SKB:s övergripande handlingsplan

I kapitel 2 redovisar SKB översiktligt planering för att uppföra och ta i drift nya anläggningar och anläggningsdelar vid befintliga anläggningar.

Inledningsvis redovisas i figur 2-1 (sida 45 i Fud-program 2010) den övergripande tidsplanen för hela kärnavfallsprogrammet.

Därefter redogör SKB översiktligt för nuläge och planering för Loma- programmet respektive kärnbränsleprogrammet. Mer detaljerad information om Loma-programmet återfinns i kapitel 4, 5 och 6 samt om

kärnbränsleprogrammet i kapitel 8 och 16.

3.2.2.1. Loma-programmet

SKB redovisar i figur 4-1 (sida 57 i Fud-program 2010) en tids- och aktivitetsplan för Loma-programmet.

Blockspecifika rivningsstudier

Tillsammans med kärnkraftsföretagen genomför SKB rivningsstudier för att successivt åstadkomma ett bättre underlag för dimensioneringen av

anläggningar i slutförvarssystemet och för de säkerhetsanalyser som behöver genomföras samt för beräkning av avvecklingskostnader.

Rivningsstudiernas teknikdel med avfallsvolymer och aktivitetsinnehåll planeras att vara klara under första kvartalet år 2011 och uppdaterade kostnadsuppskattningar att redovisas under år 2012. I takt med att nya kunskaper inom rivningsområdet erhålls, kommer rivningsstudier att uppdateras och avvecklingsplaner att successivt förbättras.

Slutförvaring av mycket lågaktivt rivningsavfall i markförvar

En förstudie avseende slutförvaring av mycket lågaktivt avfall från rivning av kärnkraftverk i markförvar har avslutats. Studien kommer att uppdateras under 2011 med resultat från pågående rivningsstudier inför ett beslut om inriktning inför fortsatt arbete med planer för Loma-programmet.

Mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall

Långlivat låg- och medelaktivt avfall mellanlagras vid kärnkraftverken, i Clab och i anläggningar i Studsvik. SKB:s plan är att på sikt överföra och mellanlagra det långlivade avfallet i det utbyggda SFR förutsatt att det är tekniskt genomförbart samt ekonomiskt och strålskyddsmässigt försvarbart.

Transportsystem för låg- och medelaktivt avfall

Transportsystemet, som också används för transporter av använt kärnbränsle, består av fartyget m/s Sigyn, specialfordon och olika typer av

transportbehållare. Kortlivat lågaktivt avfall behöver ingen strålskärmning

41

och transporteras till SFR i ISO-containrar. Det medelaktiva avfallet behöver strålskärmning och merparten gjuts in i betong eller bitumen och

transporteras i behållare (ATB) med tjocka väggar av stål.

Långlivat avfall i form av styrstavar och härdkomponenter transporteras till Clab i en behållare (TK) med tjocka väggar av stål. En ny

avfallstransportbehållare (ATB 1T) håller på att tas fram för att vara

tillgänglig år 2015 för transporter av långlivat avfall i så kallade BFA-tankar avsedda för torr mellanlagring. Dessutom avser SKB att licensiera befintlig transportbehållare (ATB 8K) för att kunna transportera restavfall från till exempel sönderdelning av det långlivade avfallet.

Slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, SFR

Tillståndet för SFR omfattar endast driftavfall. SKB planerar att 2013 ansöka om tillstånd för att bygga ut befintlig anläggning. SKB planerar för att samtidigt ansöka dels om att förvara både drift- och rivningsavfall i hela anläggningen, dels om förnyade strålskyddsvilkor. Nuvarande villkor begränsar den mängd aktivitet och material som får deponeras i SFR och utgår idag från avfallsprognoser för driftavfall.

Syftet är att ansökan ska omfatta allt framtida låg- och medelaktivt avfall från såväl drift som rivning av kärnkraftverken liksom avfall från SVAFO och Studsvik. Ett beslut om deponering av i markförvar minskar den nödvändiga förvarsvolymen i SFR eftersom nuvarande planer omfattar slutförvaring i anläggningen av även mycket lågaktivt avfall. I

utbyggnadsprojektet utreds också möjligheterna för att mellanlagra långlivat avfall i det utbyggda SFR.

SKB planerar att bygga ut SFR i etapper med start år 2017 och den första etappen beräknas kunna tas drift år 2020. Anläggningen avses därefter att byggas ut successivt. SKB planerar att ansökan som lämnas in 2013 även ska omfatta framtida utbyggnadssteg, men betonar att juridiska, ekonomiska och praktiska konsekvenser behöver utredas innan beslut fattas.

SKB redogör i avsnitt 4 mer i detalj för planering och milstolpar för

utbyggnaden och i avsnitt 5.3 mer konkret för huvudskeden och tidsplan för genomförandet av projektet.

Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL

Förutsatt att förvaret kan förläggas på en plats som SKB har god kännedom om planerar SKB för att cirka år 2030 ansöka om att uppföra SFL och kunna ta det i drift cirka år 2045. En etappvis utbyggnad är inte aktuell eftersom det långlivade avfallet motsvarar en deponeringsvolym om 10 000 m3. Att tidigarelägga uppförandet av SFL skulle medföra en längre driftperiod och

42

därmed vara mindre ekonomiskt effektivt. SKB anger också att det är en fördel om avfallet avklingat länge innan det hanteras eller omkonditioneras. SKB redogör i avsnitt 4 mer i detalj för planering och milstolpar för

utbyggnaden och i avsnitt 6.3 mer konkret för huvudskeden och tidsplan för planerna för genomförandet av projektet.

3.2.2.2. Kärnbränsleprogrammet

SKB redovisar i figur 8-1 (sida 104 i Fud-program 2010) en tidsplan för kärnbränsleprogrammet.

Allmänt

SKB anser att planeringen för byggande och drift av

inkapslingsanläggningen och slutförvaret övergått från att vara en

utvecklingsfråga till att bli en tillståndsfråga, och att genomförandeplanen bör hanteras inom tillståndsprocessen. Däremot kommer utvecklingen av den teknik som behövs för de båda anläggningarna även fortsättningsvis hanteras inom Fud-processen.

Tillståndet för Clab omfattar inlagring av 8000 ton bränsle. Enligt dagens prognoser och under dagens förhållanden i övrigt kommer Clab att vara fullt utnyttjat 2023. SKB redovisar att man under kommande treårsperiod

kommer att undersöka alternativa möjligheter för mellanlagring av styrstavar som i dag lagras i Clab, för att öka lagringskapaciteten för bränsle i Clab.

Clab/Inkapslingsanläggningen/Clink

Ansökan om att få uppföra en inkapslingsanläggning och att driva den gemensamt med Clab lämnades in 2006. En komplettering till ansökan lämnades in 2009. SKB redovisar pågående arbeten och planer för driftsättning. SKB räknar med att erforderliga tillstånd erhålls så att uppförandet av anläggningen kan påbörjas år 2016 och att provdrift kan inledas år 2025, samordnat med provdriften av slutförvarsanläggningen. SKB poängterar att driften av Clab kommer att fortgå samtidigt som uppförande av inkapslingsanläggningen. En långtgående anpassning av byggarbeten för att inte äventyra säkerheten i Clab och för att minimera störningar kommer därför att krävas. SKB hänvisar till erfarenheterna från genomförandet av utbyggnaden av Clab (Clab2) som gjordes på samma sätt.

Slutförvarsanläggningen

SKB planerar för att lämna in ansökan i mars år 2011. Tid för prövningen har ansatts till 5 år och start för det egentliga uppförandet av anläggningen

43

planeras till år 2016. SKB:s planer för uppförandefasen innebär att provdrift kan inledas år 2025, samordnat med provdriften av Clink. I avsnitt 2.3.3 redogör SKB översiktligt för förutsättningar för att kunna återta kapslar under deponering eller efter förslutning.

SKB redogör i kapitel 8 särskilt för huvudskeden och tidsplan för

kärnbränsleprogrammet. SKB anger bland annat att vald referensutformning är KBS-3 med vertikal deponering men att övergång till horisontell

deponering ska vara möjlig. Avsnitt 8.3 och 8.4 redogör översiktligt för tillståndsprövning, uppförande och driftsättning av inkapslingsanläggningen och Clink respektive slutförvarsanläggningen. I avsnitt 8.4.4 redogörs översiktligt för arbetsmetodiken som SKB avser att använda under genomförande och driftsättning.

Transportsystem för använt kärnbränsle

Transportsystemet, som också används för transporter av låg- och medelaktivt avfall, består av fartyget m/s Sigyn, specialfordon och olika typer av transportbehållare. Använt bränsle transporteras till Clab i behållare (TB) med tjocka stålväggar försedda med kylflänsar för att kyla bort värme. En ny typ av transportbehållare (KTB) avses att tas fram för transport av inkapslat kärnbränsle från Clink till kärnbränsleförvaret. SKB planerar för att behållaren ska vara licensierad och tillgänglig inför det att provdrift av systemet inleds.