• No results found

Översikt av inkluderade artiklar

Författare

Deltagare Resultat

Lill Hultman, Ulla Forinder & Pernilla Pergert

2016 Sverige

Assisted normality – a grounded theory of

adolescent’s experiences of living with personal assistance Disability and Rehabilitation, 38(11), 1053–1062

Att utforska ungdomars upplevelse av att leva med personlig assistans.

Kvalitativ Intervjuer Innehållsanalys

16 gymnasieungdomar som har personlig assistans.

Rekrytering i skolor och brukarorganisationer.

Genom personlig assistans kan man delta i vardagliga sociala sammanhang. En god och funktionell relation är viktigt för att få samarbetet att fungera. En assistent behöver vara lyhörd och flexibel.

Vissa svårigheter kan en personlig assistent inte kompensera för.

Line Jenhaug & Ole Petter Askheim 2018

Norge

Empowering Parents as Co-producers: Personal Assistance for Families with Disabled Children

Scandinavian Journal of Disability Research, 20(1), 266–

276

Undersöka om och hur empowerment kan användas för att stärka föräldrar till barn med funktionsnedsättning i deras förmåga att hantera ansökning om, och dagligt liv med, personlig assistans.

Kvalitativ

personlig assistans.

Rekrytering via en kontakt på en enhet där man beslutar om assistans.

De flesta beskriver att det över lag är flest positiva aspekter med att ha personlig assistans i familjen även om det finns negativa sidor. Assistansen bidrar till ett normalt familjeliv. Barnet kan bo hemma och bli mer självständigt. Föräldrar och syskon får en mer normal tillvaro då de slipper den extra omvårdnaden.

Sandra C. Braaf, Alyse Lennox, Andrew Nunn &

Belinda J. Gabbe, 2018

Australien

Experiences of hospital readmission and receiving formal carer services following spinal cord injury: a qualitative study to identify needs

Disability and Rehabilitation, 40(16), 1893–1899

Utforska vilka behov som finns hos personer med ryggmärgsskada som får assistans och sjukvård i Victoria, Australien.

Kvalitativ Intervjuer Tematisk analys

22 personer som har hälsokonsekvenser orsakade av ryggmärgsskada.

Rekrytering via en organisation som anordnar hjälp till

Det finns ett behov av specialiserad och personligt anpassad sjukvård för personer med ryggmärgsskada. Assistenter

behöver bättre utbildning i att hantera och förebygga följder av skadan. De hade behövt mer information om hur man hanterar assistenters närvaro i hemmet.

48

personer med ryggmärgsskada.

Bättre och säkrare tillgång till personal för att lindra oro.

Hilary Arksey & Kate Baxter

2012 England

Exploring the Temporal Aspects of Direct Payments

British Journal of Social Work, 42(1), 147–164

Påvisa hur deltagares erfarenhet av ”direct payments” förändras över tid och presentera erfarenheter kopplade

30 personer som använder ”direct payments”.

Rekrytering via sjukvård och

intresseorganisationer samt

snöbollsrekrytering.

Deltagare i ”direct payment” har utvecklat egna kunskaper i att leda och rekrytera assistenter, men de hade önskat mer stöd från rådgivare i

programmet. Deltagandet har förändrat rollerna inom familjen och om man väljer att anställa familjemedlemmar kan det få konsekvenser för relationen på lång sikt.

Gerd Ahlström &

Barbro Wadensten 2011

Sverige

Family members’ experiences of personal assistance given to a relative with disabilities Health and Social Care in the Community, 19(6), 645–652

Undersöka

familjemedlemmars erfarenhet av personlig assistans som ges till deras anhöriga med funktionsnedsättning som är i arbetsför ålder.

Kvalitativ Djupintervjuer Innehållsanalys

25 anhöriga till personer som har personlig assistans.

Rekrytering genom en tidigare studie där 30 personer med funktionsnedsättning deltagit och nu tillfrågats om samtycke att deras anhöriga intervjuas.

En assistans som håller god kvalitet kan stärka hela familjens självständighet och frihet. Att ha ett begränsat antal personer anställda som assistenter skapar högre grad av tillfredsställelse jämfört med hemtjänstliknande insatser. Till följd av att ha assistenter begränsas privatlivet och ibland är det svårt att hitta rätt assistent då valmöjligheterna kan vara begränsade.

Erika R. Katzman &

Elizabeth Anne Kinsella 2018 Kanada

‘It’s like having another job’:

the invisible work of self-managing attendant services Disability & Society, 33(9), 1436–1459

Undersöka arbetet för dem som väljer att själv anordna sin assistans.

Kvalitativ

11 personer med funktionsnedsättning som deltar i ”self-managment” program, 2 anhöriga, 3 assistenter, 2 program ansvariga, 1 revisor för programmet.

Rekrytering via mejl, affischering och mun till mun.

Arbetet med att själv vara arbetsgivare till sina assistenter är ett osynligt jobb, programmen beskriver inte det arbete som tillkommer. Arbetet är obetalt och utförs i den privata sfären. Arbetet består i administrativa sysslor, hitta och hantera personal och lösa svåra situationer.

49 Julia Bahner

2012 Sverige

Legal Rights or Simply Wishes?

The Struggle for Sexual Recognition of People with Physical Disabilities Using Personal Assistance in Sweden Sexuality & Disability, 30(3), 337–356

Utforska självupplevd erfarenhet av sexualitet hos personer med fysiska

funktionsnedsättningar som har personlig assistans.

10 personer med fysiska funktionsnedsättningar som har personlig assistans.

Observation av

onlineforum av och för personer med

funktionsnedsättningar.

Rekrytering via reklam på relevanta websidor.

Deltagarna kämpar med att bli erkända som sexuella varelser både av

professionella och i samhället. Eftersom de sedan tidigt i livet behandlats som asexuella så har vissa även i vuxen ålder kvar den synen på sig själva. Att ha funktionsnedsättning och ha personlig assistans gör det svårt att få utrymme för sexuellt umgänge.

Ciara Brennan, Rannveig

Traustadóttir, James Rice & Peter

Anderberg 2016

Sverige, Norge &

Island

Negotiating independence, choice and autonomy:

experiences of parents who coordinate personal assistance on behalf of their adult son or daughter

Disability & Society, 31(5), 604–

621

Att utforska personlig assistans när det koordineras av en förälder till pappor som är delaktiga i att anordna personlig assistans åt sina vuxna barn med

funktionsnedsättningar.

Rekrytering via en tidigare studie av ledande medlemmar i olika independent living rörelser.

Valbarhet, självständighet och autonomi är svårt när en förälder koordinerar assistansen.

Heather Davey, Christine Imms &

Ellie Fossey 2015 Australien

“Our child’s significant disability shapes our lives”: experiences of family social participation Disability and Rehabilitation, 37(24), 2264–2271

Att utforska berättelserna av föräldrar till unga med omfattande fysiska funktionsnedsättningar, för att förstå hur de ser på kvalitet gällande familjens sociala deltagande.

Kvalitativ Intervjuer Narrativ analys &

Tematisk analys

10 föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar.

Rekrytering genom en bred kampanj som inkluderade specialskolor,

intresseorganisationer,

Familjens sociala deltagande är beroende av flexibelt stöd skräddarsytt efter familjens behov och preferenser. Större valbarhet och kontroll av resurser är centralt för att möjliggöra önskat deltagande.

50

sjukhus och genom mun till mun.

Anna Carin Aho, Sally Hultsjö & Katarina Hjelm

2019 Sverige

Perceptions of the transition from receiving the diagnosis recessive limb-girdle muscular dystrophy to becoming in need of human support and using a wheelchair: an interview study Disability and Rehabilitation, 41(19), 2289–2298

Att beskriva uppfattningen om övergången från att motta diagnosen LGMD2¹ till att bli beroende av stöd från andra samt hjälpmedel i sitt dagliga liv.

Kvalitativ

Rekrytering via sjukhus, intresseorganisation och onlineforum för

personer med

funktionsnedsättningar och deras anhöriga.

Olika uppfattningar uttrycks vilket belyser vikten av att identifiera individuella behov för att optimera stödet från professionella. Regelbundna kontroller och professionellt stöd för att hantera sjukdomen och dess konsekvenser bör erbjudas, inte bara vid diagnostiseringen utan även när sjukdomen fortskrider. Att börja använda rullstol kan vara psykiskt påfrestande vilket sjukvårdspersonal bör ta hänsyn till.

Anna Dunér &

Elisabeth Olin 2018

Sverige

Personal assistance from family members as an unwanted situation, an optimal solution or an additional good? The

Swedish example

Disability & Society, 33(1), 1–19

Att utforska hur användare av personlig assistans upplever och hanterar personlig assistans som utförs av familjemedlemmar.

Kvalitativ Intervjuer Tematisk analys

17 personer med funktionsnedsättningar som har minst en familjemedlem anställd som personlig assistent.

Rekrytering via brukarorganisationer, onlineforum och genom snöbollsrekrytering.

Personlig assistans utförd av

familjemedlemmar kan ha både för- och nackdelar. Två överlappande former av ömsesidigt beroende identifierades, vilka kan bidra till att undvika förenkling av den komplexa frågan av personlig assistans utförd av familjemedlemmar.

Vissa deltagare var aktiva i att kontrollera utförandet av sin assistans, medan andra tenderade att fastna i familjen.

Anna Karin Axelsson, Christine Imms &

Jenny Wilder 2014

Sverige

Strategies that facilitate participation in family activities of children and adolescents with profound intellectual and multiple disabilities: parents’

and personal assistants’

experiences

Disability and Rehabilitation, 36(25), 2169–2177

Beskriva strategier som föräldrar och personliga assistenter använder för att få barn med PIMD2

30 föräldrar till barn med PIMD2.

Rekrytering genom förfrågan hos deltagare i en tidigare studie.

God kännedom om barnet, att barnet får känna tillhörighet samt ges möjlighet till inflytande är strategier som på ett framgångsrikt sätt används för att öka deltagandet i familjeaktiviteter för barn med PIMD2.

51 Wendy Mitchell,

Bryony Beresford, Jenni Brooks, Nicola Moran & Caroline Glendinning 2017 England

Taking on choice and control in personal care and support: The experiences of physically disabled young adults Journal of Social Work, 17(4), 413–433

Att utforska

erfarenheter hos unga vuxna som tar stort ansvar och kontroll över arrangemanget av sin omvårdnad. informerade om studien.

Deltagarnas låga livserfarenhet och självförtroende bidrar till försiktighet i arbetsledarrollen och bidrar till att de önskar hjälp med detta från sina föräldrar. Även deras låga ålder såg de som en bidragande faktor.

Melissa L. Harry, Jooyoung Kong, Lynn M. MacDonald, BS, Althea McLuckie, Christina Battista, Ellen K. Mahoney, Haesang Jeon &

Kevin J. Mahoney 2016

USA

The Long-Term Effects of Participant Direction of Supports and Services for People With Disabilities Care Management Journals, 17(1), 2–12

Att fylla kunskapsluckan i tidigare forskning gällande erfarenheter av att över lång tid delta i ett program för brukarstyrd assistans.

17 personer som deltar i ett program för

brukarstyrd assistans.

Rekrytering via programmet genom informationsbrev.

Studien bidrar med kunskap om hur brukarstyrd assistans kan öka

samhällsdeltagandet för personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar att det finns mestadels positiva erfarenheter av att delta i ett program för brukarstyrd assistans över lång tid.

Karen Christensen 2012

England & Norge

Towards sustainable hybrid relationships in cash-for-care systems

Disability & Society, 27(3), 399–

412

Indikera hur länders olika välfärdssystems sätt att organisera assistans påverkar

19 personer med fysiska funktionsnedsättningar varav 11 från England, 8 från Norge, 13

personliga assistenter och 2 informella vårdgivare.

Rekrytering via myndigheter och intresseorganisationer i England och via en

Det brittiska systemet tenderar att skapa under- och överordning i relationen mellan personen med

funktionsnedsättning och assistenten eller en relation med mycket känslor inblandade. Det norska systemet skapar mer reglerade relationer. Personer med funktionsnedsättning och assistenter formar aktivt sina relationer, därför kan de också motverka det sätt som systemet är avsett att fungera. Relationer mellan personer med funktionsnedsättning och

52

intresseorganisation i Norge.

assistenter kan inte och bör aldrig kontrolleras helt, men det är viktigt att analysera riktningen som uppmuntras av ramverket.

Emma Louise McKinney 2018 Sydafrika

Two’s company, three’s a crowd: disabled people, their carers and their partners Disability & Society, 33(2), 272–

284

Undersöka dynamiken i mellanmänskliga relationer i en triad av anhörig, assistent och person med

funktionsnedsättning.

Kvalitativ Autoetnografisk Analys av egna erfarenheter med hjälp av tidigare forskning

Forskaren själv i sin roll som partner till en person med omfattande funktionsnedsättning som har personlig assistans.

Artikeln beskriver erfarenheter av att leva med assistenter i hemmet med fokus på relationer, för- och nackdelar med assistans samt triaden mellan anhörig, person med funktionsnedsättning och assistenter.

Anna Carin Aho, Sally Hultsjö & Katarina Hjelm

2015 Sverige

Young adults’ experiences of living with recessive limb-girdle muscular dystrophy from a salutogenic orientation: an interview study

Disability and Rehabilitation, 37(22), 2083–2091

Att beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med LGMD2¹ ur ett

Rekrytering via sjukhus, intresseorganisation och websida för

intresseorganisation.

För att hantera det dagliga livet med LGMD2¹ är det viktigt att bli sedd och förstådd som individ i kontakt med professionella och med samhället, att ha tillgång till informellt stöd och

meningsfulla fritidsaktiviteter samt tillgång till personlig assistans vid behov.

¹ LGMD2 är ett samlingsnamn för en grupp olika progressiva muskelsjukdomar.

2 PIMD står för omfattande flerfunktionsnedsättning.

53

Bilaga 2. Kvalitetsgranskning

Nummer och Betyg

Författare, år och land Tydligt syfte

Lill Hultman, Ulla Forinder & Pernilla Pergert, 2015, Sverige

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

2 B

Line Jenhaug & Ole Petter Askheim, 2018, Norge

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Oklart Ja Ja Ja Ja Ja

3 A

Sandra C. Braaf, Alyse Lennox, Andrew Nunn &

Belinda J. Gabbe, 2018, Austrailen

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

4 A

Hilary Arksey & Kate

Baxter, 2011, England Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

5 A

Gerd Ahlström & Barbro

Wadensten, 2011, Sverige Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6 A

Erika R. Katzman &

Elizabeth Anne Kinsella, 2018, Kanada

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

7 A

Julia Bahner, 2012,

Sverige Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

54 8

A

Ciara Brennan, Rannveig Traustadóttir, James Rice

& Peter Anderberg, 2016, Sverige, Norge & Island

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

9 A

Heather Davey, Christine Imms & Ellie Fossey, 2015, Australien

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

10 A

Anna Carin Aho, Sally Hultsjö & Katarina Hjelm, 2019, Sverige

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

11 B

Anna Dunér & Elisabeth

Olin, 2018, Sverige Ja Ja Ja Ja Ja Ja Oklart Ja Ja Ja Ja Ja

12 A

Anna Karin Axelsson, Christine Imms & Jenny Wilder, 2014, Sverige

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

13 A

Wendy Mitchell, Bryony Beresford, Jenni Brooks, Nicola Moran & Caroline Glendinning, 2016, England

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Anpassad utifrån granskningsmall av Downe et al. (2009)

55

Related documents