Brandsäkerhet ur hemtjänstens perspektiv
En enkätstudie med Sveriges hemtjänster
Petter Hansson
Brandingenjör 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
1
Titel: Brandsäkerhet ur hemtjänstens perspektiv – en enkätstudie med
Sveriges hemtjänster
Title: Fire safety from the home service's perspective - a survey with
Sweden's home services
Författare: Petter Hansson
Handledare: Michael Försth
Luleå tekniska universitet
Examinator: Alexandra Byström
Luleå tekniska universitet
Examensarbete: 15 högskolepoäng
Brandingenjörsprogrammet Luleå tekniska universitet
Nyckelord: Brandskydd för äldre, hemtjänst, individanpassat brandskydd
Keywords: Fire saftey for elderly, home service, individually adapted fire
saftey.
2
Förord
Detta arbete skrivs som ett examensarbete för brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet. Arbetet har pågått under hösten och vintern 2020 och omfattar 15 högskolepoäng.
Jag vill framför allt tacka min handledare och projektgruppen jag varit en del av. Så stort tack till Michael Försth, Alexandra Byström, Päivi Juuso och Carina Nilsson. Jag vill även tacka alla kommuner som svarat och hjälp mig komma i kontakt med respondenterna.
Till sist vill jag även rikta ett stort tack till alla respondenter som tagit sig tiden att delta i studien.
Luleå, 2021-01-11
Petter Hansson
3
Sammanfattning
9 av 10 bränder där personer omkommer inträffar i bostäder, där. Personer i åldersgruppen 80 år eller äldre är överrepresenterade. Visionen för den svenska nationella strategin för att stärka brandskyddet för individen är att “ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. Delmålsättningen för visionen var att antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder ska minska med en tredjedel mellan år 2010 och 2020.
När individer bor i sina egna hem, så kallat ordinärt boende, förutsätter bygglagstiftningen att personer själva sätter sig i säkerhet i händelse av brand. Då detta är svårt för äldre med funktionshinder, har MSB har publicerat ett exempel på checklista för kommuner att använda som mall vid riskinventering hos brukare.
Syftet med rapporten är att undersöka hur kommunal och privat hemtjänst arbetar med brandskyddsarbete. Men även om synen på brandskydd inom hemtjänsten är olika beroende på vart i landet respondenten är verksam och vilken arbetsform hen har.
Metoden som valdes för arbetet var enkätstudie samt litteraturstudie. Enkäten delades upp i olika spår, beroende på om respondenten arbetade ute hos brukare eller inte arbetade ute hos brukare. Målet var att alla enhetschefer (chefer över hemtjänstgrupper) i Sverige skulle få förfrågan att delta i studien.
Resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att brandskydd inte är hemtjänstens ansvarsområde. Det pekar även på att det var en skillnad på synen på brandskydd beroende på om respondenten arbetade ute hos brukare eller om hen inte gjorde det. Där respondenter som arbetade ute hos brukare i större utsträckning kontrollerade och jobbade med brukarnas brandskydd än de respondenter som inte arbetade ute hos brukare. Dock var antalet
respondenter som arbetade ute hos brukare lägre än de som inte arbetade ute hos brukare. Den visar även att respondenternas syn på brandskydd skiljer sig geografiskt. Detta kunde utgöras av exempelvis användandet av en checklista för riksinventering med avseende på brandskydd, som användes mer frekvent inom vissa regioner än andra.
De slutsatser som kan dras av arbetet är att ansvaret för de äldre som inte kan se efter sitt eget brandskydd inte är specificerat. Enligt lagen om skydd mot olyckor så är det den enskildes ansvar att se över sitt brandskydd om hen bor i ordinärt boende. Men om personen inte själv kan göra det, exempelvis på grund av demens eller funktionshinder så finns det ingen klar bild om vem som ska göra det. Socialtjänstlagen kan tolkas så att det är kommunernas ansvar att se över den äldre befolkningen inom kommunen. Dock specificeras brandskydd inte inom lagen.
4
Abstract
9 out of 10 fires in which people die occur in their homes, there. People in the age group 80 years or older are overrepresented in deaths caused by fire. The vision of the Swedish national strategy for strengthening fire protection for the individual is that "no one should die or be seriously injured as a result of fire". The sub-goal for the vision was that the number of fatalities and serious injuries in fires should decrease by one third between 2010 and 2020.
When individuals live in their own homes, so-called ordinary housing, the building legislation presupposes that people themselves put themselves in safety in the event of a fire. As this is difficult for the elderly with disabilities, MSB has published an example of a checklist for municipalities to use as a template for risk inventory for individuals.
The purpose of the report is to investigate how municipal and private home services work with fire protection work. But even if the view of fire protection in the home care service is different depending on where in the country the respondent is active and what form of work he has.
The method chosen for the work was a questionnaire study and a literature study. The
questionnaire was divided into different tracks, depending on whether the respondent worked out with users or did not work out with users. The goal was that all unit heads in Sweden would be asked to participate in the study.
The results show that the majority of the respondents believe that fire protection is not the home service's area of responsibility. It also shows that there was a difference in the view of fire protection depending on whether the respondent worked out with patients or did not.
Where respondents who worked out at users to a greater extent controlled and worked around the users' fire protection than the respondents who did not work out at users. However, the number of respondents who worked out at users was lower than those who did not work out at users. It also shows that the respondents' views on fire protection differ geographically. This could consist of, for example, the use of a checklist for national inventory with regard to fire protection, which was used more frequently in some regions than others.
The conclusions that can be drawn from the work are that the responsibility for the elderly who cannot look after their own fire protection is not specified. According to the law on protection against accidents, it is the individual's responsibility to review their fire protection if they live in ordinary housing. But if the person cannot do it himself, for example due to dementia or disability, there is no clear picture of who should do it. The Social Services Act may indicate that it is the municipalities' responsibility to review the elderly population within the municipality, but nothing is printed out exactly regarding fire protection.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1Bakgrund ... 1
1.2Syfte ... 1
1.2.1 Frågeställningar ... 1
1.3Avgränsningar ... 2
2 Metod ... 3
2.1 Metodval ... 3
2.2 Datainsamling ... 3
2.2.1 Primärdata ... 3
2.2.2 Sekundärdata ... 3
2.2.3 Litteraturstudie ... 4
2.2.4 Enkätstudie ... 4
2.2.5 Bearbetning av statistik ... 5
2.3 Källkritik ... 5
2.4 Rapportens trovärdighet ... 5
2.5 Projektgruppen ... 5
3 Teori ... 7
3.1 Socialtjänstlagen ... 7
3.1.1 Kvarboendeprincipen ... 7
3.1.2 Bidrag för bostadsanpassning ... 7
3.2 LSO ... 8
3.3 Lagen om Valfrihetssystem (LOV) ... 8
3.4 Bygglagstiftning ... 8
3.4.1 Kravställning enligt BBR ... 9
3.5 Statistik ... 10
3.5.1 Statistik kring hemtjänst ... 10
3.5.2 Statistik dödsbränder hos äldre ... 11
3.6 Individanpassat brandskydd ... 12
3.6.1 Arbetet med individanpassat brandskydd ... 13
3.6.2 Exempel på arbetssätt ... 15
3.7 Låddiagram ... 16
4 Resultat ... 17
6
4.1 Resultat från enkätstudien ... 17
4.1.2 Översiktsdel ... 19
4.1.3 Brukare i fokus ... 25
4.2 Analys brandskyddsarbete beroende på respondentens arbetsform... 30
4.3 Geografisk jämförelse ... 33
4.3.1 Synen på brandskydd ... 34
4.3.2 Åtgärder kring brandskydd ... 35
5 Analys och diskussion ... 37
5.1 Byggregler ... 37
5.2 Kvarboendeprincipen ... 37
5.3 Enkätsvaren ... 37
5.3.1 Inledande del ... 37
5.3.2 Översiktsdel ... 38
5.3.3 Brukare i fokus ... 39
5.4 Geografisk jämförelse ... 40
5.4.1 Synen på brandskydd ... 40
5.4.2 Åtgärder kring brandskydd ... 40
5.5 Felkällor ... 41
5.6 Förslag på fortsatta studier ... 41
6 Slutsatser ... 42
7 Referenser ... 43
8 Bilagor ... 46
7
Förkortningar/ordlista
BBR – Boverkets byggregler
Brukare – En person som brukar kommunen eller landstingets tjänster.
LSO – Lagen om skydd mot olyckor LOV – Lagen om valfrihetssystem
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ordinärt boende – Det egna hemmet
SoL – Socialtjänstlagen Vk – Verksamhetsklass
8
1 Inledning
I inledningskapitlet presenteras syftet, bakgrunden och frågeställningarna rapporten ämnar svara på. Disposition och läsanvisningar presenteras i slutet av kapitlet för att underlätta vid läsning av rapporten.
1.1 Bakgrund
9 av 10 bränder där personer omkommer inträffar i bostäder, där. Personer i åldersgruppen 80 år eller äldre är överrepresenterade. Den vanligaste kända orsaken är rökning som utgör orsaken till en tredjedel av bränderna med känd orsak där folk omkommer. En annan vanlig orsak är glömd spis. (MSB,2011)
Visionen för den svenska nationella strategin för att stärka brandskyddet för individen är att
“ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. Målsättningen för visionen är att antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder ska minska med en tredjedel mellan år 2010 och 2020. Visionen blir svårare att uppnå eftersom befolkningen i åldersgruppen 80 år och över ökar snabbt. År 2017 fanns det 513 000 personer som var 80 år eller över, år 2027 beräknas antalet personer i den åldersgruppen vara 767 000, en ökning med en tredjedel.
(Jaldell, Jonsson, Ryen, Strömgren, & Sund, 2019)
När individer bor i sina egna hem, så kallat ordinärt boende, förutsätter bygglagstiftningen att personer själva sätter sig i säkerhet i händelse av brand. MSB har publicerat ett exempel på checklista för kommuner att använda som mall vid riskinventering hos enskilda (MSB, 2013).
En del räddningstjänster försöker att informera de äldre och utbilda personal som arbetar med de äldre. Exempelvis så prioriterar räddningstjänsten syd äldre bland sina 12 000 hembesök som de utför varje år (Aase, 2018). Brandskyddsföreningen har även information och råd på sin hemsida angående frågan (Brandskyddsföreningen, 2019a, 2019b). En motion har även lagts till Sveriges riksdag om att larm- och brandskydd ska ingå i hemtjänstens
biståndsprövningar (Sveriges riksdag, 2019). Motionen fick avslag med hänvisning till ändringen i socialtjänstlagen 2018 ger kommuner möjlighet att bevilja äldre personer mer diversifierade insatser inom äldreomsorg (Statens offentliga utredningar, 2017).
Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) styr vård och omsorgen i hemmet (Socialdepartementet, 2001). Enligt socialtjänstlagen har kommuner en skyldighet att främja ekonomisk och social trygghet för människor i olika åldrar, samt stärka möjligheter till trygghet och ett så självständigt liv som möjligt. En grupp som lagen fokuserar särskilt
mycket på är äldre, och gruppens utsatthet för bränder poängterades i ett betänkande om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen 2017 (Statens offentliga utredningar, 2017).
1.2 Syfte
Syftet med rapporten är att undersöka hur kommunal och privat hemtjänst arbetar med brandskyddsarbete. Bland annat ifall de själva ser några möjligheter till att förbättra brandskyddet hos brukarna. Samt ifall arbetet skiljer sig beroende på vart inom vilket av Sveriges län man bor.
1.2.1 Frågeställningar
• Är det skillnad på hemtjänstens brandskyddsarbete beroende på om enhetschefen arbe- tar ute hos brukarna eller enbart arbetar på kontor?
• Har personalen instruktioner att kontrollera brandskyddet hos brukarna genom att ex- empelvis kontrollera så att brandvarnare finns och att det fungerar?
9
• Utgår hemtjänsten från någon form av checklista, exempelvis MSB:s exempelcheck- lista?
• Skiljer sig hemtjänstens insatser och syn på brandskydd geografiskt?
1.3 Avgränsningar
Projektet avser endast hemtjänstens arbete inom boende i ordinärt boende inom Sverige, ingen hänsyn kommer att tas till särskilda trygghetsboenden, HVB-hem eller likande boenden inom Sverige.
10
2 Metod
I avsnittet presenteras metodval för insamling av information till studien samt dess tillförlitlighet och källkritik kring de källor som använts.
2.1 Metodval
Björkman & Paulsson (2003) skriver att metoden är tillvägagångssättet som används för att få fram information till studien. De nämner även att man med två frågor kan resonera sig fram till vilken man bör använda, frågorna är:
- Vilka metoder är möjliga?
- Vilken metod är mest effektiv av de som är möjliga? Utifrån givna ramar vad gäller pengar, tid och andra resurser.
Metoderna som valdes var enkätundersökning för primärdata och litteraturstudie för
sekundärdata. Björkman & Paulsson (2003) nämner att enkätstudier är en bra metod för att få fram ett stort underlag primärdata. De nämner dock även att de finns vissa nackdelar med metoden. Dessa nackdelar är att risken för misstolkningar är större än vid en intervju och att fördröjning sker innan enkäten besvaras. Man måste då skicka ut en stor mängd påminnelser för att uppnå en godkänd svarsfrekvens. (Björkman & Paulsson 2003) understryker att enkäter kan struktureras på många olika sätt. Den kan utformas med frågor där öppna svar kan
lämnas, med ja/nej-alternativ eller med påståenden där svar ges via en graderad skala från 0-5.
(Björkman & Paulsson 2003)
Enkäten som skickades ut i studien bestod av flervalsfrågor men även påståenden där
respondenten fick svara hur väl påståendet stämde överens med deras uppfattning på en skala 0–5. Där 0 var ”inte alls” och 5 var ”i stor utsträckning”. Som tillägg till varje påstående fanns även en fritextruta där respondenten kunde skriva i ytterligare information om hen önskade förtydliga eller utveckla något.
Arbetet började med ett möte inom projektgruppen där arbetet och den uppsatta tidsplanen diskuterades. Därefter började insamling av mejladresser till respondenter parallellt med litteraturstudien, slutligen utformades enkäten via Google forms.
2.2 Datainsamling
I arbetet har olika metoder för att samla in primär och sekundärdata använts. Metoderna som använts är litteraturstudie, enkätundersökning, analys av statistik. Nedan presenteras de olika metoderna mer detaljerat.
2.2.1 Primärdata
Primärdata utgör enligt Björkman & Paulsson (2003) av den data som tas fram för att
användas i den aktuella studien. Denna data kan utgöras av intervjuer, enkäter, observationer och mätningar. Primärdatan som samlades in anpassades efter de frågor som studien ställde vilket ger studien en högre validitet. Primärdatan i den här studien utgörs av enkäten som skickades till enhetscheferna på hemtjänsten.
2.2.2 Sekundärdata
Sekundärdata utgörs enligt (Björkman & Paulsson 2003) av data som tagits fram i ett annat syfte än det som föreligger för den aktuella studien. Exempel på sekundärdata är böcker,
11 broschyrer och tidskrifter. Det är viktigt att vara medveten om att informationen kan vara vinklad eller inte heltäckande. Sekundärdata i den här studien utgörs av en litteraturstudie.
2.2.3 Litteraturstudie
I början av arbetet utfördes en litteraturstudie i syfte att få förståelse kring lagstiftning som berör ämnet, tidigare utförd statistik kring ämnet men även vad tidigare arbeten kring ämnet kommit fram till. Detta för att få en bra bakgrund till vad som påverkar hemtjänsten i deras arbete och vilka lagar och ramar de måste hålla sig inom. Mycket utav litteraturen hittades via MSB, boverket och Socialstyrelsen.
2.2.4 Enkätstudie
Enkätstudien började med framtagande av en enkät i samarbete med projektgruppen. Beslut togs att enkäten skulle bestå av flervalsfrågor och påståenden där respondenten svara på påståendet med en skala 0–5 hur väl påståendet stämde. Detta för att minska tiden som det tar att svar på enkäten. En fritextruta där respondenten kunde förtydliga sitt svar ytterligare fanns efter varje påstående. En lista med alla frågor som ställdes i enkäten finnes i bilaga 1.
Enkäten mejlades ut till majoriteten av enhetscheferna för ordinärt boende inom de
kommunala och privata hemtjänsterna i Sverige. Enhetschefernas kontaktuppgifter samlades in via kommunernas hemsida och mejlkontakt med kommunerna. Mejlet med enkäten skickades ut i kluster till enhetscheferna med information om projektet och enkäten. Att mejlet skickades ut i kluster var för att undvika eventuella spamfilter och för att eventuella autosvar från mejlen skulle bli lätthanterliga. Felaktiga mejladresser kan även upptäckas lättare då utskick sker i kluster. Mejlet som skickades ut visas i bilaga 2. Enkäten delades in i två olika ”spår” beroende på om enhetschefen endast arbetade på kontor eller om
enhetschefen även arbetade ute hos brukarna. Detta för att fråga de enhetschefer som arbetar ute hos brukarna om upplevelser från fältarbete, för att få en mer verklighetstrogen bild om hur det fungerar. Enkäten utformades i Google Forms då det är ett enkelt och kostnadsfritt verktyg att arbeta med. I figur 1 nedan visas enkätens uppbyggnad.
Figur 1: Enkätens uppbyggnad (egen illustration).
12 I enkäten finns det en fråga om hur många invånare deras kommun innehåller. Datan
angående befolkningsantal i Sveriges kommuner togs ifrån Statistiska central byrån (SCB).
Sveriges 290 kommuner delades in i 6 olika spann beroende på befolkningsstorlek. Detta med förhoppningen att få en jämn svarsfrekvens mellan de olika spannen i den frågeställningen.
2.2.5 Bearbetning av statistik
Statistiken från enkäten konverterades till ett Excel dokument via Google Forms. Excel dokumentet öppnades via MATLAB där statistiken bearbetades som låddiagram. För att begränsa arbetet valdes de låddaigram som väckte mest intresse och användes i rapporten.
2.3 Källkritik
Då studien endast riktar sig till enhetschefer inom hemtjänst på ordinärt boende har detta försökts hålla i så stor utsträckning som möjligt. Det kan dock skett att enhetschefer över HVB-boenden eller liknande boende svarat på enkäten dock i mindre utsträckning. Detta då ett svarsmejl inkommit att respondenten var enhetschef på ett HVB-boende. Hur många utöver denna som kan vara chef över HVB-boende utöver den som angett det är dock oklart.
Till vissa kommuner kunde inte enkäten levereras på grund av serverproblem, detta ger ett bortfall på ca 2 kommuner, 10 respondenter.
16 av Sveriges 290 kommuner har även valt att inte delta i enkätundersökningen eller inte varit kontaktbara via deras mejladress trots flertalet påminnelser. Då primärdata togs fram via en enkät så finns risken att påståendena i enkäten missuppfattats av respondenten.
Svarsalternativen i enkäten sträckte sig ifrån 0–5 där 0 var ”inte alls” och 5 var ”i stor utsträckning”, om respondenten inte visste hur ett specifikt påstående sköttes finns risken att den svarat 0 istället för att lämna frågan tom. Detta kan då ge en missvisande statistik, ett ”vet inte” alternativ skulle därför lagts till i enkäten.
I litteraturstudien har myndighetsrapporter, vetenskapliga artiklar, lagar från regeringen, statistik från Statistiska centralbyrån och föreskrifter av regeringen studerats. Källorna som använts i rapporten anses vara tillförlitliga och har gett en bra grund till arbetet.
2.4 Rapportens trovärdighet
Björkman & Paulsson (2003) skriver att validitet, reliabilitet och objektivitet är tre aspekter som måste beaktas i vetenskapliga sammanhang. Dessa kan kort förklaras som:
• Validitet – I vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta
• Reliabilitet – Graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet
• Objektivitet – I vilken utsträckning värderingarna påverkar studien
De nämner även att man kan öka studien validitet genom att i enkäter formulera tydliga, ej vinklade frågor. Ett sätt att öka reliabiliteten kan vara genom att använda kontrollfrågor i enkäten, exempelvis genom att ställa samma en liknande fråga fast med olika ord.
Objektiviteten kan ökas genom att tydliggöra och motivera de olika val som görs i studien.
(Björkman & Paulsson 2003)
I denna studie har det eftersträvats att öka validiteten genom tydliga välformulerade
påståenden i enkäten som reviderats tillsammans med projektgruppen. Reliabiliteten har även tagits hänsyn till då vissa påståenden liknar varandra och kan därmed liknas med en
kontrollfråga.
13
2.5 Projektgruppen
Arbetet är en del av brandforsks projekt ”hemtjänst och brandsäkerhet, ur hemtjänstens perspektiv”. På grund av detta har en projektgrupp bidragit med hjälp vid formuleringar av mejl och påståenden till enkäten. Projektgruppen bestod utöver mig av:
• Päivi Juuso - Universitetslektor inom avdelningen omvårdnad
• Carina Nilsson - Universitetslektor inom avdelningen omvårdnad
• Päivi Juuso - Universitetslektor inom avdelningen omvårdnad
• Alexandra Byström - Biträdande universitetslektor inom avdelningen byggkonstrukt- ion och brand
• Michael Försth (Projektledare) - Professor inom avdelningen byggkonstruktion och brand
14
3 Teori
I teorikapitlet presenteras teori för området och den bakomliggande problematiken.
Regelverk kring bygglagstiftning och de lagar som berör hemtjänsten presenteras också.
3.1 Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) beskriver de tre huvudmål som samhällets socialtjänst har.
Dessa tre huvudmål är att främja människornas: ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Det står även att verksamheten skall bygga på människors fria val och respekt för integritet.
Kommunen ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har därmed det yttersta ansvaret för att enskilda individer får det stöd och den hjälp de behöver. Ingen inskränkning får ske i det ansvar som ligger på andra huvudmän (SoL 2 kap. 1§). Detta innebär att kommunen har det yttersta ansvaret över den socialtjänst som bedrivs inom kommunen.
Enligt socialtjänstlagen kapitel 4, 1§ har individer som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat vis rätt till bistånd av kommunen. Biståndet kan bestå av
försörjningsstöd eller levnadsstöd i övrigt. Enligt socialtjänstlagen kapitel 4, 2a§ får socialnämnden erbjuda hemtjänst till äldre personer utan att en behovsprövning tidigare gjorts.
3.1.1 Kvarboendeprincipen
En viktig princip inom den svenska äldrevården är kvarboendeprincipen.
Kvarboendeprincipen syftar till individensrätt att bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt och att inte behöva flytta till ett äldreboende. (Socialstyrelsen 2007)
Enligt Socialstyrelsen (2019) var det i augusti 2019, 172 790 personer över 65 års ålder berättigade till hemtjänstinsatser i sitt ordinära boende enligt SoL. Hemtjänstinsatser kan bestå av städning, matlagning eller likande. Totalt hade 246 644 personer någon form av socialtjänstinsats i sitt ordinära boende, dessa insatser kan exempelvis vara ett trygghetslarm eller matdistrubition.
3.1.2 Bidrag för bostadsanpassning
Bostadsanpassningsbidrag är ett bidrag som individer med funktionsnedsättningar kan söka.
Med bidraget görs nödvändiga åtgärder för att bostaden ska kunna fungera i det dagliga livet.
Exempel på åtgärder kan vara borttagning av trösklar eller installation av spisvakt. (Boverket 2019a)
Enligt en enkätstudie utförd av Boverket (2020a) är 75 % av personerna som beviljas bidragsärenden i åldrarna 70 år och över.
Boverket (2019b) har på sin hemsida en tydlig bild över alla de olika roller som måste samverka för att en bostadsanpassning skall bli till. Nedan i figur 2 visas de roller som måste finnas för att en bostadsanpassning ska bli möjlig.
15
Figur 2: Hur sökandet av bostadsbidrag går till (Boverket 2019b)
Enligt Boverket (2020a) uppgick antalet beviljade bidrag till bostadsanpassning år 2019 sammanlagt till 46 147. Detta är en stor skillnad från 2015 då antalet beviljade bidrag var 73 200. Kostnaden för bostadsanpassningsbidrag och reparationsbidrag för kommunerna under 2019 uppgick till cirka 856 miljoner kronor, år 2015 uppgick det till 1 093 miljoner kronor.
3.2 LSO
I lag(2003:778) om skydd mot olyckor står det att ägare eller nyttjanderättshavare ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka i byggnader. Enligt Boverket (u.å) har MSB skrivit ett allmänt råd till LSO som säger att skäligt brandskydd i bostäder utgörs av brandvarnare.
3.3 Lagen om Valfrihetssystem (LOV)
Den första januari 2009 trädda lagen om valfrihetssystem i kraft. Lagen reglerar vad som gäller vid upphandling när myndigheter konkurrensrätter delar av sina verksamheter genom att ge brukaren valmöjligheter kring vilken leverantör de vill ska utföra tjänsten. Lagen gäller för kommuner och regioner när valfrihet införs inom hälsovård- och socialtjänster. För
kommuner är det frivilligt att införa valfrihet, men det är obligatoriskt för regioner.
(Upphandlingsmyndigheten 2020)
16
3.4 Bygglagstiftning
Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) är den lag som reglerar nya byggnader inom Sverige. PBL kompletteras med plan- och byggförordningen (PBF, SFS 2011:338) där kraven förtydligas och specificeras. I Boverkets byggregler (BBR) specificeras det tekniska
egenskaperna som beskrivs i PBL och PBF (Boverket 2020b).
I BBR specificeras krav i form av föreskrifter, förskrifterna är bindande som lagar och förordningar och måste följas. För att föreskrifterna skall bli lättare att följa finns i BBR allmänna råd som anger hur lagar, förordningar och föreskrifter kan uppfyllas. Till skillnad från lagar, förordningar och föreskrifter är de allmänna råden inte bindande regler. Det går att uppfylla den bindande regeln på andra sätt än genom att följa de allmänna råden. Nedan i figur 3 presenteras regelhirarkin som finns i Sverige. (Boverket 2020c)
Figur 3: Boverkets presentation av regelhirarkin (Boverket 2020c)
3.4.1 Kravställning enligt BBR
I BBR 29 specificeras brandskyddskravet för byggnaden och inom byggnaden beroende på vilken byggnadsklass den har och vilken verksamhetsklass som kommer att vara inom byggnaden. Kraven på brandskydd kan därmed variera stort beroende på vilken verksamhet som bedrivs.
Enligt BBR 29 ska utrymmen i byggnader delas in i olika verksamhetsklasser utifrån avsedd verksamhet. För att dela in verksamheter i olika verksamhetsklasser utgår BBR ifrån följande fyra grundkriterier som allmänt råd:
• I vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrym- ningsmöjligheter
• Om personerna till största delen kan utrymma på egen hand
• Om personerna kan förväntas vara vakna
17
• Om förhöjd risk för uppkomst av brand föreligger eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp
Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. (BFS 2011:26).
Kriterierna baseras stort på individens förmåga att själv placera sig i säkerhet och dennes lokalkännedom.
De verksamhetsklasser som verksamheter delas in i inom BBR är:
• Vk 1 – Kontor, industri m.m.
• Vk 2 – Samlingslokaler m.m.
• Vk 3 – Bostäder
• Vk 4 – Hotell m.m.
• Vk 5 – Vårdmiljöer m.m.
• Vk 6 - Lokaler med hög risk för uppkomst av brand och där en brand kan få ett snabbt och omfattande förlopp.
Av speciellt intresse för denna studie är Vk 3.
I BBR 29 föreskrift 5:213 beskrivs verksamhetsklass 3 som:
”Verksamhetsklassen omfattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna.”.
Vk3 delas sedan upp i Vktrea och Vk3B i BBR, där avser Vktrea exempelvis flerstadsbohus, småhus, bostadslägenheter och likande medan Vk3B avser hem för vård och boende (HVB), hem för ensamkommande flyktingbarn etc. Anledningen till att Vk3 delats upp i två olika är för att säkerställa att brandskyddet är tillräckligt situationsanpassat då kraven är högre i Vk3B än i Vktrea. (BBR 29)
De allmänna råden som föreskrifterna i BBR ger för Vktrea kan sammanfattas till att varje bostadslägenhet skall utgöra en egen brandcell i EI 60 och brandvarnare ska finnas i varje lägenhet. Det som menas med EI 60 vägg är att väggen skall ha integritet och isolering i 60 minuter vid brand. För Vk3B är de allmänna råden i BBR betydligt högre. De kan
sammanfattas till att utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandalarm ska finnas, varje boende rum ska utgöra egen brandcell i EI60, släckutrustning. (BBR 29)
3.5 Statistik
I kapitlet presenteras statistisk teori kring hemtjänst men även kring dödsbränder hos äldre.
3.5.1 Statistik kring hemtjänst
I Sverige finns det 290 kommuner, dessa kommuner har enligt SoL skyldighet att bistå
befolkningen med exempelvis hemtjänst. Hemtjänsten kan antingen vara styrd via kommunen eller privatregi.
Enligt Pettersson (2014) bodde 1980 ca 28 % av män och kvinnor över 80 år i särskilt boende eller HVB-hem och 34 % hade hemtjänst. År 2012 bodde 14 % av de över 80 år i särskilt boende och 23 % hade hemtjänst. Detta visar på en trend att färre äldre väljer att flytta in på boenden. Petterson nämner även att trots att antalet personer i ordinärt boende med hemtjänst
18 ökar så minskar antalet vårdtimmar per person för dessa än om de bott i exempelvis ett HVB- boende.
3.5.2 Statistik dödsbränder hos äldre
I den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan nämner MSB (2011) att 9 av 10 bränder där personer omkommer inträffar i bostäder. Personer i
åldersgruppen 80 år eller äldre är överrepresenterade. Den vanligaste kända orsaken är rökning som utgör en tredjedel av de kända orsakerna för bränder där folk omkommer.
Enligt Jaldell et al (2018) har det absoluta antalet dödsfall i brandrelaterade dödsorsaker i Sverige minskat med 34 % mellan åren 1952–2013. Detta tros bero på den ekonomiska utvecklingen som Sverige haft, men även stora tekniska framsteg och ökad förekomst av brandvarnare. Enligt en enkätundersökning utförd av SCB på beställning av MSB (u.å) hade år 2018 94 % av de tillfrågade en eller flera brandvarnare installerade i hemmet, 88 % av de som uppgav att de hade en brandvarnare sa att de fungerade. I figur 4 visas antalet döda per miljon invånare mellan åren 1952 – 2014.
Figur 4: antalet döda per miljon invånare i Sverige mellan 1952–2014 (MSB,2018)
I figur 5 nedan visas totala antalet omkomna i bostadsbränder mellan åren 1999–2015, även hur många av de som var i åldersgruppen 65 år och äldre. (MSB u.åb)
19
Figur 5: Antalet omkomna i bostadsbränder mellan 1999–2015 (MSB u.åb)
Från figur 5 kan man utläsa att de totala dödsfallen till följd av bostadsbränder ligger kring 100 dödsfall per år där befolkningen 65 år och äldre utgör ca 50% av de som omkommer.
Enligt SCB (2021) bodde det år 2019 ca 2,065 miljoner som var 65 år eller äldre i Sverige. Då var den totala befolkningsmängden i Sverige 2019 var ca 10,3 miljoner.
3.6 Individanpassat brandskydd
Räddningstjänsten i Sverige ingriper varje år vid ca 6000 bostadsbränder. Enligt MSB (2011) brinner det lika ofta i bostäder i flerbostadshus som i småhus. Startkällan till branden skiljer sig dock åt mellan småhus och flerbostadshus. I småhus uppstår branden oftast i eldstaden medan det i flerbostadshus oftast uppstår i köket. (MSB 2011)
MSB (2011) nämner även att 70% av bostadsbränderna inte hinner bli storskaliga och släcks innan räddningstjänsten anländer. Brandvarnare är ett bra exempel på verktyg för att tidigt upptäcka brand. Det finns därför en koppling mellan fungerande brandvarnare och brandens utveckling. Nedan i figur 6 visas förekomsten av brandvarnare vid dödsbränder mellan åren 1999 – 2008.
Figur 6: Förekomst av brandvarnare vid dödsbränder mellan åren 1999–2008 (MSB 2011)
20 MSB (2011) nämner i rapporten att nästan 9 av 10 dödsbränder inträffar i bostäder, den
vanligaste förekommande orsaken till dödsbränder är rökning. Rökning står för nästan en tredjedel av de kända orsakerna för dödsbränderna, andra vanliga orsaker är anlagda bränder och att spisen lämnats på. Om utvecklingen med antalet döda i dödsbränder håller samma trend som fram till 2011 nämner MSB (2011) att antalet döda i dödsbränder riskerar öka med en tredjedel till år 2050.
På grund av denna statistik gav regeringen i november 2009 MSB i uppdrag att i samverkan med berörda organisationer och myndigheter ta fram en nationellplan för hur brandskyddet hos den enskilde individen kan stärkas. (MSB 2011) Strategin som togs fram innehåller fyra områden där satsningar ska ske för att åstadkomma förändring, de fyra områdena är:
utvärdering och forskning, lokal samverkan, kunskap och kommunikation och tekniska lösningar.
Utvärdering och forskning ska enligt MSB (2011) bidra till mer kunskap om varför vissa grupper i större utsträckning än andra drabbas av brand och omkommer på grund av brand.
Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning inom området.
Satsningen med lokal samverkan är enligt MSB (2011) att genom lokala medel nå ut med information gällande brandskydd till de individer som är särskilt utsatta vid brand, exempelvis äldre. Dessa individer kan identifieras genom samverkan mellan fastighetsägare, kommuner och förvaltningar och därefter stärka deras brandskydd med anpassningar i hemmet. MSB (2011) pointerar även att tillsynen i flerbostadshus bör inriktas mot fastighetsägarens sätt att organisera och bedriva systematiskt brandskyddsarbete, kontroll av rökluckor etc.
Satsningen med kunskap och kommunikation ska enligt MSB (2011) gå ut på att alla som bor i Sverige bör ha en grundläggande kunskap om hur man agerar vid brand och hur man skyddar sig mot brand. Detta genom en informationssatsning via MSB. MSB strävar även efter att brandskyddskunskap ska ingå i skolan. Även yrkesgrupper som ofta kommer i kontakt med särskilt utsatta ska få utbildning, exempelvis hemtjänstpersonal. MSB vill även utföra riktade kommunikationsinsatser genom exempelvis hembesök, detta för att höja motivationen och kunskapen men även kunna kontrollera statusen hos brandvarnare och annan
brandskyddsutrustning.
De tekniska lösningar som MSB (2011) tar upp i rapporten är lösningar så som spisvakt och självslocknande cigaretter vilket förhindrar att brand uppstår. MSB nämner även att det är den enskildes ansvar för sin säkerhet och att inte starta bränder och att vidta åtgärder för att
begränsa skador.
3.6.1 Arbetet med individanpassat brandskydd
I MSB:s vägledning för individanpassat brandskydd (2013) är syftet att stödja och inspirera kommuner att införa och påbörja ett systematiskt arbetssätt genom att:
• identifiera personer som på grund av ett riskbeteende har en ökad risk att drabbas av en brand i bostaden,
• identifiera personer med begränsad förmåga att själva agera i samband med en brand, samt
• föreslå och erbjuda individanpassade riskreducerande åtgärder. (MSB 2013)
Arbetet med individanpassat brandskydd är en kontinuerlig process utan slut. Arbetet startar med kartläggning av riskbilden, följt av planering, följt av utvärdering och sedan förbättring
21 för att sedan börja om igen. Denna process kallas för PDCA-cykeln och illustreras i figur 7 nedan. (MSB 2013)
Figur 7: Illustration över PDCA-cykeln (MSB 2013)
MSB (2013) nämner även att det är viktigt att arbetssättet implementeras i verksamheter, exempelvis hemtjänst för att sedan drivas kontinuerligt och systematiskt. Då all kommunal verksamhet är politiskt styrd på pekar MSB i vägledningen vikten av att involvera berörda politiska nämnder i det initiala stadiet så att arbetet förankras med de rutiner som finns inom kommunen.
För att identifiera de individer som berörs av arbetet har MSB tagit fram dessa tre punkter:
• Individer med ökad brandrisk
• individer med begränsad förmåga att uppmärksamma en brand
• individer med begränsad förmåga att själv agera i samband med en brand (MSB 2013).
Enligt MSB (2013) har de individer som stämmer in på någon av punkterna ovan oftast på olika sätt någon kontakt med kommunen. Arbetet kan därför underlättas genom att delas in i dessa individer i exempelvis följande grupper:
• Personer som bor i särskilt boende
• Personer med behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende
• Personer utan behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende
• Personer med missbruks-, beroende- eller psykiska problem. (MSB 2013) Lämpliga aktörer att delta i arbetet är de aktörer som dagligen kommer i kontakt med
individerna i fråga. Aktörerna varierar beroende på vilken grupp individer man riktar sig till.
(MSB 2013)
När en ny arbetsuppgift införs inom en verksamhet är det viktigt att det finns en målbild för uppgiften och vilken önskad effekt som vill uppnås. MSB nämner därför i vägledningen att det är viktigt att tidigt i arbetsprocessen komma fram till vad som ska följas upp och förbereda
22 för utvärdering. För att man skall kunna utvärdera arbetet så måste målen man sätter vara mätbara, ett mål kan exempelvis vara att ”minska dödsbränderna med X% till år 20XX”. För att kunna mäta om målen uppnås måste först statistik finnas kring hur situationen var innan arbetet implementerades, en så kallad nollmätning. De val och åtgärder som man väljer är nära relaterat till målen, åtgärderna som arbetet medför måste varsamt väljas i förhållande till kostnaden och effektiviteten. För att veta i vilken mån åtgärderna varit effektiva måste en utvärdering ske, så kallad effektmätning. (MSB 2013)
För att ett systematiskt och långsiktigt arbete med individanpassat brandskydd ska fungera behövs en tydlig ansvarsfördelning inom kommunerna. Vem som ansvarar för vad beror på hur kommunens organisation ser ut. Arbetet underlättas om det finns en överenskommelse mellan inblandade aktörer, vem som står för kostnader som kan uppkomma och vem som har vilket ansvar. (MSB 2013)
Enligt socialtjänstlagen (SoL 5 kapitlet 5§) ska socialnämnden verka för att äldre människor ska ha tillgång till goda bostäder och ge dem som behöver stöd och hjälp i hemmet. Lagen nämner även att den äldre personen ska så långt det är möjligt själv välja när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges.
3.6.2 Exempel på arbetssätt
Den grupp som är intressant för arbetet är personer med behovsprövade insatser i ordinärt boende.
Enligt MSB (2011) är en stor grupp som bedömts vara extra riskutsatta bor idag i ordinärt boende. Personer som anses vara extra utsatta vid bränder kan vara individer med nedsatt hörsel, nedsatt syn eller rörelseförmåga och individer med kognitiva funktionsnedsättningar.
En del av gruppen som är extra riskutsatt får behovsprövade insatser från kommunen,
exempelvis i form av hemtjänst. MSB (2011) nämner att då genomförandeplanen för bistånd upprättas kan en bedömning av brandskyddet utföras tillsammans med individen.
Genomförandeplanen följs upp årligen eller vid förändring. Nedan i figur 8 visas en processkarta över brandförebyggande i Uppsala kommun. (MSB 2013)
23
Figur 8: Processkarta över brandförebyggande i Uppsala kommun (MSB 2013)
MSB (2013) nämner i sin vägledning att hemtjänsten vid hembesök kan upptäcka
riskbeteenden som exempelvis brännmärken på möbler, kläder eller golv. MSB har även tagit fram en exempelchecklista som hjälpmedel för att upptäcka brandrisker i bostaden.
Excempelchecklistan kan hittas i bilaga 3.
Inom Uppsala kommun gjordes ett test inom två områden med ca 100 brukare att använda en checklista. Boendeformen varierade mellan villa, bostadsrättslägenhet och hyresrättslägenhet.
Checklistan togs fram av en projektgrupp bestående av Uppsala brandförsvar och äldrekontoret i Uppsala. Tanken var att checklistan ska kollas av vid hembesök. Arbetet visade att det inte var många som var i behov av större åtgärder, men att brandvarnare i många fall inte fungerade. (Wandrell 2010)
Dock är inte alla positiva till bostadsanpassningar. Fredholm (2015) skriver att en
funktionsnedsatt och äldre person tackat nej till hyresvärdens erbjudande om att installera brandvarnare. Personen sa att hen inte ville ha någon sådan, för vid brand ville hen somna in i lugn och ro. Inte ligga och lyssna på ett tjut de sista stunderna i livet.
3.7 Låddiagram
Resultatet redovisas i stor del som låddiagram. Ett låddiagram är ett verktyg som visar en sammanställning av fem olika data. Sammanställningen visas som minimum, första kvartilen (Q1), median, tredje kvartilen (Q3) och maximum. Värdet i används för att fördela datan i tvådelar. (100-i) % av observationerna är större än eller lika med 𝑞𝑖% och i % mindre eller lika med 𝑞𝑖%. Har man ett jämnt antal datavärden kan medianen (𝑞50%) vara vilket av värdena mellan de två värdena. Normalt väljer man dock mittpunkten mellan värdena. Exempelvis om datan är 2, 3, 4, 5, 6, och 7 blir medianen 4,5. Den första kvartilen (Q1) beräknas som 𝑞25%
och den tredje kvartilen (Q3) beräknas som 𝑞75%. Kvartilavståndet beräknas som 𝑄3− 𝑄1. (Chalmers universitet u.å)
24 Minimum och maximum, även kallade morrhår eller whisker ritas som streck från lådan (se figur 9). Minimum beräknas som 𝑄1− 1,5(𝑄3− 𝑄1). Maximum beräknas som 𝑄3+ 1,5(𝑄3− 𝑄1). Avvikare är värden som ligger mer än ett och ett halvt kvartilavstånd utanför lådan, dessa markeras i resultatdelen som +. Nedan i figur 9 visas ett exempel på låddiagram.
(Chalmers universitet u.å)
Figur 9: Exempel på delar i låddiagram. (Galarnyk 2018)
25
4 Resultat
I resultatkapitlet redovisas resultaten från enkätstudien.
4.1 Resultat från enkätstudien
Enkäten delades in i delarna inledande del, översiktsdel och brukarna i fokus, varav den inledande delen och översiktdelen delades in i olika ”spår” beroende på om respondenten arbetade ute hos brukaren eller inte. Enkäten skickades ut till 1524 respondenter där 411 svarade, detta ger en svarsfrekvens på ca 27 %.
4.1.1 Inledande del
I den inledande delen av enkäten ställdes frågor för att få en bild över respondenterna.
Exempelvis vart i landet de arbetade och vilken tjänst de hade.
Av de 407 som svarade på första frågan var det ca 8 % (32 personer) av respondenterna som arbetade ute hos brukarna och ca 92 % (375 personer) som inte arbetade ute hos brukarna.
Detta illustreras i figur 10
Figur 10: Enkätsvar om respondenterna arbetar ute hos brukare eller ej
Fördelningen mellan de respondenter som deltog i enkäten visar att 23 % (94 personer) jobbar inom en privat hemtjänst medan 77 % (315 personer) arbetar inom en kommunal hemtjänst.
Detta illustreras i figur 11.
Figur 11: Andel respondenter som arbetar inom kommunal respektive privat hemtjänst
26 Figur 12 visas hur många invånare som bor i kommunen där respondenterna är verksamma.
Svaren visar att ca 27 % (108 stycken) arbetar inom en kommun med 53 000 – 150 000 invånare. Medan de andra alternativen är relativt lika fördelade med en skillnad på 30
personer mellan den minsta (46 personer) och den näst högsta (76 personer). Anledningen till att det är ett glapp mellan 2400 och 9500 var för att det blev en miss vid skapandet av
enkäten. Anledningen till att glappet mellan 150 000 och 155 000 är för att det enligt statistik från SCB (2021) inte fanns någon kommun i Sverige med ett personantal där emellan.
Figur 12: Antalet invånare inom kommunen där respondenterna arbetar
I figur 13 visas hur många brukare respondenternas hemtjänst ansvarar för. Ca 44 % (179 personer) arbetar inom en hemtjänst med över 111 brukare.
Figur 13: Antalet brukare inom respondentens hemtjänst
I figur 14 presenteras hur många anställda respondenten ansvarar för. Ca 70 % (286
respondenter) av respondenterna ansvarar för över 26 personer. Ca 3 % av respondenterna (11 personer) ansvarar för 1-10 anställda.
27
Figur 14: Antal anställda respondenten ansvarar över
Respondenterna har en stor geografisk spridning med minst ett svar ifrån varje län. Det län med flest respondenter var Stockholms län där 62 personer vilket motsvarade 15,1 %. Det län med minst deltagande i enkäten var Hallands län med 5 personer vilket motsvarar 1,2 %.
Detta illustreras i figur 15.
Figur 15: Inom vilket län respondenterna arbetar
4.1.2 Översiktsdel
I översiktsdelen av enkäten hade påståenden mer riktade mot organisationen och deras syn på brandskydd generellt.
I figur 16 visas huruvida respondenterna som inte arbetar ute hos brukare anser att
brandskyddet är en prioriterad fråga inom den hemtjänstorganisation de arbetar. Det som kan
28 utläsas är att majoriteten har svarat med alternativen två, tre och fyra.
Figur 16: Respondenternas svar angående brandskyddet inom organisationen. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Inom fritextsvaren anger 5 av 210 respondenter som inte arbetar ute hos brukare att de inte utför några kontroller hos brukare. Bland de övriga 205 respondenterna så nämns det att det utförs systematiskt brandskyddsarbete bland annat via checklistor och utbildning av
personalen. En nämner även att de har en månad om året ägnad till att prioritera brandskyddsarbetet. En del respondenterna anger även att brandskyddet idag inte är en prioriterad fråga. En respondent anger att brukare har brunnit inne. I det fallet har en brandriskbedömning lämnats in till förvaltningsledningen men inte prioriterats.
I figur 17 visas huruvida respondenterna som arbetar ute hos brukare anser att brandskyddet är en prioriterad fråga inom den hemtjänstorganisation de arbetar. Det kan utläsas från
diagrammet att majoriteten har svarat på den övre halvan av diagrammet medan endast en har svarat ”inte alls” (0 på diagrammet).
Figur 17: Illustration över respondenternas svar om brandskydd prioriteras inom organisationen de arbetar. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
20 av de 22 som svarat på fritextsvaret av respondenterna som arbetar ute hos brukare nämner i fritextsvaret att de genomgår utbildningar eller använder systematiskt brandskyddsarbete. De resterande 2 respondenterna nämner att de inte arbetar kring brandskydd. En respondent av de två nämner att det är ett nystartat bolag och ej har kommit igång med sitt brandskyddsarbete.
I figur 19 redovisas respondenterna som inte arbetar hos brukares svar angående om
brandskyddet är hemtjänstens ansvarsområde. Där svarade ca 88 % nej, ca 7 % svarade ja och ca 5 % vet inte vems ansvar det är.
29
Figur 19: Respondenternas svar om hemtjänsten ansvarar för brandskydd. Respondenter som inte arbetar i fält.
De respondenter som inte arbetar ute hos brukare och som svarade nej efterfrågades vem som då bär ansvaret. Där svarade 215 av 221 att den enskilde alternativt fastighetsägaren bär ansvaret för brandskyddet. De övriga fem av de sex övriga nämner att de inte vet vem som bär ansvaret medan den sjätte nämner att det är oklar utifrån det avtal som de har med kommunen.
75 % (24 respondenter) av respondenterna som arbetar ute hos brukare anser att ansvaret för brandskyddet hos brukare inte är deras ansvar. Medan ca 16 % (5 respondenter) anser att det är deras ansvar. Tre respondenter vet inte om det är hemtjänstens ansvar eller inte. Detta illustreras i figur 20.
Figur 20: Respondenternas svar om hemtjänsten ansvarar för brandskydd. Respondenter som arbetar ute i fält.
26 av 26 respondenter som arbetar ute hos brukare och som svarade på fritextfrågan nämner att det är hyresvärden, anhöriga alternativt fastighetsägaren som ansvarar för brandskyddet i hemmet. Genom att exempelvis installera brandvarnare. En respondent nämner dock att de hjälper till att sätta upp brandvarnare medan en annan nämner att de informerar brukaren om risker med att inte ha en brandvarnare.
I figur 21 presenteras respondenterna som inte arbetar ute hos brukare svar om brandskyddet inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Det kan utläsas ur diagrammet att majoriteten av svaren ligger på den övre halvan av skalan där svaren 3–5 är ganska jämnt fördelade.
30
Figur 21: Respondenternas svar om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Där 0 är ”inte alls” och 5 är
”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Av de 166 respondenterna som svarat på fritextfrågan nämnder 156 de att det inkluderas i deras system i form av systematiskt brandskyddsarbete, årshjulet, att kontroller görs i hemtjänstens lokaler och regelbundna utbildningar. Bland de 10 av de 166 nämner 4 att de inte vet. En nämner att det inkluderas inom hemtjänsten och deras lokaler. Dock att det inte inkluderas ute hos brukare.
I figur 22 presenteras respondenternas som arbetar ute hos brukare svar om brandskyddet inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Det går att utläsa att i majoriteten av
hemtjänsterna inkluderas det på något sätt medan sex respondenter uppger att det inte inkluderas alls.
Figur 22: Svar från respondenterna om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
Av de 15 respondenterna som arbetar ute hos brukarna och som svarade på fritextfrågan nämner 12 att det inkluderas i deras kvalitetssystem genom exempelvis checklistor,
systematiskt brandskyddsarbete och utbildningar. En av de tre övriga respondenterna nämner att då brukaren är en samlare med många saker i hemmet så pratar de med anhöriga om problemet, men kan inte göra något mer då den enskilda bestämmer i sitt hem. En annan nämner att brandskydd inte inkluderas idag men att det inom kort kommer att finnas i kvalitetssystemet.
31 I figur 23 redovisas respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar angående om de använder checklista vid riskinventering hos brukare. Det kan utläsas att alternativet ”inte alls”
har flest svar, nästan 3 gånger så mycket som det svar med näst flest svar.
Figur 23: Respondenternas svar om checklista används vid riksinventering. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Av de 183 respondenter som svarat på fritextfrågan nämner 30 att de inte använder någon checklista alls. Bland dessa 30 nämns det att brandskyddet inte är hemtjänstens ansvar. De resterande 153 nämner att de använder checklistor för riksinventering men att brandskydd inte alltid är implementerade i dessa. En del säger att de använder MSB:s checklista eller att deras kommun/organisation har en egen checklista som de själva använder.
Majoriteten av respondenterna som arbetar ute hos brukare uppger att deras hemtjänst följer en checklista för riskinventering där brandskydd inkluderas. Medan 29 % (9 respondenter) uppger att deras hemtjänster inte följer någon lista. Respondenterna svar illustreras i figur 24.
Figur 24: Svar från respondenterna om checklista används vid riksinventering. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
17 av de 19 respondenterna som arbetar hos brukare och som svarade på fritextfrågan nämner att de använder MSB:s checklista eller en specifik checklista som de skapat själva med hjälp av eller räddningstjänsten. En respondent nämner att de har en checklista till förfogande som de ska börja använda. Av de två andra nämner en att de gör en okulärkontroll medan den andra nämner att de använt en checklista vid ett tillfälle men att det inte sker frekvent.
32 I figur 25 presenteras respondenterna som inte arbetar hos brukares svar på om de informerar personalen om brandskydd. Det kan ses att majoriteten av svaren ligger på den övre halvan av skalan där svar 5 (i stor utsträckning) har fått flest svar.
Figur 25: Respondenternas svar gällande information kring brandskydd för personal. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Av de 265 respondenterna som inte arbetar hos brukare och som svarade på fritextfrågan skriver 263 att detta görs antingen skriftligt, muntligt, via övning hos räddningstjänsten i varierande intervall eller via webben. En av de två andra skriver att det inte alls görs medan den andra nämner att det ska börjas med.
Enligt enkätundersökningen uppgav majoriteten av respondenterna som arbetar ute hos brukare att de informerar personalen om brandskydd. Ca 78 % av respondenternas har svarat en trea eller högre på skalan. Detta illustreras i figur 26.
Figur 26: Respondenternas svar gällande information kring brandskydd för personal. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
Av de 25 respondenter som svarat på fritextsvaren nämner 24 att de informerar personalen om brandskydd. Informationen kommer via skrift, muntligt eller via filmer. Några respondenter uppger att de åker på brandutbildningar. En respondent nämner att bolaget är nystartat och har därför inte kommit igång med brandskyddsutbildning inom organisationen.
I figur 27 presenteras respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar gällande om utvärdering sker då ett brandtillbud har skett hos en brukare.
33
Figur 27: Respondenternas svar om utvärdering sker om brandtillbud skett. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
47 av de 174 respondenter som svarat på fritextfrågan nämner att de inte haft något brandtillbud under tiden de arbetat. 11 nämner att de inte vet om det skulle utvärderas. 5 respondenter nämner att det är brukarens och de anhörigas ansvar. Resterande 111 nämner att om de sker ett brandtillbud så kommer de göra en riskbedömning och se över om det går att göra någon bostadsanpassning, exempelvis installation av spisvakt.
Enkätundersökningen visar att ca 68 % (21 personer) av respondenterna som arbetar ute hos brukare har svarat 3 eller högre på enkäten, medan 32 % (10 personer) svarade 2 eller lägre.
Detta visas i figur 28.
Figur 28: Respondenternas svar om utvärdering sker om brandtillbud skett. Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning. Respondenter som arbetar ute i fält.
7 av 15 respondenter som arbetar hos brukare nämner i fritexfrågan att det inte inträffat. En nämnd att hen inte vet. Sex nämner att de skulle följa sina rutiner. Den 15e nämner att personal ankommit till en brukare glömt stekpanna på spisen, där informerades anhöriga och personalen ombedes hålla extrakoll på att brandvarnare fungerade.
4.1.3 Brukare i fokus
I den delen ”brukare i fokus” i enkäten ställdes påståenden angående brandskyddet hos brukarna och hur respondenterna på det.
Enkäten visar att ca 28 % (103 respondenter) av respondenterna som inte arbetar ute hos brukare inte alls informerar brukare om vikten av ett fungerande brandskydd i hemmet.
Svaren visar att det är väldigt jämt mellan den nedre och övre delen på skalan. Ca 50 % (185 personer) har svarat en trea eller över medan ca 50 % (189 personer) har svarat en 2a eller lägre. Respondenternas svar illustreras i figur 29.
34
Figur 29: Respondenternas svar på om de informerar brukarna om vikten av ett fungerande brandskydd i hemmet. Där 0 är
”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Av de 171 respondenter som svarat på i fritextsvaret uppger 19 att de inte informerar brukare om vikten av ett fungerande brandskydd. En respondent bland de 19 nämner dock att det är något de ska börja göra. En respondent nämner att hen inte vet om det görs. Resterande 151 nämner att information om brandskydd till brukare bland annat sker muntligt, skriftligt, infoblad och checklista.
Svaren från respondenterna visar att ca 47 % (15 respondenter) av respondenterna som arbetar ute hos brukare har svarat att dom i stor utsträckning informerar brukaren om vikten av ett fungerande brandskydd. Medan ca 19 % svarar att det inte alls görs. Detta illustreras i figur 30.
Figur 30: Respondenternas svar på om de informerar brukarna om vikten av ett fungerande brandskydd i hemmet. Där 0 är
”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
19 av 19 respondenterna svarar i fritextsvaren att det görs. Det görs antingen muntligt, via bilder eller via skrift. En respondent nämner även att det tar upp ämnet mer frekvent närmare jul då adventsljusen plockas fram.
I figur 31 redovisas respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar på påståendet ”vår organisation kan påverka brandskyddet hos brukarna”. Det kan utläsas från figuren att ca 45
% (168 respondenter) inte anser att de kan påverka brandskyddet. Medan ca 9 % (32 respondenter) svarat att de kan göra det i stor utsträckning.
35
Figur 31: Respondenternas svar på påståendet "vår organisation kan påverka brandskyddet hos brukarna". Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
16 av 124 respondenter som svarat på fritexfrågan nämner att de inte gör någonting. En av de 16 skriver ” Tyvärr görs inte detta alls. Jag påpekar ibland till personal att se till hur utrym- ningsvägar ser ut i bostäderna, men nej, detta är inget som vi tar något ansvar för, tyvärr säger jag, för många brukar har ingen anhörig som gör detta heller.”
5 respondenter svarar att de inte vet. 14 skriver att de påverkar brandskyddet hos brukare. En nämner att de beställer rökförkläde, sängkläder eller liknande om det behövs. Medan en annan nämner att de införskaffat brandsäkra sängkläder på enhetens bekostnad. Resterande 89 respondenter nämner att de pratar med brukaren om risker som kan finnas i hemmet. De nämner dock att då det är den enskildes hem så kan de inte göra så mycket utan brukarens tillåtelse.
Enkäten visar att majoriteten av respondenterna som arbetar ute hos brukare anser att de inte kan påverka brandskyddet hos brukarna. Medan en minoritet på 41 % (13 respondenter) anser att de i någon utsträckning kan göra det. Detta visas i figur 32.
Figur 32: Respondenternas svar på påståendet "vår organisation kan påverka brandskyddet hos brukarna". Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
Av de 14 respondenter som angett ett svar i fritextrutan svarar fyra att de informerar brukaren om brandskydd. Sju respondenter nämner att de är behjälpliga vid byte av exempelvis
brandvarnare eller att de ringer någon som kan göra det. Bland de sju nämner en respondent att deras räddningstjänst bistår med brandvarnare om brukaren saknar en. En nämner att de inte är hemtjänstens ansvarsområde. De resterande två nämner bara att brukare tar sådana insatser positivt
36 I figur 33 illustreras respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar på om potentiella risker uppmärksammas och diskuteras med brukaren. Majoriteten av svaren ligger på den övre halvan av skalan. Dock svarar ca 8 % (28 respondenter) att det inte alls görs.
Figur 33: Respondenternas svar på påståendet "Potentiella risker hos brukare uppmärksammas och diskuteras med brukare". Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Tre av 177 respondenter nämner att det inte alls görs. Resterande 174 nämner att de pratar om det med brukarna eller anhöriga. En av de 174 respondenterna nämner att de står för
kostnaden för exempelvis brandförkläde om det behövs. En annan nämner att problematiken lyfts men att då de ej har en fullmakt i denna fråga så kan de inte bestämma hos brukaren.
Ca 69 % av respondenterna som arbetar ute hos brukare svarar att om potentiella risker
uppmärksammas hos brukare så diskuteras det med brukaren i stor en stor andel av fallen. Två respondenter uppger att det inte alls görs, medan 2 andra uppger att det görs i mindre
utsträckning. Respondenternas svar presenteras i figur 34.
Figur 34: Respondenternas svar på påståendet "Potentiella risker hos brukare uppmärksammas och diskuteras med brukare". Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
18 av 18 respondenter som svarat i fritextrutan nämner att de oftast för en konversation med brukaren om riskfyllt beteende som sängrökning eller rökning inomhus. Alla brukare tar inte den diskussionen så bra och kan bli irriterade att de påpekas. En respondent nämner att de oftast pratar med brukaren om att det även är hemtjänstens arbetsmiljö som de värnar om. En respondent svarar att denne själv åker ut och talar med brukaren då respondenten är denne som är ansvarig över hemtjänstgruppen.
Majoriteten av respondenterna som inte arbetar ute hos brukare svarar att det i stor
utsträckning utförs individuella insatser hos en brukare med uppenbara risker. Till stor del så
37 har respondenternas svarat på den övre halvan av skalan. Men 4 % (15 respondenter) svarar att det inte alls görs. Respondenternas svar illustreras i figur 35.
Figur 35: Respondenternas svar på påståendet "Det utförs individuella insatser hos brukare om risker upptäcks". Där 0 är
”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Fem av de 213 respondenterna som svarat på fritextsvaret nämner att de inte hjälper till vid detta. Resterande 208 respondenter nämner att de kontaktar rehabteamet eller
bostadsanpassningsteamet som sedan installerar exempelvis spisvakt. En respondent nämner att det inte är en lång process. Dock måste de få tillåtelse ifrån brukaren.
Enkäten visar att ca 81 % av respondenterna som arbetar ute hos brukare svarar att det utförs individuella insatser hos brukare om risker i hemmet upptäcks. Två svarar att det inte gör i så stor utsträckning. Respondenternas svar visas i figur 36.
Figur 36: Respondenternas svar på påståendet "Det utförs individuella insatser hos brukare om risker upptäcks". Där 0 är
”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
18 av 18 respondenterna nämner att de hjälper till vid detta. En nämner att brukare kan bli irriterade av detta, medan en annan säger att brukarna är tacksamma.
I figur 37 redovisas respondenterna som inte arbetar ute hos brukares svar på om det utförs regelbundna kontroller av brukarnas brandskydd. Majoriteten svarar att det inte alls utförs, medan ca 8 % (29 respondenter) svarar att det utförs i stor utsträckning.
38
Figur 37: Respondenternas svar på påståendet "Det görs regelbundna kontroller av brukarnas brandskydd". Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som inte arbetar i fält.
Av 111 respondenter som svarat på fritextfrågan säger 27 respondenter att det inte görs. En motivering till detta är att det är brukarens eget hem och den ansvarar därför för
brandskyddet. Nio respondenter vet inte om detta görs inom deras organisation. Resterande 75 respondenter nämner att det utför kontroller av brandvarnare. Det utförs inom olika intervall beroende på respondent.
Nedan i figur 38 visas respondenterna som arbetar ute hos brukares svar på påståendet
”regelbundna kontroller av brukarnas brandskydd utförs”. Ca 47 % (15 respondenter) svarar att det aldrig utförs, medan ca 29 % svarar att det görs i stor utsträckning.
Figur 38: Respondenternas svar på påståendet "Det görs regelbundna kontroller av brukarnas brandskydd". Där 0 är ”inte alls” och 5 är ”i stor utsträckning”. Respondenter som arbetar ute i fält.
En av 11 respondenter nämner i fritextsvaren att det är anhöriga/brukaren som ansvarar för det. Resterande 10 nämner att det utförs inom olika intervall. En bland de 10 nämner att brukarna reagerar positivt.
4.2 Analys brandskyddsarbete beroende på respondentens arbetsform
Skillnaden över brandskyddet och hur en grupp arbetar med brandskydd kan bero på hur chefen över gruppen ser på brandskydd. Detta kan skilja sig åt beroende på om respondenten själv är ute hos brukare eller om respondenten endast har administrativa tjänster och ej besöker brukare.
39 4.2.1 Respondenter som inte arbetar ute hos brukare
I figur 39 visas en jämförelse på respondenternas svar på påståendet att brandskydd inkluderas i deras organisation och hur många brukare som det ansvarar över. Det går att utläsa att de hemtjänsterna med 31–50 samt 71–90 brukare har ett högre medianvärde än övriga grupper.
Det kan även utläsas att hemtjänster med 0–10 brukare har betydligt lägre median än övriga grupper.
Figur 39: Låddiagram över antalet brukare i hemtjänsten och om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem.
Respondenter som inte arbetar i fält. Låddiagramens uppbyggnad förklaras i detalj i avsnitt 3.7.
Respondenternas svar tyder på att om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem är det högre sannolikhet att organisationen har en checklista för
riksinventering. Detta kan tydligt utläsas ur figur 40 nedan där medianen är fem för de som svarat en femma på att de har en checklista. Det syns även att de som svarat en femma på påståendet om checklistan lägst har svarat en trea på påståendet om kvalitetssystem. De som svarat 0–3 på påståendet om checklistan har svarat från 0–5 på om brandskyddet inkluderas i organisationens kvalitetssystem.
Figur 40: Låddiagram över om organisationen har en checklista vid riksinventering och om brandskydd inkluderas i organisationens kvalitetssystem. Respondenter som inte arbetar i fält. Låddiagramens uppbyggnad förklaras i detalj i avsnitt 3.7.
