Översiktsdel

I översiktsdelen av enkäten hade påståenden mer riktade mot organisationen och deras syn på brandskydd generellt.

I figur 16 visas huruvida respondenterna som inte arbetar ute hos brukare anser att

brandskyddet är en prioriterad fråga inom den hemtjänstorganisation de arbetar. Det som kan

28 utläsas är att majoriteten har svarat med alternativen två, tre och fyra.

Figur 16: Respondenternas svar angående brandskyddet inom organisationen. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.

Inom fritextsvaren anger 5 av 210 respondenter som inte arbetar ute hos brukare att de inte utför några kontroller hos brukare. Bland de övriga 205 respondenterna så nämns det att det utförs systematiskt brandskyddsarbete bland annat via checklistor och utbildning av

personalen. En nämner även att de har en månad om året ägnad till att prioritera brandskyddsarbetet. En del respondenterna anger även att brandskyddet idag inte är en prioriterad fråga. En respondent anger att brukare har brunnit inne. I det fallet har en brandriskbedömning lämnats in till förvaltningsledningen men inte prioriterats.

I figur 17 visas huruvida respondenterna som arbetar ute hos brukare anser att brandskyddet är en prioriterad fråga inom den hemtjänstorganisation de arbetar. Det kan utläsas från

diagrammet att majoriteten har svarat på den övre halvan av diagrammet medan endast en har svarat ”inte alls” (0 på diagrammet).

Figur 17: Illustration över respondenternas svar om brandskydd prioriteras inom organisationen de arbetar. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.

20 av de 22 som svarat på fritextsvaret av respondenterna som arbetar ute hos brukare nämner i fritextsvaret att de genomgår utbildningar eller använder systematiskt brandskyddsarbete. De resterande 2 respondenterna nämner att de inte arbetar kring brandskydd. En respondent av de två nämner att det är ett nystartat bolag och ej har kommit igång med sitt brandskyddsarbete.

I figur 19 redovisas respondenterna som inte arbetar hos brukares svar angående om

brandskyddet är hemtjänstens ansvarsområde. Där svarade ca 88 % nej, ca 7 % svarade ja och ca 5 % vet inte vems ansvar det är.

29

Figur 19: Respondenternas svar om hemtjänsten ansvarar för brandskydd. Respondenter som inte arbetar i fält.

De respondenter som inte arbetar ute hos brukare och som svarade nej efterfrågades vem som då bär ansvaret. Där svarade 215 av 221 att den enskilde alternativt fastighetsägaren bär ansvaret för brandskyddet. De övriga fem av de sex övriga nämner att de inte vet vem som bär ansvaret medan den sjätte nämner att det är oklar utifrån det avtal som de har med kommunen.

75 % (24 respondenter) av respondenterna som arbetar ute hos brukare anser att ansvaret för brandskyddet hos brukare inte är deras ansvar. Medan ca 16 % (5 respondenter) anser att det är deras ansvar. Tre respondenter vet inte om det är hemtjänstens ansvar eller inte. Detta illustreras i figur 20.

Figur 20: Respondenternas svar om hemtjänsten ansvarar för brandskydd. Respondenter som arbetar ute i fält.

26 av 26 respondenter som arbetar ute hos brukare och som svarade på fritextfrågan nämner att det är hyresvärden, anhöriga alternativt fastighetsägaren som ansvarar för brandskyddet i hemmet. Genom att exempelvis installera brandvarnare. En respondent nämner dock att de hjälper till att sätta upp brandvarnare medan en annan nämner att de informerar brukaren om risker med att inte ha en brandvarnare.

I figur 21 presenteras respondenterna som inte arbetar ute hos brukare svar om brandskyddet inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Det kan utläsas ur diagrammet att majoriteten av svaren ligger på den övre halvan av skalan där svaren 3–5 är ganska jämnt fördelade.

30

Figur 21: Respondenternas svar om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Där 0 är ”inte alls” och 5 är

”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.

Av de 166 respondenterna som svarat på fritextfrågan nämnder 156 de att det inkluderas i deras system i form av systematiskt brandskyddsarbete, årshjulet, att kontroller görs i hemtjänstens lokaler och regelbundna utbildningar. Bland de 10 av de 166 nämner 4 att de inte vet. En nämner att det inkluderas inom hemtjänsten och deras lokaler. Dock att det inte inkluderas ute hos brukare.

I figur 22 presenteras respondenternas som arbetar ute hos brukare svar om brandskyddet inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Det går att utläsa att i majoriteten av

hemtjänsterna inkluderas det på något sätt medan sex respondenter uppger att det inte inkluderas alls.

Figur 22: Svar från respondenterna om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.

Av de 15 respondenterna som arbetar ute hos brukarna och som svarade på fritextfrågan nämner 12 att det inkluderas i deras kvalitetssystem genom exempelvis checklistor,

systematiskt brandskyddsarbete och utbildningar. En av de tre övriga respondenterna nämner att då brukaren är en samlare med många saker i hemmet så pratar de med anhöriga om problemet, men kan inte göra något mer då den enskilda bestämmer i sitt hem. En annan nämner att brandskydd inte inkluderas idag men att det inom kort kommer att finnas i kvalitetssystemet.

31 I figur 23 redovisas respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar angående om de använder checklista vid riskinventering hos brukare. Det kan utläsas att alternativet ”inte alls”

har flest svar, nästan 3 gånger så mycket som det svar med näst flest svar.

Figur 23: Respondenternas svar om checklista används vid riksinventering. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.

Av de 183 respondenter som svarat på fritextfrågan nämner 30 att de inte använder någon checklista alls. Bland dessa 30 nämns det att brandskyddet inte är hemtjänstens ansvar. De resterande 153 nämner att de använder checklistor för riksinventering men att brandskydd inte alltid är implementerade i dessa. En del säger att de använder MSB:s checklista eller att deras kommun/organisation har en egen checklista som de själva använder.

Majoriteten av respondenterna som arbetar ute hos brukare uppger att deras hemtjänst följer en checklista för riskinventering där brandskydd inkluderas. Medan 29 % (9 respondenter) uppger att deras hemtjänster inte följer någon lista. Respondenterna svar illustreras i figur 24.

Figur 24: Svar från respondenterna om checklista används vid riksinventering. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.

17 av de 19 respondenterna som arbetar hos brukare och som svarade på fritextfrågan nämner att de använder MSB:s checklista eller en specifik checklista som de skapat själva med hjälp av eller räddningstjänsten. En respondent nämner att de har en checklista till förfogande som de ska börja använda. Av de två andra nämner en att de gör en okulärkontroll medan den andra nämner att de använt en checklista vid ett tillfälle men att det inte sker frekvent.

32 I figur 25 presenteras respondenterna som inte arbetar hos brukares svar på om de informerar personalen om brandskydd. Det kan ses att majoriteten av svaren ligger på den övre halvan av skalan där svar 5 (i stor utsträckning) har fått flest svar.

Figur 25: Respondenternas svar gällande information kring brandskydd för personal. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.

Av de 265 respondenterna som inte arbetar hos brukare och som svarade på fritextfrågan skriver 263 att detta görs antingen skriftligt, muntligt, via övning hos räddningstjänsten i varierande intervall eller via webben. En av de två andra skriver att det inte alls görs medan den andra nämner att det ska börjas med.

Enligt enkätundersökningen uppgav majoriteten av respondenterna som arbetar ute hos brukare att de informerar personalen om brandskydd. Ca 78 % av respondenternas har svarat en trea eller högre på skalan. Detta illustreras i figur 26.

Figur 26: Respondenternas svar gällande information kring brandskydd för personal. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.

Av de 25 respondenter som svarat på fritextsvaren nämner 24 att de informerar personalen om brandskydd. Informationen kommer via skrift, muntligt eller via filmer. Några respondenter uppger att de åker på brandutbildningar. En respondent nämner att bolaget är nystartat och har därför inte kommit igång med brandskyddsutbildning inom organisationen.

I figur 27 presenteras respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar gällande om utvärdering sker då ett brandtillbud har skett hos en brukare.

33

Figur 27: Respondenternas svar om utvärdering sker om brandtillbud skett. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.

47 av de 174 respondenter som svarat på fritextfrågan nämner att de inte haft något brandtillbud under tiden de arbetat. 11 nämner att de inte vet om det skulle utvärderas. 5 respondenter nämner att det är brukarens och de anhörigas ansvar. Resterande 111 nämner att om de sker ett brandtillbud så kommer de göra en riskbedömning och se över om det går att göra någon bostadsanpassning, exempelvis installation av spisvakt.

Enkätundersökningen visar att ca 68 % (21 personer) av respondenterna som arbetar ute hos brukare har svarat 3 eller högre på enkäten, medan 32 % (10 personer) svarade 2 eller lägre.

Detta visas i figur 28.

Figur 28: Respondenternas svar om utvärdering sker om brandtillbud skett. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning. Respondenter som arbetar ute i fält.

7 av 15 respondenter som arbetar hos brukare nämner i fritexfrågan att det inte inträffat. En nämnd att hen inte vet. Sex nämner att de skulle följa sina rutiner. Den 15e nämner att personal ankommit till en brukare glömt stekpanna på spisen, där informerades anhöriga och personalen ombedes hålla extrakoll på att brandvarnare fungerade.