Översiktsplanen är Höganäs kommuns aktuella bedömning av hur mark- och vattenområden i stora drag kommer att användas och hur bebyg-gelsen kommer att värnas och utvecklas de när-maste 15 – 20 åren över hela kommunens admi-nistrativa område.
Översiktsplanen bör innehålla långsiktiga och tydliga intentioner för kommunens strävan att uppnå en god livsmiljö för sina innevånare.
Översiktsplanen är en fysisk plan och som sådan är den en av samhällets instrument för att främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grön-områden, kommunikationer m. m. samtidigt som natur och kulturvärden tas till vara. Planen är sektorsövergripande.
Med en översiktsplan görs ett försök att över-blicka ett relativt långt tidsperspektiv som blir rullande då översiktsplanens aktualitet ska prövas av kommunfullmäktige varje mandatpe-riod.
Det allmänna syftet med en översiktsplan är att den vägledande ska behandla de långsiktiga, strategiska frågorna om markanvändning och byggande. Detta innebär att översiktsplanen måste samordnas med andra övergripande pro-gram och planer inom kommunen.
En översiktsplan bör vara ett dokument med politiska mål angående mark- och vattenhushåll-ningen, fysisk miljö och bebyggelseutveckling och med en strategi för de förändringar mm som syftar till att målen ska uppnås.
Översiktsplanen är avsedd att ha ett långt tids-perspektiv 10 á 20 år och bör därför endast ta upp de större och strukturellt betydelsefulla dragen i användningen av mark och vatten.
Översiktsplanen har inte någon bindande verkan
mot vare sig myndigheter eller enskilda. I områ-den där rättsverkan är nödvändig för att säker-ställa syftet med översiktsplanen måste t ex planbeslut enligt Plan- och bygglagen eller för-ordnande enligt Miljöbalken genomföras.
Översiktsplanens innehåll
Den samlade redovisningen i översiktsplanen ska innebära följande.
• Kommunens uppfattning om grund-dragen i användningen av mark- och vattenområden.
• Kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.
• Hur kommunen avser att tillgodose riksintressen
• Hur kommunen avser att iaktta gäl-lande miljökvalitetsnormer.
• Redovisningen ska vara sådan att översiktsplanens innebörd och kon-sekvenser kan utläsas utan svårig-het.
Kommunen har stöd i Plan- och bygglagen och Miljöbalken där reglering fi nns för vad som ska ingå i och hur den översiktliga planeringen ska bedrivas.
En översiktsplan ska redovisa allmänna intressen och då särskilt ange riksintressen enligt Plan- och bygglagen. Vidare ska de miljö- och riskfak-torer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden redovisas. Det ska också framgå hur kommunen avser att iaktta gäl-lande miljökvalitetsnormer.
Kravet att ett planförslags konsekvenser ska redo-visas innebär sammanfattningsvis att inverkan på miljön, betydelsen för hälsa och säkerhet och för hushållning med naturresurser ska belysas. Här-utöver kan det bli fråga om analyser av sociala och ekonomiska effekter.
Allmänna intressen
De allmänna intressena är av olika karaktär och omfattar följande planeringsfrågor.
• mark- och vattenområden ska använ-das för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.
• planering ska ske med utgångspunkt i de natur- och kulturvärden som fi nns i den byggda miljön och landskapet.
• planeringen ska främja en ändamåls-enlig struktur av bebyggelse, grön-områden, kommunikationsleder och andra anläggningar samt en från social synpunkt god livsmiljö.
• planeringen ska främja goda miljö-förhållanden i övrigt.
• planeringen ska främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror.
• planeringen ska ta hänsyn till förhål-landen i angränsande kommuner.
Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till; boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och hållandena, möjlighet att ordna trafi k, vattenför-sörjning och avlopp samt annan samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföro-reningar samt bullerstörningar.
Inom områden med sammanhållen bebyggelse ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av; skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafi kolyckor och andra olyckshändelser, skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar, hus-hållning med energi och vatten samt goda kli-matiska och hygieniska förhållanden, trafi kför-sörjning och god trafi kmiljö, parker och andra grönområden, möjligheter för personer med ned-satt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området och förändringar och kompletteringar.
Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse ska det fi nnas lämplig mark för lek, motion och annan utevistelse samt möjligheter att anordna rimlig samhällsservice och kommersiell service.
Riksintressena ska redovisas särskilt och kommu-nen ska där presentera hur man avser att tillgodose dem. Arbetet med riksintressena ska avse såväl områdens avgränsning och riksintressenas inne-börd som hur områdenas värden ska tillgodoses.
Angående att översiktsplanen inte har bindande verkan för myndigheter och enskilda i beslut i t ex plan- och lovärende följer bl a av huvudregeln i 1 kap 5 § Plan- och bygglagen där det anges att både allmänna och enskilda intressen ska beaktas vid sådana beslut. Även om översiktsplanen med sin redovisning av allmänna intressen många gånger kan ha stor genomslagskraft kan alltså inte över-siktsplanen ensam läggas till grund för besluten.
I beslutsunderlaget ska också ingå de enskilda intressen som har kommit till uttryck i ärendet.
Kommunens roll
Det är kommunen som avgör vilken ambitions-nivå som ska väljas när det gäller översiktsplanens innehåll.
Kommunen bör ange där det är möjligt om den avsedda markanvändningen ligger nära i tiden eller är av långsiktig betydelse.
Kommunen bör redovisa sina avsikter i fråga om efterföljande reglering av markanvändningen.
Kommunen bör ange var man avser att hävda detaljplanekravet samt inriktningen på den fort-satta planeringen och vad den ska leda till.
Kommunfullmäktige ska minst en gång per man-datperiod ta ställning till översiktsplanens aktuali-tet. En aktualitetsförklaring innebär inte att planen ska revideras utan att fullmäktige ska bedöma om planen behöver revideras dvs inte har aktualitet i alla delar.
Kommunen ska samråda med länsstyrelsen, regi-onorgan och kommuner som berörs av förslaget.
De myndigheter, sammanslutningar och enskilda
som har väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd.
Statens roll
Länsstyrelsen ska bidra med planeringsunderlag och råd. Under samråd ska länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna statens intressen.
Länsstyrelsen ska verka för att miljökvalitetsnor-merna iakttas och samordning av mellankommu-nala intressen skapas samt genomföra en regional överblick och analys.
Länsstyrelsen ska utarbeta ett granskningsytt-rande i vilket det ska framgå om staten i någon punkt inte godtar översiktsplanen. Länsstyrelsen kan inte ingripa mot översiktsplanen i efterhand.
Dialog kommun och stat
Länsstyrelsen ska arbeta som tolkare och sam-ordnare av statliga intressen.
Länsstyrelsen skriver granskningsyttrande som ska ingå i översiktsplanen.
Medborgarinfl ytandet
Medborgare i en bred krets ska beredas tillfälle till samråd. Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjligheter till både insyn och påverkan. Samråd ska dokumenteras i en samrådsredogörelse där samtliga synpunkter ska behandlas.
I samrådet ska motiv för planförslaget redovisas, i samrådet ska planeringsunderlag av betydelse, förslagets innebörd och konsekvenser redovisas.
En översiktsplan kan endast överklagas på grund-val av kommunallagens bestämmelser om laglig-hetsprövning.
Översiktsplanens roll som beslutsunderlag Rollen anknyter till beslutssituationer avseende användningen av mark- och vattenområden. På grund av planens funktion som ett inte bindande underlag fi nns inga föreskrifter i Plan- och bygglagen om vilken betydelse översiktsplanen skall tillmätas vid olika slag av beslut.
När det gäller beslut enligt Plan- och bygglagen kan som exempel tas paragraftexten som anger när bygglov ska lämnas inom områden utanför detaljplan. I paragrafen föreskrivs i nu aktuellt avseende att bygglov ska lämnas om den sökta åtgärden är lämplig på platsen med hänsyn till kraven i 2 kapitlet Plan- och bygglagen. Efter-som översiktsplanen ska upprättas med tillämp-ning av nämnda kapitel utgör den emellertid av naturliga skäl ett viktigt underlag för prövning av bygglovsärendet.
Översiktsplanen är avsedd att spela en väsentlig roll också i markanvändningsfrågor i andra sam-manhang än i ärenden enligt Plan- och byggla-gen. Eftersom översiktsplanen saknar bindande rättsverkan är dess roll att den har betydelse som beslutsunderlag.
Ett dokument som en översiktsplan som behand-lats enligt Plan- och bygglagen och beslutats av kommunfullmäktige har stor betydelse vid beslut i markanvändningsfrågor. Kommunens starka ställ-ning i sådana markanvändställ-ningsfrågor som kan styras av nämnda lag får naturligtvis inte utan vidare brytas genom tillstånd med stöd av annan lagstiftning till verksamheter som är helt ofören-liga med kommunens planering för bebyggelse och därmed sammanhängande frågor. Samma synsätt bör anläggas även på beslut enligt annan lagstiftning än Plan- och bygglagen.
Den materiella anknytningen mellan översiktspla-nen och tillämpningen av olika lagar och använd-ningen av mark och vatten är utformad i de lagar som ansetts behöva anknytningen. Bestämmelser med denna innebörd fi nns nu förutom i Plan- och bygglagen i miljöbalken, luftfartslagen, lagen om kontinentalsockeln, väglagen, lagen om vissa rör-ledningar, lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, lagen om vissa torvfyndigheter, minerallagen, lagen om Sveriges ekonomiska zon, lagen om byggande av järnväg, ellagen och naturgaslagen.
I vissa fall innehåller lagar avseende mark- och vattenfrågor bestämmelser som innebär åläg-gande för de beslutande myndigheterna att vid prövningen beakta bl a sådana aspekter som
nor-malt får sin belysning genom kommunala över-siktsplaner. Bl a innehåller fastighetsbildningsla-gen, anläggningslagen och ledningsrättslagen sin-semellan överensstämmande bestämmelser om att åtgärder enligt dessa lagar inte får komma till stånd om åtgärderna skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Bestämmelserna är främst avsedda att säkerställa samordning med den kommunala översiktliga planeringen.
Rollfördelningen mellan stat och kommun när det gäller översiktsplaneringen är i stora drag föl-jande. Kommunen är huvudman för planeringen och svarar för planens innehåll men samråder med staten under planeringen. Statens infl ytande i översiktsplaneringen utövas i samrådet. Efter-som planen enbart är ett beslutsunderlag kan den inte överprövas av staten. Detta innebär samtidigt att kommunen inte kan få någon formell garanti mot statliga ingrepp när översiktsplanen fullföljs t ex med detaljplan.