Översikt teknikutveckling

SSM redovisar i detta kapitel synpunkter på kapitel 9, översikt – teknikutveckling, i Fud-program 2010. Myndighetens synpunkter på de detaljerade planerna för de olika barriärssystemen ges i efterföljande avsnitt 5.3 till 5.9.

SKB:s redovisning

SKB redovisar utgångspunkterna för teknikutvecklingen som omfattar konstruktionsförutsättningarna, styrningen och redovisningen av teknikutvecklingen. Därutöver ger SKB en översikt av målen för och storleken av de planerade utvecklingsinsatserna för de olika

barriärssystemen. Tabell 9-1 ger en översikt över utvecklingsbehoven i de olika produktionslinjerna och deras planerade status vid relevanta tidpunkter. Utvecklingen sker i huvudsak i SKB:s laboratorier (Äspö-, Kapsel- och Bentonitlaboratoriet) men även i många andra aktörers anläggningar, exempelvis Posivas demonstrationsanläggning ONKALO.

Remissinstansernas synpunkter

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) anser att det är viktigt att SSM i sin granskning av Fud-program 2010 noggrant analyserar SKB:s kunskapsläge vad gäller möjligheten att uppnå det initialtillstånd som måste gälla för att den teoretiska

säkerhetsanalysen ska ha någon relevans.

Åkermark, Nacka framhåller att Fud-2010 är den sista avrapporteringen till SSM av den forskning som bedrivits innan byggprocessen av ett slutförvar börjar och Fud-program 2010 bör därför ses som ett slutdokument för den forskning som lett till ett ”säkert” förvar. I Fud-program 2010 utrycker SKB detta genom att man ”har passerat konceptfasen och delar ligger långt inne i konstruktionsfasen”. I ett sådant slutdokument ska alla grundläggande frågor vara utredda och den fortsatta forskningen enbart fokusera på detaljer.

Definitionen på när man lämnar”konceptstadiet” borde vara när man har väl fungerande prototyper.

85

Östhammars kommun och Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk framhåller att det är av avgörande betydelse för samtliga framtida projekt som gäller hantering och slutförvar av olika typer av radioaktivt material att bibehålla en hög trovärdighet i hur man omsätter teori, modeller och laboratorieförsök i praktisk handling. Dessutom är det enligt kommunens och Lokala säkerhetsnämndens uppfattning viktigt att tydligt visa hur man kvalitetssäkrar dessa moment t.ex. med samkörningar mellan modeller, redovisningar av om och hur man applicerar Äspöförsök till förutsättningarna vid Forsmark, beräknar kumulativa effekter, har externa granskningar, beskriver och testar processuella flöden från rit- och skrivbord till faktisk deponering samt testar samarbete, styrdokument och

dokumentationskrav mellan teoretiker och praktiker och mellan beställare och utförare.

Kommunen noterar vidare att SKB fortfarande använder begrepp som ”i tillräcklig grad”, ”i onödan”, ”mognadsgrad”, ”inte oacceptabelt” som definitivt är svåra att definiera och sannolikt inte betraktas som kvalitets- säkra. Det är absolut nödvändigt att den iterativa processen, som i många fall är nödvändig och bra, inte innebär att man sänker ambitionsnivån i något fall när det gäller säkerhetsaspekterna vare sig hos myndigheterna eller SKB om man stöter på problem i praktiken.

Östhammars kommun konstaterar att uppförandeskedet av slutförvaret för använt kärnbränsle kommer att ställa andra krav än dagens på SKB:s organisation och verksamhet. Det gäller exempelvis styrning av projektet baserat på informationsflödet mellan byggarbeten och undersökningar, modelleringar, projektering och säkerhetsanalys. En central uppgift på plats i Forsmark blir att bygga upp en organisation som är anpassad för detta. Kommunen och dess konsult Pereira anser att det är av vikt för trovärdigheten att SKB beskriver hur man kvalitetssäkrar varje produktionslinje.

Kommunen och Lokala säkerhetsnämnden noterar vidare att det enligt Fud- program 2010 kommer att bli aktuellt med uppdateringar av säkerhets- redovisningar och revisioner av platsbeskrivningarna. SKB har också angivit att ”Om informationen påkallar omfattande förändringar som innebär revisioner av platsbeskrivningar och säkerhetsanalyser krävs dock hantering på mer övergripande beslutsnivåer”. Kommunen och Lokala

säkerhetsnämnden räknar med att få en redovisning av vilka olika nivåer det finns i revisions-arbetet, att kunna se när det sker, och att tidigt bli delaktig i arbetet.

SSM:s bedömning

SSM anser liksom flertalet remissinstanser som lämnat synpunkter kopplade till detta avsnitt att det är viktigt att SKB kan visa att alla krav

86

slutförvarsanläggningen ställer kan omsättas och uppfyllas i praktiken. Myndigheten anser att den fortsatta teknikutvecklingen och dess styrning och redovisning är av stor vikt i detta sammanhang. SSM har utifrån redovisningen i Fud-program 2010 svårt att bedöma helheten i SKB:s krav och styrmodeller och hur de driver teknikutvecklingen. SSM saknar en samlad och tydlig redovisning av hur olika modeller, krav och redovisningar förhåller sig till varandra, hur information hanteras mellan de olika systemen och redovisningarna och hur SKB säkerställer att kraven hanteras i ett lämpligt program för teknikutvecklingen. SSM anser det även är intressant var beslutspunkter ligger och vem som tar besluten baserad på vilken information. Ett viktigt exempel som Östhammars kommun anför är nivåerna för revisionen av platsbeskrivande modellerna och

säkerhetsanalysen baserat på information som uppkommer under bygg- och detaljundersökningsfasen.

Ett flertal begrepp har förklarats i olika delar av Fud-redovisningen som på olika sätt relaterar och återkopplar till varandra, inte minst till

teknikutvecklingen. Myndigheten anser att SKB bör arbeta vidare med att revidera och förtydliga det system som definieras av nedan listade system, modeller och redovisningar. Myndigheten anser att SKB därvid bör

eftersträva tydliga processer som möjliggör en effektiv praktisk omsättning av kraven slutförvaret ställer. I nästa Fud-program bör SKB översiktligt redovisa hur styrningen av teknikutvecklingen sker utifrån de olika kraven.  SKB:s ledningssystem

 Systematiska kravhanteringsmodellen

 Leveransstyrningsmodellen för teknikutveckling

 Iterativa huvudprocesserna för säkerhetsanalys och uppförande  Övergripande produktionssystem

 Integrerad produktionsanpassning

 Observationsmetoden och vidareutvecklingen Eurocode 7  Referensutformningar

 Konstruktionsförutsättningar

 Konstruktionsförutsättningar för långsiktiga säkerheten  Site engineering report

 Design report  Säkerhetsanalysen

 Platsbeskrivande modellen

 Ramprogrammet för geovetenskapliga och ytekologiska undersökningar (detaljundersökningsprogrammet)

 Verktygen för datahantering och visualisering

87