyllas så att begreppen kan definieras.134 Genom att koderna kategoriseras så visas dimensioner och aspekter av ett skeende.135 När vi studerade det transkriberade materialet, så letade vi efter ord eller meningar som indikerade en liknande händelse. När flera koder visade på liknande indikatorer så grupperades dessa. Ordningen av grupperingen på koderna utgick ifrån samma frågor eller frågeområden som vår intervjuguide. När vi slutförde antalet grupperingarna av koder, så var det dags för nästa steg i processen för att strukturera vårt material - att kategorisera. Dessa ord sorterades i en tillhörande kategori. Det innebär att alla koder som ingick i en kategori, hade karakteristiska kännetecken som de delade med varandra inom samma grupp.136Alla kategorier jämfördes genom att vi ställde frågan om utsagorna indikerade på samma skeenden samt vilka som hörde ihop eller ej. Vid data som passade in på flera kategorier användes den narrativa kontext som data har uppstått i som stöd för val av kategori.137 Namnen på kategorierna kunde modifieras då ändringar gjordes vid behov. Tabellerna i kommande stycke visar hur vi kategoriserade koderna. I citaten som följer kommer exempel på koder som sorterades in under “tillhörande” kategori.
134 Guvå & Hylander, 2003, s. 37. 135 Ibid, s. 54.
136 Ibid,s. 37.
53
Kategorier: Koder:
Samverkan Måste, samarbete, lösning, direktiv. Arbetsvillkor Beroende, förhandling, bunden.
Ansvar Agera, aktiv, anvisa, ta beslut, tillgänglighet, influera. Rivalitet Konflikt, oenighet, gränslöst, skilda perspektiv, anklaga. Tolkningsföreträde Styra, härska, bestämma, övertramp.
Påverka Beslutsrätt, inskränka, blanda.
Inflytande Begränsning, tvång, krav, skilda regelverk.
När respondenterna pratade om vad som kunde förbättras med samverkan så nämndes att de ville att andra aktörer tog ett större ansvar enligt exemplet nedan:
“Jag kan bara tala för mig själv. Det beror på vad man jobbar med. Man är väldigt olika. Jag själv tycker att kommunen ska ha flera platser till funktionsnedsatta människor, de som har svårt att hitta jobb. Och att kommunen inte skulle bara tänka på bästa ersättning. Likadant med språkpraktik. Kommunen skulle ta mer ansvar tycker jag. Det skulle vara något man kanske kan förbättra.”
Kategorier: Koder:
Trygghet Riktlinjer, struktur, kommunikation, erfarenhetsutbyte. Policy Okunskap, ointresse, ledningsansvar, likgiltighet. Information Brist på struktur, fria tolkningar, oklart.
Riktlinjer Börda, andra prioriteringar, tidsbrist, gråzon. Kompetens Erfarenhet, ansvarsområde, prestation. Arbetsprestation Övervakning, uppföljning, effektivitet, mål.
54 En del respondenter hävdade att bristen på information i samverkan kunde begränsa
samarbetet mellan aktörerna i samverkan. Kommunikationen var viktig för att samverkan skulle fungera bra och tydliggöra information mellan aktörerna. I följande citat beskrivs kategorin information:
“Ja... jag tycker det här med samverkan är okunskap hos tjänstemän. Och det kan vara tjänstemän som vill styra, men när jag har förklarat så har jag uppfattat som de har förstått.”
Kategorier: Koder:
Plikt Ansvarskänsla, åtaganden, skyldighet, samvetsgrann. Problemhantering Brist på flexibilitet, begränsning, stagnering, passivitet. Måluppfyllelse Krav, prestation, kontroll, begränsning, kvantitet. Förutsättning samverkan Tidsbrist, andra prioriteringar, fel fokus.
Autonomi Frihet, självständighet, rättighet, delaktighet, egenansvar
Respondenterna beskrev att det ibland förekom konflikter mellan aktörerna i
samverkansprocessen. Samtidigt ansåg respondenterna att de hade plikt att agera och att vara lojala gentemot sin arbetsgivare. Det innebar att trots att det fanns samarbetssvårigheter mellan aktörerna i samverkan, så kände respondenterna en skyldighet att agera för att samverkan skulle fungera:
“Nej det finns ingen konflikt med samverkan så att säga. Eller problematik. Det finns olika åsikter och så, men det är ok. Det viktigaste är att man går framåt.”
55
Kategorier: Koder:
Samverkansansvar Vetskap, kunskap, sakkunnighet, kompetens. organisatorisk lojalitet, anvisning.
Organisatoriska svårigheter Andras ansvar, hinder, belastning, engagemang. Personligt ansvar Organisatorisk lojalitet, inomorganisatoriskt,
eget arbetsområde.
Förbättra samverkan Öka kommunikation, tidigare kommunikation, informationsutbyte.
Respondenterna sa att de var positiva till att förbättra samverkan, om de fick bättre möjligheter att samverka. Flera menade att genom att öka kommunikationen mellan
deltagarna i samverkan fanns möjligheter till att göra förändring, förtydliga ansvarsområdena och öka transparens i samverkan. Bättre och utökad kommunikation i samverkan uppfattades som en fördel för samarbete vid samverkan. Citatet nedan visar på hur kommunikation upplevs:
“Ibland kan det vara att vi misstolkar varandra, vad vi vill och vad vi förväntar av varandra.”
Vi har i detta avsnitt visat på arbetsprocessen kategorisering har skett när vi fick fram vårt resultat. Vi har tagit med exempel på citat för att visa på hur vi har kategoriserat koderna. Vi kommer i nästa avsnitt visa hur kategorier sorterades till begrepp.
Sortering av begrepp
Vi har i föregående avsnitt visat på hur vi har kategoriserat koder och kommer nu att beskriva processen, för hur kategorierna har reducerats till begrepp. Indelningen av kategorier
sorterades på liknande sätt som den tidigare beskrivningen av koder. Det innebar att vi kunde slå ihop kategorier eller ta bort dem. Eftersom vi omarbetade kategorier vid flera tillfällen kunde de minskade till antalet, då kategorier valdes bort vid snarlika innebörder. På så vi har komplexa fenomen reducerats så att de blir mer begripliga. Genom att vi kodade materialet så
56 utkristalliseras incidenter som vi gav en innebörd.138 Vi använde en konstant jämförande metod (komparation) för att analysera data. Koder, kategorier och begrepp jämfördes mot olika tidigare versioner av uppdelningar. När databitar studerades letade vi efter information som vi kunde identifiera som någonting gemensamt mellan dem. När vi kodade begreppen ställde vi frågor till data om vad kategorierna innehöll och vad det fanns för olika aspekter och dimensioner som var av betydelse som vi kunde tolka i materialet. Vilka variationer fanns i skeenden och hur kunde dem variera?139 Det gemensamma kunde bestå av en viss känsla, liknande ord eller fraser kring ett ämne. Resultatet blev att fyra begrepp
utkristalliserades ur vårt material.