“Samverkan - Inte mitt ansvar”
- Samverkan inom etableringsinsatser sett ur arbetsförmedlarnas synvinkel på Arbetsförmedlingen.
“Collaboration - Not My Responsibility”
- Collaboration within establishment activities from the employees' point of view at the Employment Service.
Tamam-Eugenia Abou-Hamidan & Marijana Lambe
Ledarskap och offentlig organisation 60 hp Magisternivå: Uppsats 15 hp VT 2018 Handledare: Anders Edvik
1
Abstract
Titel: Samverkan - Inte mitt ansvar
- Samverkan inom etableringsinsatser sett ur arbetsförmedlarnas synvinkel på Arbetsförmedlingen.
Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkansprocessen kommer till uttryck i arbetsförmedlarnas tal om samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. För att få en bättre förståelse för samverkansprocessen har vi formulerat följande frågeställningar:
- Hur beskriver arbetsförmedlarna sin roll inom ramarna för
samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen? - Hur beskriver arbetsförmedlarna makt, ansvar och kontroll i
samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen? - Hur beskriver arbetsförmedlarna ansvarsfördelningen i
samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
- Hur beskriver arbetsförmedlarna organisationsförändringar i samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
Studien har en kvalitativ ansats som försöker fånga arbetsförmedlares upplevelser av samverkansprocessen i offentlig verksamhet. I syfte att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med 10 st individer som samverkar kring etableringsinsatser på Arbetsförmedlingen. Under intervjuerna var de mest frekvent uppkomna begreppen makt, kunskap, handlingsutrymme och helhet. Begreppen redovisas i resultatavsnittet med beskrivande analys utifrån legitimitet, isoformism och löskoppling.
Studien visar att när respondenterna talar om makt, så kommer det till uttryck i form av legitimitet. Anpassningen till samverkansprocessen blir någonting som respondenterna gör på papper men inte i praktiken. När respondenterna talar om kunskap i samverkan så är den formella strukturen särkopplad från den informella strukturen, där respondenternas prat, beslut och handling skiljer sig åt. Trots att det finns en gemensam samsyn och vilja att samarbeta mellan organisationer, kan medarbetares initiativ hämmas vid samverkan av handlingsutrymmet. För att arbetsförmedlarna ska kunna ta ansvar för hela
samverkansprocessen, så krävs dels tillgång till de andra aktörernas värdegemenskap men även rätten att styra andra aktörer. Därav kan samverkan ske, men utan att det tas ansvar för processen, utan enbart för de egna arbetet.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Problemformulering 7
1.3 Syfte och frågeställningar 8
1.4 Avgränsningar 9
2 TIDIGARE FORSKNING 10
2.1 Forskning om New Public Management 10
2.2 Forskning om förändringsprocesser 12
2.3 Forskning om faktorer som påverkar samverkan 13
2.4 Forskning om samverkan mellan myndigheter på lokal nivå 15
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning 17
3 TEORI 19
3.1 Inledning 19
3.2 Nyinstitutionell teori 20
3.2.1 Centrala aspekter av nyinstitutionell teori 21
3.2.2.Tillämpningssätt av nyinstitutionell teori 22
3.3 Grounded theory 23
3.3.1 Centrala aspekter av grounded theory 24
3.3.2 Tillämpningssätt av grounded theory 25
4.1 Intervju som metod 27
3
4.3 Beskrivning av material och tillvägagångssätt 31
4.4 Översikt över frågorna i intervjuerna 34
4.5 Översikt över svaren i intervjuerna 38
4.6 Resultatredovisning utifrån analysmetod 39
4.7 Självreflexiv metoddiskussion 40
4.8 Etiska överväganden 41
5 RESULTAT 43
5.1 Inledning 43
5.2 Fördjupad redovisning av resultat 47
5.3 Slutlig resultatredovisning utifrån analysmetod 56
5.4 Sammanfattning av resultat 58
6 ANALYS 60
6.1 Inledning 60
6.2 Beskrivning av analysprocess 61
6.3 Analys utifrån legitimitet, isoformism och löskoppling 61
Handlingsutrymme utifrån legitimitet 69
7 Slutsatser och diskussion 78
7.1 Förslag till framtida forskning 80
Referenser
4
Tack!
Vi vill rikta ett tack till de arbetsförmedlare som arbetar på Arbetsförmedlingen som tog sig tid att medverkade i studien. Er medverkan bidrog till ett oerhört värdefullt material med många spännande tankar och funderingar som fick komma till tals. Tack så mycket!
Ett varmt tack till vår handledare Anders Edvik som har stöttat oss under processen från de första reflektionerna om uppsatsens tema fram till det slutgiltiga resultatet.
Slutligen vill vi rikta det sista tacket till våra fantastiska familjer som har haft tålamod i vått och torrt under resans gång. Med er kärlek och stöd har ni möjliggjort denna resa!
5
1 INLEDNING
Följande kapitel kommer att inledas med en bakgrund till studien och därefter övergå till problemformulering. Studiens syfte och frågeställningar kommer därefter att behandlas samt studiens avgränsningar.
1.1 Bakgrund
I Sverige är utmaningarna på arbetsmarknaden i stor utsträckning begränsade till personer med låga kvalifikationer. Faktorer som utbildning, invandrarbakgrund och förmågor är av stor betydelse för möjligheten att hitta arbete i Sverige. Det innebär att det finns grupper på arbetsmarknaden som har en utsatt ställning och därmed löper större risk att vara arbetslösa en längre tid. Arbetsförmedlingen betraktar att de utsatta grupperna består av personer med högst förgymnasial utbildning, funktionsnedsättning som medför till nedsatt arbetsförmåga, är födda utanför Europa och är äldre (55 - 64 år).1
För att förhindra att människor i utsatta grupper riskerar att bli långtidsarbetslösa, har regeringen infört samverkande insatser. Samverkan är en allt vanligare arbetsform inom offentlig myndighet som är ett resultat av specialisering av verksamheter. Samverkan är även ett resultat av ökade krav på myndigheter gällande samordnade insatser, för att kunna
tillgodose medborgarnas behov. Inom insatser för etablering av nyanlända är syftet att förkorta tiden till arbete för nyanlända genom att tillvarata deras kompetens och på så sätt kunna bidra till välfärden.2
1 Regeringskansliet. Sveriges nationella reformprogram, 2019. s. 5. 2 Regeringskansliet. Sveriges nationella reformprogram, 2017, ss. 2 - 3.
6 Trots att ett allt mer komplext samhälle ställer krav på samordning och samverkan mellan de offentliga aktörerna, har samverkan visat sig vara en svår konst. För att en god samverkan ska utvecklas mellan myndigheter gällande mottagande och etablering av nyanlända, förespråkas en styrning som präglas av tillit och är sammanhållen.3 En sammanhållen styrning bör ha en tydlig förvaltning som fokuserar på ett verksamhetsområdet (etablering av nyanlända) och som tillsammans med flera myndigheter bildar en helhet istället för en enskild myndighet.4 Fördelen med en sammanhållen enhet är att medborgarna slipper att riskera att hamna i kläm mellan olika myndigheter.
För att påskynda nyanländas etablering i Sverige infördes Etableringsreformen den 1 december 2010.5 Reformens har medfört till en förändring för berörda myndigheter,
kommuner och Arbetsförmedlingen. Framförallt var syftet med förändringen att minska den administrativ arbetsbördan för Arbetsförmedlingen så att myndigheten kunde bli mer effektiv genom att fokusera på kärnverksamheten.6
Etableringsreformen är en av effekterna av de senaste decenniernas effektivitets- och resultatinriktade reformer som benämns som New Public Management (NPM).7 Det
grundläggande skälet till att reformera verksamheter inom offentlig förvaltning är behovet av förändring och anpassning till omvärlden.8
3 Regeringskansliet, 2017, s. 8.
4 Statskontoret. Utvecklad styrning – om sammanhållning och tillit i förvaltningen, Stockholm:
Finansdepartementet, 2016:26, s. 23
5 Arbetsförmedlingen. Så arbetar vi med nyanländas etablering, Tillgänglig:
https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Om-Arbetsformedlingen/Etablering-av-nyanlanda/Sa-arbetar-vi-med-nyanlandas-etablering.html u.å. (Hämtad 2018-05-23).
6 Regeringskansliet. Frågor och svar om införandet av det nya regelverket för etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare. 2017-11-01.
7 Patrik Hall. Managementbyråkrati. Organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. Malmö: Liber,
2011, s. 31.
8 Statskontoret. Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar. Rapport/Finansdepartementet.
7
1.2 Problemformulering
Dagens förvaltningar har de senaste åren präglats av idéer kring decentralisering, mål- och resultatstyrning samt kontroll. Dessa idéer brukar vanligtvis förknippas med termen New Public Management (NPM).9 Idéerna är inspirerade av styrmetoder och modeller från näringslivet som fokuserar på en personal- och lönepolitik, där den privata marknadens lösningar är förebilden. Grundidéerna för NPM är att offentliga organisationer utgår ifrån en mall som går att applicera på alla former av verksamheter.10 Modellerna baseras på idéer om t.ex. processtyrning, eller strategiarbete.11 En orsak som bidrog till att offentlig förvaltning genomförde idéer från NPM, var dels problem med att finansiera välfärden. Samtidigt fanns det ett behov av att öka medborgarnas inflytande, rättssäkerhet och flexibilitet.12
Offentlig förvaltning har påverkats av NPM genom t.ex. decentraliseringen av verksamheter. Det innebär att ansvar och befogenheter har förflyttats till mindre enheter inom offentlig förvaltning så att politiken har distanserats från utförandet. Rent praktiskt så visar det sig genom att politiker har ett ansvar för att formulera mål för verksamheter, men att tjänstemän har ansvar för att genomföra uppdrag som de har blivit tilldelade av politikerna.13
Det finns studier som visar på problemen i dagens offentliga sektor, är en av effekterna av införandet av NPM. Tillitsdelegationen som har som syfte att bedriva utredning av en verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning i offentlig sektor, har konstaterat att dagens styrmodeller påverkar organisationerna negativt. I en rapport som Tillitsdelegationen har gett ut pekar de på problem som har uppstått i offentlig myndighet, som ökad byråkratisering, detaljstyrning samt betydligt större administrativa bördor än tidigare.14 Statskontoret fick i uppdrag att analysera utvecklingen av Arbetsförmedlingens interna ledning, styrning och
9 Tom Karlsson S. New Public Management: ett nyliberalt 90-talsfenomen? Lund: Studentlitteratur AB, 2017,
s. 31. 10 Hall, 2011, s. 28. 11 Ibid, s. 30. 12 SOU 2017:56, s. 44 13 Hall, 2011, s. 69. 14 SOU 2017:56, s. 44
8 uppföljning i rapporten, Arbetsförmedlingens interna styrning. Slutrapport om
förändringsarbetets genomslag (2019:03). Rapporten bekräftar att det finns negativa
bieffekter som är en konsekvens av den tidigare styrningen. Den tidigare styrningen präglades av en för detaljerad regelstyrning samt brist på helhetssyn, där tjänstemän inom offentlig förvaltning hindrades från att leverera kärnuppdrag till medborgarna.15
NPM har bidragit till att ett behov av att samverka har uppstått, för att effektivisera den offentliga förvaltningen. Då samhället ställer allt högre på myndigheter för att kunna hantera olika samhällsekonomiska eller politiska frågor, blir samverkan en nödvändighet för att kunna möta de komplexa behov som medborgarna har idag.16 Ett sätt att undersöka hur NPM påverkar organisationer, är genom en samverkansprocess mellan olika myndigheter. Av den anledningen vill vi undersöka hur samverkansprocessen kommer till uttryck i
arbetsförmedlares tal.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkansprocessen kommer till uttryck i arbetsförmedlarnas tal om samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. För att få en bättre förståelse för samverkansprocessen har vi formulerat följande frågeställningar:
- Hur beskriver arbetsförmedlarna sin roll inom ramarna för
samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen? - Hur beskriver arbetsförmedlarna makt, ansvar och kontroll i
samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
15 Statskontoret. Arbetsförmedlingens interna styrning. Slutrapport om förändringsarbetets genomslag.
Rapport/Arbetsmarknadsdepartementet. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, 2019:03, s. 20
9 - Hur beskriver arbetsförmedlarna ansvarsfördelningen i
samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
- Hur beskriver arbetsförmedlarna organisationsförändringar i samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
1.4 Avgränsningar
I vår studie har vi valt att titta på hur samverkansprocessen kommer till uttryck i
arbetsförmedlarnas tal om samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Vi har valt att avgränsa oss till hur Arbetsförmedlingen förstår och utför sitt uppdrag i samverkan kring etableringsinsatser för nyanlända, då de är en myndighet med tilldelat ansvar för
etableringsuppdraget. Eftersom arbetsförmedlingen är en statligt styrd organisation, betyder det att förmedlingarna runt om i landet arbetar på ungefär samma sätt utifrån olika politiska beslut. Arbetsförmedlarnas perspektiv på samverkan är intressant att studera, då deras arbete har en inverkan på nyanländas möjligheter att etableras snabbare på arbetsmarknaden och fyller därmed en viktig samhällsfunktion.
10
2 TIDIGARE FORSKNING
I följande kapitel kommer vi att presentera tidigare forskningen utifrån fyra områden: New Public Management, förändringsprocesser, faktorer som påverkar samverkan och samverkan mellan myndigheter på lokal nivå. Avslutningsvis kommer sammanfattning av tidigare
forskning.
2.1 Forskning om New Public Management
När det gäller forskning inom New Public Management och myndigheter så finns det en hel del intressant information kring ämnet. Den offentliga sektorn har varit präglad av
rationaliseringar och omstruktureringar sedan slutet av 1980-talet.17 Samtidigt uppstod en nyliberal syn på välfärd som förespråkade en ideologi som främjar privatisering av den offentliga sektorn med syfte att effektivisera den. De företagsliknande idéerna utgick ifrån modeller som fokuserade på en personal- och lönepolitik från den privata sektorn.
Reformerna brukar förknippas med termen New Public Management (NPM).18 Ett resultat av att införa NPM är decentralisering av verksamheter, där politiker ansvarar för att fatta beslut för verksamheter och tjänstemän tar ansvar för att tolka och omsätta sitt uppdrag som de har fått av politikerna.19 Patrik Hall som är professor i statsvetenskap och har forskat kring managementreformer, organisationsförändringar och tendenser kring byråkratisering. Hall menar på att den offentliga sektorns expansion har lett till att managementbyråkrati har utvecklats och kan ses som ett behov att offentliga förvaltningen behöver styras och
kontrolleras på ett nytt sätt.20 Managementbyråkrati är en modern styrtrend, där yrkesrollen ägnar sig administration, styrning, planering, kontroll, redovisning, uppföljning och
information/dokumentation.21Att idéer om management har etablerats inom offentlig
17 Hall, 2011, s. 28. 18 Karlsson S, 2017, s. 267. 19 Hall, 2011, s 69. 20 Ibid, s. 14. 21 Ibid, s. 24.
11 förvaltning beror på att det signalerar modernitet och anpassningsförmåga till en föränderlig omvärld.22 Patrik Hall har genomfört en studie om modern managementbyråkrati i Sverige, där syftet var att försöka förklara olika organisatoriska förändringar som har lett till dessa idéer.23 Halls forskning i Managementbyråkrati – organisationspolitisk makt i svensk offentlig
förvaltning, bygger på tre fallstudier av managementreformer i tre stora offentliga
organisationer. Forskningen har bedrivits i form av en jämförande undersökning av introduceringen av managementreformer inom en kommun, ett landsting samt vid ett
universitet.24 Hall har samtidigt lett ett annat forskningsprojekt, där han har följt olika statliga myndigheters och kommuners organisatoriska utveckling under en tid. Metoderna för
insamling av material har bestått av dokumentstudier, intervjuer och observationer av
situationer. Med hjälp av olika teorier som nyinstitutionalism, governmentality, byråskapande samt organisatorisk makt, förklarar Hall utvecklingen av managementbyråkrati. Hall
använder grounded theory när det gäller arbetsprocessen för teoriutvecklande, men är även teoriprövande för att öka förståelsen av de komplexa processer han skriver om.25
Hall konstaterar att när allt fler delar inom den offentliga förvaltningen behöver kontrolleras, så blir resultatet att det leder till ökad byråkratisering. Olika idéer om t.ex.
nätverksorganisering (samverkan) eller decentralisering leder till en form av ”förflyttning” av byråkrati och samordningsproblem. Byråkratiseringen leder i sin tur till oklarheter när det gäller gränsdragningar om ansvarsfördelning.26 Slutsatsen som dras från studien är att management medför till att ritualer skapas för att konstruera ordning i en organisation. Genom managementstyrning skapar organisationer sig legitimitet. Management skapar även förutsägbarhet när det gäller att hantera konflikter. Den tidigare styrningen som kritiserades för att vara för regelstyrd, har ironiskt nog ersatts av management där de politiska målen följs
22 Hall, 2011, s. 28. 23 Ibid, s. 13. 24 Ibid, s. 17. 25 Ibid, s. 17. 26 Ibid, s 21.
12 upp och kontrolleras.27 Det innebär att managementbyråkraterna får allt mer makt samtidigt som de inte kan ställas till svars när det gäller demokratiskt ansvar.28 Halls forskning bidrar till att visa att en stärkt politisk ansvarsposition är nödvändig för genomförande av politiska beslut. NPM- reformen har inneburit en otydlighet kring ansvar, då flera aktörer är
inblandade samtidigt som ingen tar det slutgiltiga ansvaret.29 Denna forskning är i högsta grad relevant till vårt forskningsområde om samverkansprocesser som ses som en del av
decentraliserat styrsätt.
2.2 Forskning om förändringsprocesser
För att organisationer ska vara konkurrenskraftiga i en alltmer föränderlig värld behöver de kunna genomföra framgångsrika förändringsprocesser. Det innebär att organisationer befinner sig ständigt i en förändringsprocess där de måste anpassa sig efter behov.
Medarbetarna har av den anledningen kommit att få en allt viktigare roll i förändringsarbete, där de utvecklar den egna verksamheten i form av medarbetarskap. Karin Kilhammar har forskat kring medarbetarskap och samverkan i doktorsavhandlingen, Idén om
medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och genom två organisationer. Avhandlingen
fokuserar på idén om medarbetarskap med utgångspunkt från hur begreppet medarbetarskap tolkas och används. Syftet med avhandlingen var att öka kunskapen kring idén om
medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.30 Studien har bedrivits som fallstudie vid två olika organisationer inom stat och landsting där program för
medarbetarskap har bedrivits. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån skandinavisk nyinstitutionell teori och kombineras med Czarniawska & Joerges metafor om idéers
27 Hall, 2011, s. 298. 28 Ibid, s. 299. 29 Ibid, s. 304.
30 Karin Kilhammar. Idén om medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och genom två organisationer.
13 resa.31Analysen utgörs av en metafor som visar på hur eftertraktade idéer reser in i och
genom organisationer. Metoderna för insamling av material har huvudsakligen bestått av intervjuer, observationer och dokumentstudier.32 Resultatet av studien visade att det fanns två olika tolkningar av en idé i en organisationsförändring. I den första organisationen som bestod av en enhet i landstinget, skedde en anpassning mellan idé och subjekt, där idén integrerades i den dagliga verksamheten. Detta ledde till en ökad delaktighet och förståelse hos medarbetarna där arbetsklimatet förbättrades. I det statliga bolaget integrerades inte idén i verksamheten, vilket innebar att idéen aldrig tog fäste i grupperna som studerades.33
Slutsatsen som drogs i studien visade att översättningen av idéen om medarbetarskap skiljde sig mellan individer på olika nivåer i organisationen och inte mellan organisationer. De olika uppfattningarna om medarbetarskap skiljde sig även åt mellan medarbetare och chefer. Medarbetarna kopplade begreppet kollektivt, medan chefer kopplade begreppet individuellt med betoning på ansvar. Just ansvar var en central aspekt som framgick i studien om medarbetarskap där det hänger samman med delaktighet och inflytande.34 Kilhammar konstaterade att idén om medarbetarskap, går att ses utifrån den utveckling som har skett i samhället, där idéerna i offentlig förvaltning är med andra ord inspirerade av näringslivet.
2.3 Forskning om faktorer som påverkar samverkan
Det finns forskning om andra fenomen som relaterar till samverkan, till exempel forskning om faktorer som påverkar processen. Inom den internationella forskningen har forskaren Chris Huxham beskrivit sitt perspektiv på en studie om samverkan i artikeln Theorizing
Collaboration practice. Introducing the theory of collaborative advantage. Chris Huxham har
31 Kilhammar, 2011, s. 39. 32 Ibid, s. 88.
33 Ibid, s. 223. 34 Ibid, s. 221.
14 tillsammans med Siv Vangen genomfört en studie som bygger på aktionsforskning kring samverkande insatser inom offentlig myndighet. De samverkande insatserna har kretsat kring sociala frågor som t.ex. utbildning eller arbetslöshet.35 Tillvägagångssättet jämför Huxham med etnografi i den meningen att teoretiska insikter har uppkommit från data snarare än genom intervjuer eller frågeformulär.36 Insamling av data har skett med hjälp av
observationer, anteckningar vid möten, telefonsamtal och videoinspelningar i samband med workshops. Analysmetoderna som användes för att härleda teori har varierat beroende på vilken datainsamlingsmetod som Huxham har tagit del av. De teoretiska resultaten av forskningen har huvudsakligen genererats från offentliga sektorn men även från näringslivet.37 Huxham menar på att forskningen har resulterat i två begrepp. Det ena
begreppet är collaborative advantage (samverkande fördelar) som syftar på den vinning som aktörerna gör när de samarbetar vid en samverkansprocess och som fungerar som en
motiverande faktor för aktörerna. Faktorerna bestod av tillgång till resurser, effektivitet, samordning, utveckling, moral samt risker.
Det andra begreppet som utkristalliserades i studien var collaborative inertia (samverkande tröghet). Collaborative inertia kan beskrivas som ogynnsamma förhållanden eller faktorer som begränsar och gör processen trög genom att bromsa den. Faktorer som kan påverka processen negativt är mål, förtroende, makt, antal samverkansaktörer, organisatoriska förändringar, ledarskap och aktiviteter kopplade till ledarskap. I studien visade det sig att tröghet var ett vanligt förekommande fenomen, som kunde uppstå vid en framgångsrik samverkan.38 Därav var en av de centrala forskningsfrågorna i studien, varför det uppstår tröghet i processen när motivet med samverkan är dess fördelar? Det visade sig att en återkommande faktor som är av särskild betydelse för processen är tillit.39 Skälet till att tillit är viktigt för samverkan är att det tar det tid att bygga upp relationer. Ju tydligare samsyn
35 Chris Huxham. Theorizing collaboration practice. Public Management Review. Vol. 5 No. 3, 2003, s. 403. 36 Ibid, s. 402.
37 Huxham, 2003, s. 403. 38 Ibid, s. 163.
39 Siv Vangen & Chris Huxham, Introducing the theory of collaborative advantage. The open university: article
15 mellan aktörerna, ju större förtroende finns det mellan dem. Därav kan brist på förtroende vara en faktor som har en begränsande effekt på processen vid samverkan. Brist på förtroende är vanligt förekommande och kan uppstå ifall aktörerna har olika erfarenheter eller agendor med samarbetet. Huxham menar att det är viktigt att förhindra ogynnsamma förhållanden som bromsar samverkan, genom klarhet och transparens gällande styrning och beslutsmandat. Samverkan är ofta en svår process som är resurskrävande och bör därför undvikas ifall det är möjligt. Dock bör fördelarna med samverkan betraktas ur ett större perspektiv, där målet med samverkan inte behöver vara avgörande för att samverkan ska uppfattas som framgångsrik.40 Forskarna menar på att en lyckad samverkan bör betraktas utifrån fördelar med samverkan. Ett exempel kan vara att målet med samverkan kanske misslyckas men goda relationer kan istället utvecklats.41 Huxham och Vangens teori The theory of collaborative advantage (TCA) kan bidra med en kunskap om komplexa samverkansprocesser, genom att skapa förståelse för hur man kan identifiera de förutsättningar som krävs för att samverkan ska vara lyckad. Teorin går att tillämpa på en teoretisk och praktisk nivå, då den inriktar sig på att studera samverkan mellan organisationer och inom enskilda organisationer. Forskarnas begrepp som syftar på företeelser blir därmed en viktig pusselbit i det vi studerar om samverkan.
2.4 Forskning om samverkan mellan myndigheter på lokal nivå
När det gäller forskning om samverkan mellan myndigheter på lokal nivå, har Ingela
Furenbäck, som är universitetslektor ägnat sig åt forskning inom organisering och samverkan. I avhandlingen Utveckling av samverkan: Ett deltagarorienterat aktionsforskningsprojekt
inom hälso- och sjukvård, analyserar hon olika skeenden som antas påverka utvecklingen av
samverkan. Furenbäck har med hjälp av deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm studerat samverkansprocessen mellan aktörer. Aktörerna har haft för
40 Huxham, 2003, s. 420. 41 Ibid, s. 421.
16 avsikt att förbättra samverkan för att kunna utveckla närsjukvård. De olika aktörer var Region Skåne, Hässleholms sjukhus, en specialenhet inom primärvården i Hässleholm, Hässleholms kommun och Högskolan Kristianstad.42 Furenbäcks syftet med avhandlingen var att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser genom att beskriva, förklara och analysera skeenden som har påverkat utvecklingen av samverkan. Furenbäck ville förstå varför processen
utvecklades mot den riktningen som den gjorde samt processens mening, utifrån deltagarnas skilda perspektiv, samhälls- och omgivningsperspektiv.43
Furenbäck har kombinerat olika metoder i sin studie i form av observationer, intervjuer och dokumentgranskning. Studien har haft ett hermeneutisk perspektiv där tolkningar har gjorts med olika teoretiska perspektiv och modeller.44 Studie anknyter till nyinstitutionalism i sin strävan att förstå samverkan som ett organisatoriskt fenomen. Den övergripande teoretiska ramen som studien har utgått ifrån är Kurt Lewins fältteori. Utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer beskriver Furenbäck komponenter som fanns inom arbetsprocesser och sociala processer.45 Ingela Furenbäck har i samband med sin
aktionsforskning identifierat två olika strategier för utvecklingen av samverkan som hon visar genom olika modeller.
De olika strategierna är den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den linjära hierarkiska modellen består av en samverkan som är en linjär hierarkisk process. Modellen visar en hierarkisk ordning där politiker står för beslutsfattande, chefer för
planering av verksamheter och professionella ska genomföra aktiviteterna. Den linjära hierarkiska modellen skiljer sig åt från den dynamiska modellen, då den har ett konsensus teoretiskt perspektiv som betraktar konflikter som störande för processen med samverkan. Furenbäck upptäckte att när kommunikationsarenor arrangerades med deltagare från olika
42 Ingela Furenbäck. Utveckling av samverkan Ett deltagarorienterat aktionsforskningsprojekt inom hälso-och
sjukvård. Avhandling, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Götebo
43 Ibid, s. 21. 44 Ibid, s. 11. 45 Ibid, s. 106.
17 organisationer, så utvecklades samverkan utifrån den dynamiska modellen. I den dynamiska modellen uppfattas samverkansprocesser som dynamiska och utgick ifrån ett
konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i samverkansprocessen.46 Furenbäcks forskning kan bidra med exempel för hur praktiska beslut kan genomföras vid förändringar i verksamheter på lokal nivå. Furenbäck drar en intressant slutsats när hon visar på hur samverkansprocessen kan påverkas i en positiv riktning. Utifrån ett konfliktteoretiskt perspektiv menar Furenbäck på att kommunikation kan underlätta hantering av konflikter i grupper som samverkar. Kommunikation kan stärka delaktighet hos aktörer genom
synliggörande av konflikter. Genom delaktighet i form av kontinuerlig och tydlig
kommunikation mellan ledning och profession skapas tillit i samverkan. Tillit är i sin tur en faktor som bidrar till att skapa ett bättre samarbete mellan aktörerna som även bidrar till engagemang och trygghet.47
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammantaget ger den redovisade forskningen kring samverkan ett fördjupat perspektiv. Den forskning som vi har tagit del av visar på att det finns vissa centrala aspekter som vi finner relevanta för vår studie. Vi har inriktat oss på förändringsprocesser i organisationer, samverkan mellan myndigheter på lokal nivå, NPM och myndigheter samt forskning om faktorer som påverkar samverkan. Enligt Karin Kilhammar forskning så tolkas idéer inom förändringsprocesser i organisationer på olika vis och ges skilda innebörder.
Ingela Furenbäck har forskat kring lokala samverkansprocesser och kommit fram till kommunikation mellan beslutsfattande och professioner är av vikt vid förändringsarbete genom samverkan.
46 Furenbäck, 2012, s. 238. 47 Ibid, s. 238.
18 När det gäller NPM visar forskningen från Patrick Hall att decentraliseringen som har
bidragit till managementbyråkrati, skapar oklarheter när det gäller ansvar vid organisationsförändringar. Det innebär att ingen tar slutgiltigt ansvar.
Chris Huxham och Siv Vangen konstaterade att rätt förutsättningar är av betydelse för att samverkan ska vara framgångsrik. Dessa aspekter av tidigare forskning bidrar till vår studie genom öka medvetenheten och reflektion kring vilka konsekvenser och förutsättningar som finns vid organisatoriska förändringar i offentliga sektorn. Aspekterna visar även på det finns ett behov av att fylla en kunskapslucka inom forskningsvärlden då det är begränsat med information som rör samverkansprocesser i kombination med ansvar.
Vi anser att vår studie kommer att bidra med att vi i får en djupare inblick i hur
samverkansprocessen upplevs. Tonvikten kommer att vara på ansvar som är en relevant infallsvinkel, då tidigare forskning ofta fokuserar på faktorer som är relaterade till samverkan och sällan vad som händer med samverkansprocessen när den väl bromsas. Vi utgår ifrån samverkan inom etableringsinsatser för nyanlända på lokal nivå mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Detta för att vi finner samverkan som något betydelsefullt och viktig del inom etableringsinsatser. Det är också ett komplext begrepp med flera innebörder och är därför intressant att forska kring då det finns utvecklingspotential.
19
3 TEORI
Vi kommer att påbörja med en inledning till teori. Vi kommer att fortsätta med att diskutera nyinstitutionell teori, centrala aspekter av nyinstitutionell teori och tillämpningssätt av nyinstitutionell teori. Därefter kommer grounded theory att redovisas, centrala aspekter av grounded theory och tillämpningssätt av grounded theory.
3.1 Inledning
Det vi avser att studera är hur den samverkande processen kommer till uttryck som är ett resultat av att Arbetsförmedlingen och kommunen måste samarbeta kring nyanländas etablering i Sverige. För att förhindra att människor i utsatta grupper riskerar att bli
långtidsarbetslösa har regeringen infört samverkande insatser. Följande frågeställningar har formulerats:
- Hur beskriver arbetsförmedlarna sin roll inom ramarna för samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
- Hur beskriver arbetsförmedlarna makt, ansvar och kontroll i samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
- Hur beskriver arbetsförmedlarna ansvarsfördelningen i samverkansprocessen mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
- Hur beskriver arbetsförmedlarna organisationsförändringar i samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen?
Bakgrunden till vårt intresse för studieområdet, är att myndigheters organisatoriska processer och strukturer förändras, både genom samverkan med andra myndigheter och genom att nya idéer, värderingar och arbetssätt får inflytande som NPM har fått.
20
3.2 Nyinstitutionell teori
Med utgångspunkt från uppsatsens syfte och frågeställning har det teoretiska ramverket utgått från nyinstitutionell teori. Vi kommer att använda begreppen legitimitet, isomorfism och
löskoppling. Begreppen kommer att användas som ett verktyg för att analysera hur och varför
det uppstår vissa handlingsmönster och reaktioner bland medlemmar i organisationer. Begreppen kan användas för att analysera organisationer och deras relation till sin omvärld till både formella och informella regler.48
Grundidén i nyinstitutionell teoribildning bygger på att institutioner omfattas av
organisationer och att deras normer är tröga och svårföränderliga.49 Det nyinstitutionella perspektivet belyser olika institutionella faktorer som påverkar organisationer. Inom nyinstitutionell teori betraktas organisationer som öppna och ömsesidigt beroende av andra organisationer i sin omgivning. Det innebär att organisationer kan vara samtidigt beroende av flera andra organisationer och på så sätt ha olika förhållningssätt och motiv. Samverkan är ett exempel på ett fenomen när det gäller en aktivitet där flera organisationer är sammanlänkade av varandra. Inom nyinstitutionell teori spelar även institutioner en viktig roll. Till skillnad från organisationer, består institution av föreställningar, föreskrifter och kunskaper som finns i vår omvärld.50 Institutioner påverkar organisationer och hur människor handlar som
medlemmar i organisationen och som individer. Den institutionella omgivningen får därmed betydelse för hur samverkansprocessen organiseras av sina medlemmar och i relation till sin omgivning. Institutionaliseringen kan ses som en social process där en gemensam definition av den sociala verkligheten skapas av aktörerna.51
48 Ulla Eriksson-Zetterquist. Institutionell teori – idéer, moden, förändring, Malmö: Liber, 2009, s. 5. 49 Hall, 2011, s. 76.
50 Ibid, s. 7.
21
3.2.1 Centrala aspekter av nyinstitutionell teori
Vi tar avstamp i Ulla Eriksson-Zetterquist beskrivning av nyinstitutionell teori som hon betraktar som ett ramverk än en enhetlig teori.52
Ett av de centrala begreppet inom nyinstitutionalismen är legitimitet. John Meyer och Brian Rowan myntade begreppet i Institutionalized organizations: Formal Structure as Myth and
Ceremony som publicerades 1977. Författarna hävdade att den formella strukturen inte
synliggör organisationernas interna krav utan den formella strukturen används som ett
legitimt skäl för att skildra myter i organisationens institutionella omgivning.53 Detta leder till att organisationens formella struktur skiljer sig åt den verkliga organisationen.54 Den formella strukturen anpassas till omvärlden likt en fasad där andra organisationers form blir en “myt” eller ett ideal som organisationen försöker uppnå. Organisationens framgång i omgivning är beroende av dess förmåga att anpassa sig för att bli accepterad och därmed legitimerad av omgivande institutioner.55
Vi kommer att även att ta del av begreppet isomorfism eller likformighet som beskriver organisationers omgivningsberoende. Utifrån teorins användningsområde kan isomorfism användas för att undersöka hur organisationer agerar för att anpassa sig till samhällets förväntningar genom imitation av andra organisationer, där syftet är att öka legitimitet för att överleva. Isomorfism skapar inte mer effektiva organisationer utan belönar organisationer som påminner om varandra som framgångsrika eller rationella.56
Begreppet löskoppling beskriver en typ av strategi som organisationer använder när kraven inom organisationen skapar motsättningar med de förväntningar som kommer utifrån.57
52 Eriksson-Zetterquist, 2009, s. 66.
53 John W. Meyer & Brian Rowans. Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony,
American Journal of Sociology, Vol. 83, No. 2, 1977, s. 342.
54 Eriksson-Zetterquist, 2009, s. 64. 55 Ibid, s. 66.
56 Hall, 2011, s. 79.
22 Organisationer som strävar efter att bli accepterade kan ibland ha flera strukturer där den formella strukturen skiljer sig åt den verkliga organisationen.58 Eriksson-Zetterquist menar på att detta leder till att den rationella formella strukturen blir förankrad i olika uppfattningar av den sociala verkligheten, som sedan går att upplevas i organisationsstrukturen.59 Resultatet blir att omorganiseringar används av organisationer för att verka moderna av sin omvärld. För att handskas med situationen internt och kunna bibehålla legitimitet mot omvärlden använder sig organisationer av två strategier - isärkoppling (decoupling) och förtroendets logik (the
logic of Confidence and Good Faith.).60
3.2.2.Tillämpningssätt av nyinstitutionell teori
Vi kommer att använda nyinstitutionell teori för att undersöka hur och varför det uppstår vissa handlingsmönster i samverkansprocessen, genom att använda begreppen legitimitet,
isomorfism och löskoppling.61 För att beskriva tillämpningen av begreppen i vår studie kommer teorin användas för att utforska hur arbetsförmedlarna förhåller sig till formella och informella regler i samverkan. Vi kommer även att använda teorin för att ta reda hur
organisationers inre och yttre struktur hänger samman och hur detta påverkar
arbetsförmedlarnas förhållningssätt till samverkansprocessen.62 Vi kommer att studera
Arbetsförmedlingen, för att ge ett exempel på en organisation som verkar i en kontext som en offentlig organisation, där samverkan används som en arbetsform. För att kunna undersöka organisationens agerande i samverkan, behöver vi titta på dess relation till sin miljö. Vad som är lämpliga handlingar är beroende av vilka normer eller idéer som råder i omgivningen.63 Inom offentlig förvaltning har reformer som vanligtvis förknippas med termen NPM fått stor
58 Meyer & Rowans, 1977, s. 342. 59 Eriksson-Zetterquist, 2009, s. 65. 60 Ibid, s. 68.
61 Ibid, s. 5. 62 Ibid, s. 108. 63 Ibid, s. 5.
23 spridning. 64 NPM förespråkar idéer som bygger på styrmodeller som utgår ifrån mål - och resultatstyrning, där prestationer kontrolleras för att säkerställa effekten av mål.65 Syftet med att införa NPM, var att effektivisera samhället. Detta har bland annat lett till decentralisering av politiska frågor som t.ex. integrering av nyanlända. Genom att enheter inom offentlig förvaltning har skalats ner i mindre delar så har behovet av att samverkan blivit större mellan myndigheter. 66 För att Arbetsförmedlingen ska kunna lyckas med sitt uppdrag behöver organisationen anpassas och vara flexibel till omgivningen. Ökad effektivitet framhålls ofta som syfte när organisatoriska förändringar ska genomföras. Den nyinstitutionella teorin kan vara till hjälp för att undersöka på vilket sätt som offentliga organisationer hanterar
påtryckningar från omgivningen och vilken strategi som kan intas för att behålla identiteten och kunna överleva som organisation.
3.3 Grounded theory
Vårt syfte med att använda grounded theory bygger på, att forskningsstrategin riktar sig till forskare som studerar sociala händelser i form av mellanmänskliga interaktioner samt betydelsen av dessa.67 Grounded theory används i vår studie som en forskningsmetod som inriktar sig på att utforska generella skeenden som inte kan förklaras med enkla kausala samband.68 Centralt för grounded theory är att teorin kan hjälpa oss att förklara och förstå sammansatta och komplexa fenomen inom sociala processer.69 Genom att upptäcka vilka faktorer som är av betydelse för det studerade fenomenet, kan vi som forskare undersöka sambandet mellan dessa faktorer.70 Det innebär att vi inte kommer att använda teorin för att
64 Karlsson S, 2017, s. 31.
65 Eriksson-Zetterquist, 2009, s. 5.
66 Statsrådsberedningen. Sveriges nationella reformprogram, 2019. ss. 2–3.
67 Gunilla Guvå & Ingrid Hylander, Grundad teori - ett teorigenererande forskningsperspektiv, Stockholm:
Liber, 2003, s. 11.
68 Ibid, s. 5. 69 Ibid, s. 16.
70 Gunilla Guvå & Ingrid Hylander, Att tillägna sig Grounded theory. Linköping: Linköpings Universitet,
24 studera enskilda individer, men att den möjliggör för oss som forskare att fördjupa oss i beteenden och känslor för att utforska hur sociala handlingar uttrycks i naturliga miljöer.71 Vi finner det intressant att studera processen vid samverkan inom offentliga myndigheter och vill med hjälp av individers perspektiv kunna förstå deras handlingar. Vi använder därför den kvalitativa metoden som har ett tolkande angreppssätt. En kvalitativ forskningsmetod gör att vi får en kontextuell förståelse gällande medarbetarnas/individers upplevelser av hur
samverkan fungerar inom en organisation.72
3.3.1 Centrala aspekter av grounded theory
En av de grundläggande aspekterna i grounded theory är att forskaren ska närma sig ämnet som studeras med ett “öppet sinne”. Barney G. Glaser och Anselm L. Strauss har i The
Discovery of Grounded Theory, beskrivit att den inledande forskningsprocessen ska vara så
förutsättningslös som möjligt, för att undersöka vad den insamlade data berättar om ett fenomen.73 Utifrån detta synsätt har vi inte haft någon frågeställning som på förhand är formulerad, utan vi har fokuserat på ett forskningsområde där samverkansprocesser inom en myndighet har varit i fokus för vår undersökning. Vår förhoppning är att ”upptäcktsresan” ska leda oss mot nya insikter om forskningsämnet istället för att vi anpassar oss till en etablerad teori. Det betyder att frågeställningen kommer att successivt att förändras eller omformuleras beroende på vilket huvudproblem som vi riktar in oss på i det aktuella forskningsområdet.
När vi utforskar vårt forskningsfält kommer vi att avvakta med litteraturgenomgång tills vår teori är grundad och komplett. Anledning till detta är att vi vill säkerställa att tidigare teorier eller forskning inte tas i beaktande under forskningens gång. På så sätt kan vi begränsa risken
71 Guvå & Hylander, 2003, s. 16. 72 Guvå & Hylander, 1998, s. 7. 73 Ibid, s. 157.
25 för att våra uppfattningar och åsikter om tidigare teorier färgar vårt material. Den tredje aspekten av grounded theory som är knuten till den explorativa synen kommer att återspeglas i intervjuer. För att bibehålla ett öppet perspektiv kommer det inte att användas ett
standardiserat frågeformulär utan en intervjuguide som anger vilket frågeområde som ska täckas för det valda problemområdet och låta intervjuerna styra resultatet på vårt arbete.
3.3.2 Tillämpningssätt av grounded theory
Då grounded theory är en forskningsstrategi som innehåller olika metoder för urval, bearbetning och analys av data, kommer vi att använda teorin som en metod för insamling och bearbetning av vårt material samt analys av insamlade data.74 Eftersom vår studie har en upptäckande karaktär kommer vi att använda oss av grounded theory som ett lämpligt metodologiskt angreppssätt. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ inriktning i insamlandet av vår empiri. Vi kommer att inleda öppet och använda ett induktivt förhållningssätt i vår forskningsprocess. Det induktiva förhållningssättet kommer att uttryckas genom insamling av data och att den information som är av relevans kring vårt intresseområde inom samverkan, kommer att styra forskningsprocessen framåt. Meningen med förfarandet är att vi vill undvika att låta oss begränsas av redan förutbestämda
frågeställningar som påverkar inriktningen på arbetet.
Vi kommer även att använda grounded theory, för att organisera och bearbeta data genom att sortera, beskriva och analysera den. Detta sker genom att vi kommer att koda och
kategorisera.75 Vi har valt att följa en forskningsdesign som inom grounded theory använder ett systematiskt sätt för att sortera data och kan då säkerställa att våra slutsatser har skett på empirisk grund. Grounded theory har en forskningsprocess som skiljer sig från deduktion
74 Denscombe, 2016, s. 10. 75 Ibid s. 165.
26 som utgår från en teori där forskaren försöker härleda hypoteser som sedan testas.76 Vi
kommer att använda grounded theory för att dra slutsatser för att komma fram till en
förklaring. Vi har med andra ord avstått från att utgå från befintliga begrepp eller teorier och har därmed utarbetat begrepp ur det datamaterial som har växt fram i vår undersökning.
27
4 METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt inleder vi med en beskrivning av vår metod. Vi kommer därefter gå igenom vårt urval samt beskrivning av material och tillvägagångssätt. Vi kommer att redovisa en översikt över frågorna i intervjuerna, översikt över svaren i intervjuerna och vår
resultatredovisning utifrån analysmetod. Slutligen kommer vi att föra en självreflektiv metoddiskussion rörande materialets relation till grounded theory och nyinstitutionell teori och avsluta med etiska överväganden.
4.1 Intervju som metod
Som forskare kan man uppfattas olika av respondenten man intervjuar. Med tanke på att en av författarna har en bakgrund som är kopplad till samma organisation som de utvalda respondenterna finns en viss förförståelse av verksamhetens organisation. Vi uppfattar inte detta som ett hinder, utan finner det tvärtom som betydelsefullt för vår studie. Vi tror att det kan vara en fördel då den som intervjuar är insatt i handläggarnas arbetsroll, men är ej involverad i just samverkansprojekt. Vi tror att det kan medföra en trygghet för den som intervjuas och skapa ett förtroende hos den som intervjuar, genom dennes erfarenhet och förståelse av organisationens kultur. Vi är dock medvetna om att de egna erfarenheterna och upplevelserna av det valda ämnet kan färga resultatet vid både analys och tolkning av materialet. Vi ser det därför som en fördel att vi har olika bakgrund och relation till
arbetsförmedlarna som vi intervjuar då det hjälper oss att förhålla oss så kritiska som möjligt till vårt material.
Som respondent kan man ha olika förväntningar på forskaren i en intervjusituation. Ett dilemma med att intervjua är vissa frågor kan uppfattas som känsliga att svara på av respondenten. I synnerhet som i vårt fall där vi ställde frågor kring respondenternas
28 arbetssituation som kan upplevas som personlig.77 Det kan vara utlämnande som respondent att förmedla upplevelser som ses som kritik mot sin arbetsgivare. Respondenternas oron kan grunda sig på att deras uttalanden kan leda till negativa konsekvenser. Respondenterna kan även känna ett underläge när man är flera personer som intervjuar. Detta är ännu en anledning till att vi reducerade antalet till att endast vara en person som intervjuade. Dock kan
relationen mellan den som intervjuar och respondenten mycket väl påverkas av att de arbetar inom samma organisation. Det är möjligt att respondenterna har anpassat sina svar under intervjuerna. Hade respondenterna blivit intervjuade av en person som saknar samröre med organisationen så hade svaren eventuellt varit annorlunda.
Syftet med att intervjua var att respondenterna skulle bidra med djupgående data, men det kan istället leda till det uppstår en intervjuareffekt. En intervjuareffekt innebär att forskaren utgår från vad respondenterna säger, vilket kanske inte återspeglar sanningen. Att vara en respondent som intervjuas kring en arbetssituation kan leda till ytliga svar eller att svaren är anpassade efter vad respondenten tror är ”rätt” svar.78 För att begränsa risken att
intervjuareffekt uppstod, var vi noggranna med att informera om att deltagandet var frivilligt, respondenternas svar var anonyma och att de inte behövde svara på frågor som de inte ville. På så sätt strävade vi efter att respondenterna skulle vara så öppna och ärliga som möjligt. Vi har genomfört ett antal intervjuer, då dessa bidrar med att ge en mångfacetterad bild av intervjupersonernas livsvärld.79 Den semistrukturerade intervjun gör det möjligt för oss som forskare att kunna ta del av informanternas ståndpunkter som kan bidra med detaljerade svar på djupet. Till skillnad från en kvantitativ metod kan forskaren vara flexibel och anpassa vilka frågor som ställs utifrån intervjusituationen.80 Vi anser att en kvantitativ metod hade begränsat vårt arbete genom att det saknas utrymme för följdfrågor till skillnad från en intervju samt att informanterna hade begränsad möjlighet att utveckla sina svar.81 För att vi
77 Denscombe, 2016, s. 271. 78 Ibid, s.171.
79 Steinar Kvale. Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur AB, 1997, s. 36. 80 Alan Bryman. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, 2002, s. 300.
29 som forskare ska få svar på ämnet som studeras behöver vi en forskningsmetod. Valet av forskningsmetod styrs utifrån vilket område man som forskare vill ha svar på i sin
forskning.82 De olika metoderna inom kvantitativ och kvalitativ metod har olika förtjänster, vilket gör att vårt metodval baseras på den som är mest lämplig att hjälpa oss att besvara studiens forskningsfråga. Vårt syfte är att med hjälp av intervju att ta reda på människors upplevelser eller deras syn på verkligheten.83 Den kvalitativa metoden hjälper forskaren att få en detaljerad och djupare förståelse av exempel på fenomenet som studeras. Med hjälp av en intervju kan informationen bidra med en kontextuell förståelse av upplevelser, handlingar eller åsikter. Med ett kvalitativt metodval går det inte att generera generaliseringar jämfört med en kvantitativ metod. Svaren från en enkät kan till exempel användas till att dra slutsatser som baseras på ett representativt och brett urval som ger en mer endimensionell information än vid en intervju.84
Det finns olika tekniker för att samla in forskningsmaterial utifrån kvalitativ metod där intervjuformen kan till exempel vara strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad. I vår studie har vi utgått ifrån semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod. Detta innebär att vi använde en intervjuguide med översikt över ämnen som skulle behandlas samt några övergripande frågor som vi använde oss av.85 Vi har utgått ifrån semistrukturerade intervjuer, då grounded theory förespråkar en öppen inledning av undersökningen men att forskaren ska utgå ifrån ett problemområde.86 Vi har försökt att förhindra att styra individerna som vi har intervjuat genom att ställa öppna intervjufrågor och följdfrågor med en kompletterande intervjuguide.87 De öppna frågorna har förhindrat att missförstånd i kommunikationen har uppstått och att intervjuerna ha mätt vad vi har för avsikt att mäta.88
82 Denscombe, 2016, s. 234. 83 Ibid, s. 265. 84 Ibid, s. 344. 85 Ibid, s. 266. 86 Ibid, s. 161. 87 Ibid, s. 266. 88 Ibid, s. 287.
30
4.2 Urval
Vi har i denna studie valt att utgå ifrån ett subjektivt urval som grundar sig på icke sannolikhet. Argument för att vi har valt ett subjektivt urval baseras på att urvalet
handplockas för undersökningen, där individerna har en kunskap om ämnet och är därmed relevanta för studien.89 Därav ansåg vi att sannolikhetsurval som bygger på slump var mindre lämpligt, då vi som forskare saknar information om vilka eller hur många människor som utgör populationen.90
Det finns olika strategier som forskare kan använda sig av för att samla in urval. Antingen kan man som forskare välja urvalsmetod som bygger på sannolikhet eller icke sannolikhet. Ett sannolikhetsurval bygger på ett slumpmässigt urval från forskningsgruppen och är
lämpligt vid storskaliga forskning som t.ex. enkäter med kvantitativ data. Väljer forskaren en metod som inte är baserad på sannolikhet, så innebär det att forskaren i mer eller mindre utsträckning påverkar urvalet. Metoden är lämplig för forskaren att använda i småskalig forskning, gå på djupet och tenderar att ge kvalitativ data.91
89 Denscombe, 2016, s. 165. 90 Ibid, s. 37.
31 Några andra exempel på olika urvalsmetoder som baseras på icke sannolikhet är
snöbollsurval och bekvämlighetsurval. Martyn Denscombe nämner i Forskningshandboken, att snöbollsurval utgår från en metod där personer i urvalet rekommenderar nya personer som är lämpliga att ingå i ett urval vilket resulterar i en snöbollseffekt.92 Forskaren kan med denna metod vara säker på att urvalet har de egenskaper som denne efterfrågar som viktig för studien. Bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer vilka objekt som ligger närmast till hands, vilket kan vara praktiskt vid brist på tid eller budget.93
Vi bortsåg från att göra ett bekvämlighetsurval då vårt forskningsämne kräver en kännedom om att urvalet har en viss erfarenhet om ämnet som vi undersöker. Vi hade visserligen kunnat utgå från ett snöbollsurval, dock hade risken varit att vi hade rekommenderats individer som delar liknande perspektiv eller åsikter vilket hade lett till att variationen i svaren hade
minskat.
4.3 Beskrivning av material och tillvägagångssätt
Vårt material består av 10 semistrukturerade intervjuer som ger oss en god inblick i människors egna upplevelser och erfarenheter av att samverka. Eftersom vårt syfte är att undersöka hur samverkansprocessen kommer till uttryck i arbetsförmedlarnas tal om samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen, var det viktigt för studien att få ta del av arbetsförmedlarnas erfarenheter och upplevelser av samverkan. Valet av urvalsmetod har vi tidigare argumenterat för, och vi har valt att begränsa oss till just transkriberade intervjuer som material, då andra former som till exempel svar från frågeformulär, observationer eller dokument hade varit mindre lämpliga. Denscombe beskriver att det saknas en specifik insamlingsmetod, men att data bör vara ostrukturerad och “rå” som består av text eller bild.94 Med hjälp av intervjuer kan vårt material skapa mening om ämnet vi undersöker. Vi anser att
92 Denscombe, 2016, s. 38. 93 Ibid. s. 39.
32 vårt material som består av ostrukturerade data är i enlighet med grounded theory, genom att det är opåverkat av tidigare begrepp eller teorier och kan generer nya idéer som bidrar till förståelse av grundläggande sociala processer.95 Intervjuerna varade mellan 40 - 60 minuter och resulterade i ca 8 timmars bandade intervjuer på 65 utskrivna sidor. Intervjuerna spelades in på en mobiltelefon då ljudupptagningar är till fördel för att forskarens minne kan vara ofullständigt vid bearbetning av intervjuer.96 För att processen med bearbetning skulle vara så effektiv som möjligt delade vi upp transkriberingen mellan oss författare. Våra intervjuer som blev ordagrant nedskrivna var vid vissa tillfällen svåra att avlyssna. Det gjorde att
transkriberingen tog mer energi och tid än vad vi hade räknat med, då varje nedskrivna intervju tog minst ca 3 timmar att bearbeta. Det inspelade intervjumaterialet blev snabbt tidskrävande då vi fick lyssna om materialet vid flera omgångar för att undvika att missa detaljer i intervjun. Ett dilemma med att använda ljudupptagning var att icke-verbal kommunikation som inte uttrycktes i ord kunde missas.
Sammanfattningsvis består alltså det material som ligger till grund för analysen av utskrifter av intervjuer, med personer inom samverkande insatser. Samtliga av de utvalda individerna arbetar som arbetsförmedlare och är engagerade i olika projekt inom etableringsinsatser där de samverkar som arbetsform. De utvalda individerna blev personligen kontaktade på sin arbetsplats av den ena författaren som själv arbetade inom myndigheten. Varenda en av de tillfrågade godtog erbjudandet och ville vara med. Individerna som intervjuades var i åldern 25 - 55 år och majoriteten var kvinnor. Jämförelser utifrån kön eller andra yrkesroller har medvetet uteslutits, eftersom det är individers uppfattningar som vi har haft som syfte att ta del av. Arbetsförmedlarnas arbetsuppgifter innehåller beslutsfattande inom ett eget
arbetsområde. De olika individerna har arbetat med samverkande insatser på
Arbetsförmedlingen från 2 - 6 år. Personerna som intervjuades i denna studie samverkar med kommunen/Vuxenutbildning och Arbetsmarknadsenheten inom etableringsuppdraget.
95 Denscombe, 2016, s. 165. 96 Ibid, s. 279.
33 Samtliga intervjuerna har skett enskilt vid olika tillfällen under en sammanhängande period på 1 vecka vid två olika tidpunkter under juli månad 2018. Vi valde att genomföra
intervjuerna i en så naturlig miljö som möjligt, eftersom man inom grounded theory menar, att det har effekt på intervjusituationen.97 Valet av intervjuplats påverkar individerna, där svaren beror på ifall de t.ex. känner sig trygga. Därför skedde intervjuerna på den här specifika platsen.98 Personerna som deltog i studien utlovades anonymitet muntligen innan intervjuerna påbörjades och kommer därmed att redovisas utan beteckningar.
Våra intervjufrågor har varit av blandad karaktär och har kretsat kring de områden som vi har haft för avsikt att undersöka.99 Vår metod har varit att använda oss av öppna och breda frågor för att arbetsförmedlarna skulle dela med sig av sina åsikter om studiens forskningsämne.100 Vid varje intervju användes samma standardiserade intervjuguide för att ge så detaljerade svar som möjligt. Intervjuguiden bestod av frågor där ett visst antal huvudfrågor användes som grund för att täcka de områdena som var relevanta för vår forskning. Övriga frågor fungerade som sonderings och uppföljningsfrågor.101 Frågorna anpassades efter varje intervju och kunde variera i ordningsföljd beroende på samtalets innehåll. intervjuguiden har därmed fungerat som ett stöd där ordningen på frågorna eller tema har blivit styrda utifrån den intervjuades tankegångar.102 Då metoden gav oss möjligheten att vara flexibla när vi intervjuade, kunde vi ställa följdfrågor kring intervjupersonens tankar och känslor om sina upplevelser.103 Ett narrativt förhållningssätt har antagits under intervjutillfällena, där den intervjuade personens berättelse om dennes verklighet har styrt samtalet.104 Genom den intervjuade individens subjektiva uppfattning konstrueras en “verklighet”. I vårt
tillvägagångssätt har standardiseringen varit hög då begreppet “standardisering” syftar på
97 Guvå & Hylander, 2003, s. 14.
98 Jan Trost. Kvalitativa intervjuer. Upplaga 4:1, Lund: Studentlitteratur, 2005, s. 34. 99 Bryman, 2002, s. 305.
100 Guvå & Hylander, 2003, s. 175. 101 Bryman, 2002, s. 34.
102 Ibid, s. 34. 103 Ibid, s. 300. 104 Ibid, s. 27.
34 variationen till vilken grad frågorna och situationen är samma för individerna som intervjuas. Under intervjuerna gjordes anteckningar som stöd vid särskilt intressant information att återgå till under bearbetningen. Inspelningarna kompletterades med idéer som noterades för att kunna bidra med ett så bra analysarbete som möjligt.105
4.4 Översikt över frågorna i intervjuerna
Vi hade som avsikt att låta informanterna beskriva sina erfarenheter kring
samverkansprocesser så öppet som möjligt och har därför utgått från grounded theory som metod. Våra frågor anger relevans utifrån en generell och öppen strategi med övergripande samtalsområden som vi har haft för avsikt att diskutera kring.106 Frågorna har gjort det möjligt för oss att ha en bred ingång i våra samtal med informanterna och samtidigt vara följsamma för intervjupersonernas engagemang och intressen. Samtliga frågor har ställts på likartat sätt till alla informanter. Det innebär att informanterna har kunnat utveckla sina utsagor efter behov där de utifrån sin egen uppfattning fått möjligheten att definiera den kontext som kopplas samman med det studerade fenomenet. Vi ska i det kommande avsnittet beskriva kring vilka teman frågorna kretsade, och hur vi tog oss an dem.
Frågor om samverkan:
Vi inleder intervjun med att frågorna; Vad är anledningen till att samverkan misslyckas
mellan AF och kommunen och vad finns det för nackdelar vid samverkan med kommunen kring etableringsinsatser?
105 Bryman, 2002, s.127.
35 Eftersom effekten av att samverka inte alltid är positiv, finner vi det intressant att veta vad som kan orsaka problem inom samarbetet mellan stat och kommun.107 Med tanke på att det finns lokala riktlinjer för att underlätta samverkan mellan myndigheter, anser vi att det är viktigt att ta reda hur man kan förbättra processen när det inte går bra.
Frågor om kommunikation:
Enligt tidigare forskning är en god relation mellan aktörerna en faktor som påverkar
samverkansprocessen mot en positiv riktning.108 Av den anledningen är det intressant för oss att ta reda på hur relationen ser ut mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Vi ställde frågorna; Hur upplever du att kommunikationen fungerar mellan er och kommunen? Hur
håller ni kontakt? Har ni regelbundna träffar? Frågorna hjälper oss att få svar gällande
vilken kontinuitet som finns kring kommunikation mellan aktörerna vid en samverkan och hur den kommunikationen uttrycks.
Då vi ägnar oss åt explorativ forskning kring hur samverkansprocesser mellan individer fungerar och vill förklara bakomliggande förklaringar till problem i samverkansprocessen, ställde vi även frågor kring rollkonflikter. Rollkonflikter ser vi som något som uppstår, när det ställs olika förväntningar på två olika roller som hamnar i konflikt med varandra, där rollerna innehas av en och samma person. Med tanke på att samverkan bygger på en horisontell integrering mellan individer eller organisationer och det samtidigt inom
organisationer styrs traditionellt hierarkiskt, så kan det ställas olika krav på individerna som samverkar. På frågorna; Har det inträffat någon rollkonflikt? Om ja, hur har ni löst
rollkonflikten? kan svaren förklara hur samverkan påverkas av otydligheter och vilken
strategi respondenterna har för att lösa konflikter. Vi ställde följande frågor; Varför har det
uppstått en rollkonflikt och hur ser relationen ut i samverkansprocessen mellan er och
107 Statskontoret. Arbetsförmedlingens interna styrning. Slutrapport om förändringsarbetets genomslag.
Rapport/Arbetsmarknadsdepartementet. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, 2019:03.
36
kommunen? Här vill vi belysa respondenternas uppfattningar om relationen mellan aktörerna
som samverkar för att få en inblick i hur den ser ut rent generellt.
Frågor om Lokala överenskommelser (LÖK):
För att förenkla processen vid samverkan finns Lokala överenskommelser (LÖK) i form av ett gemensamt dokument som delas med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
Migrationsverket och länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). LÖK är ett dokument som innehåller en beskrivning av rutiner, roller och uppdrag mellan aktörerna för att en god samverkan ska kunna uppnås. LÖK är även ett strategiskt verktyg för att
samordna lokalt etableringsarbete där dokumentet beskriver mål med samverkan. Ansvaret för att LÖK ska upprättas, följas upp och även justeras ligger på Arbetsförmedlingen. Till hjälp finns ett metodstöd för hur aktörerna ska ta fram LÖK.109
På frågan; Hur upplever du att LÖK fungerar i praktiken? ville vi ta reda på ifall LÖK fungerar som stöd för respondenternas som samverkar, då tanken är att underlaget ska underlätta samarbetet. Nästa fråga är formulerad; Hur jobbar ni med att följa upp rutinerna
vid samverkan som står i LÖK? Frågan är ställd för att vi vill få reda på, hur respondenten ser
på sitt eget ansvar, när det gäller att följa rutiner som bidra till en bra samverkan mellan aktörerna. Här ville vi veta ifall det finns moment i LÖK som respondenterna upplever som begränsande. Detta är intressant att känna till, då LÖK ska tydliggöra uppdrag, rutiner och ansvarsfördelning vid samverkan mellan aktörerna kring etableringsinsatser.110 Trots att LÖK ska underlätta samverkansprocessen för aktörerna, kan den ha både för- och nackdelar. Vi ställde frågorna; Finns det någon rutin för samverkan i LÖK som du upplever inte fungerar i
praktiken? Är det något som du vill ändra i LÖK? Svaren på dessa frågor kan återspegla
LÖKs begränsningar när det gäller en framgångsrik samverkansprocess. Genom att identifiera störmoment i de lokala riktlinjerna, kan samverkansprocessen utvecklas för att
109 Arbetsförmedlingen. Utgångspunkter för samverkan om nyanländas etablering, Metodstöd, Revidering 5,
2018, s. 5.
37 förbättras. Ju bättre samverkan är mellan aktörerna desto större sannolikhet är att målet nås med samverkan.
Frågor om ansvar:
Samverkansprocessen är beroende av olika faktorer för att den ska vara så framgångsrik som möjligt. En av framgångsfaktorerna med samverkan är att aktörerna har klara och tydliga ansvarsområden.111 Vi ville av den anledningen få reda på hur respondenterna upplever ansvarsfördelningen och ställde följande fråga; Hur ser du på ansvarsfördelningen vid
samverkan inom etableringsinsatser? För att ta reda på ifall respondenterna upplevde att
aktörerna som samverkar har kunskap om ansvarsfördelningen ställde vi frågan; Upplever du
att aktörerna har kännedom om ansvarsfördelningen vid samverkan? Vi ville även få reda på
respondenternas syn gällande deras eget ansvar; Vad är ditt ansvar vid samverkan? Vid en misslyckad samverkan är det intressant att veta vem som tar på sig skulden, då arbetsformen har en horisontell styrning till skillnad från en hierarkisk styrning.112 På frågan; Vem/vilka
aktörer tar ansvar för samverkan, om processen går fel? ville vi ta reda på vem som tar det
yttersta ansvaret när effekterna av samverkan inte alltid blir positiva. Hur agerar du när
samverkan inte fungerar? var en annan fråga vi ställde för att få en inblick i respondenternas
tankar kring hur de hanterar problem i samverkansprocessen.
Nästkommande fråga är ställd för att ta reda på ifall respondenterna upplever att de har något inflytande över samverkansprocessen i sin helhet. Har respondenten möjlighet att påverka processen på annat sätt än utöver sina arbetsuppgifter? Vi ställde frågan; Upplever du att det
går att påverka samverkansprocessen? Genom frågan; Hur kan samverkansprocessen mellan AF och kommunen påverkas för att vara välfungerande? vill vi ta reda på hur respondenterna
anser att samverkansprocessen kan påverkas till det bättre. Här är frågan ganska bred då svaren kan variera från att beskriva en inom organisatorisk eller utom organisatorisk
111 Vangen & Huxham, 2009, s. 168. 112 Furenbäck, 2012, s. 106.
