Utförandemetoder, byggmaterial och specialmaskiner

SKB:s redovisning

SKB redovisar fintätningsprojektet som har pågått sedan Fud-program 2007. En punkt SKB framför i samband med detta är att efterinjektering med höga vattentryck är problematiskt. Programmet för teknikutvecklingen inom området injektering bedrivs i huvudsak som del av

detaljundersökningsprogrammet genom att utveckla metodik för prognostisering baserat på pilothålsundersökningar. SKB finner skäl för kunskapsinhämtning och erfarenhetsåterföring från andra projekt när det

120

gäller injektering med Silica sol samt att resultaten behöver omsättas till teknik för rutinmässig produktion. SKB avser att bedriva detta arbete i samverkan med byggbranschen i övrigt. I avsnitt 15.5.3 redovisar SKB planer på fortsatta försök och uppföljningen av användningen av låg-pH bruk.

SKB redovisar fördelarna med konventionell borrning och sprängning och att närmare motiv för teknikval kommer att redovisas i ansökan. Vidare redogör SKB för resultaten från studier av sprängskador och

konturhållningen vid sprängningen i TASS-tunneln. Med användning av patronerade sprängämnen lyckades konturen i vägg hållas och SKB finner inget inducerat genomgående nätverk av sprängskador med förhöjd

transmissivitet. SKB listar exempel på befintliga tekniker som kan utvecklas för att möta de projektspecifika kraven. Samverkan med andra aktörer är en förutsättning i vissa fall och önskemål i andra fall.

SKB redovisar undersökningar kring olika borrtekniker som har resulterat i valet av omvänd stigortsborrning som referensmetod för uttag av

deponeringshål. SKB planerar att vidareutveckla metoden så att kraven på deponeringshålen ska kunna uppfyllas.

Remissinstansernas synpunkter

Opinionsgruppen för säker slutförvaring konstaterar att SKI har ställt krav på att storskaliga mätförsök av den störda zonen runt en sprängd tunnel ska genomföras under realistiska bergmekaniska och hydrogeologiska

förhållanden. Opinionsgruppen kan i Fud-program 2010 inte få svar på om och när detta ska ske.

Östhammars kommuns konsult Pereira anser att ett mycket intressant resultat för säkerhetsanalysen är att SKB har kunnat visa i sina berguttagsförsök att man kan uppfylla kravet att inte skapa en kontinuerlig skadezon som orsakar flödesvägar längs tunneln (s.l83). Enligt Pereira finns det dock två aspekter som man bör ha i åtanke: a) att experimenten är gjorda på Äspölaboratoriet där bergspänningarna är lägre än i Forsmark och b) att det krävs ytterligare ett steg när man går från omsorgsfulla experiment i labbmiljö till det dagliga arbetet i tunnlarna som innebär en högre takt för bergsuttag i en produktions- miljö. Pereira undrar hur SKB kvalitetssäkrar detta arbete.

Östhammars kommuns konsult Roos anser att SKB bör redovisa de styr- system som SKB kommer att tillämpa för att förvissa sig om att berg- entreprenören genomför borrning, laddning och sprängning på föreskrivet sätt. Roos ställer frågor om SKB kommer att föreskriva i detalj hur borrning och laddning ska utföras och hur SKB planerar att agera när bergutfallet eller skadezonen vid sprängning blir större än förväntat.

121

SSM:s bedömning

SSM ser positivt på att SKB har genomfört ingående studier av injektering och anser att SKB bör tillvarata de möjligheter som erhållna data enligt redovisningen ger att pröva olika modeller för prognostisering av inflöden och tätning. Myndigheten anser vidare att SKB bör klargöra hur

svårigheterna med efterinjektering ska hanteras med tanke på att det kan vara nödvändigt för vissa sektioner av deponeringstunnlarna (Brantberger och Janson, 2009). SSM anser att det är en god strategi att bedriva

utvecklingsarbete för Silica sol i samverkan med byggbranschen men att SKB bör säkerställa att de speciella behov slutförvarets

konstruktionsförutsättningar ställer beaktas i samarbetet. SSM ser positivt på planerna med fortsatta försök och uppföljning av användningen av låg pH bruk som SKB redovisar i kapitel 15.5.3. SSM saknar dock i redovisningen (under 15.5.1 och 15.5.3) information om SKB anser sig har en tillräckligt god kunskap om injekteringsmedlens påverkan på hydrogeokemin och om ytterligare forskning och utveckling är planerad. Likaså saknar myndigheten en redovisning om förstärkningsåtgärders påverkan på den långsiktiga säkerheten, exempelvis bergbultar, nätning och sprutbetong.

SSM ser positivt på att SKB har tagit fram en sammanställning av motiv för valet av berguttagsmetod. Då sammanställningen kommer att redovisas i ansökan till kärnbränsleförvaret kan myndigheten inte bedöma om SKB bör ta fram ytterligare underlag.

Myndigheten ser positivt på de ansträngningar SKB har gjort för att undersöka sprängskadezonen. SSM noterar att SKB genomfört

sprängningarna med patronerade sprängämnen som vid produktion har nackdelar gentemot emulsionssprängämnen. SSM anser att det är viktigt att SKB kan visa att kraven som konstruktionsförutsättningar ställer på

skadezonen kan uppfyllas vid tunneldrivning under produktionsförhållanden i Forsmark. Liknande synpunkter framförs av Östhammars kommun. Dessa krav bör även beakta eventuell inverkan av uppvärmningen i förvarets tidiga skede. Golvet i deponeringstunnlarna ligger närmast kapslarna och SSM anser att SKB bör redovisa hur skadezonen där kan förväntas vara beskaffad. SKB anger under program för berguttag endast tänkbara utvecklingsinsatser. SSM saknar ett tydligt program som utgår från de kvarstående frågor som har störst säkerhetsbetydelse. Myndigheten anser frågan om

sprängskadezonen angelägen med tanke på beräkningsresultat som pekar på att den kan utgöra en betydelsefull hydrologisk transportväg i Forsmark (Geier, 2008).

SSM anser det är bra att SKB planerar en vidareutveckling av

stigortsborrningstekniken. SKB nämner att utveckling av tekniken för

122

bottenavjämning behövs men tar inte upp frågan i programmet. SSM anser att SKB bör säkerställa att tekniken finns tillgänglig vid lämplig tidpunkt. SSM anser vidare att SKB bör motivera val av metod för avfasning med tanke på minsta störning av stabilitetssituationen och risker för ökad grundvattenströmning.