Miljö
Miljökvalitetsmål
Vår miljö, våra natur- och kulturresurser måste ha vissa kvaliteter för att vara ekologiskt håll-bara på lång sikt. Vår riksdag har övergripande för Sverige antagit 15 miljökvalitetsmål som ska vara uppnådda inom en generation dvs omkring år 2020.
Miljömålen är frisk luft, grundvatten av god kva-litet, levande sjöar och vattendrag, myllrande våt-marker, hav i balans samt levande kust och skär-gård, ingen övergödning, bara naturlig försur-ning, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö, skyddande ozonskikt och begränsad klimatpåverkan.
Sveriges övergripande mål för miljömålsarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Regionala miljökvalitetsmål fi nns och utvecklas efter hand utifrån de nationella miljömålen.
Den fysiska planeringen är en av de kommunala planeringsområden som ska bidra med konkre-tisering av miljökvalitetsmålen på den lokala nivån.
Miljöskydd
Inom kommunen fi nns verksamheter som kräver skyddsavstånd enligt de principer som redovisas i Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för arbete”
Problematiken behöver belysas relativt ingående för att kunna klarlägga agerandet vid ny bebyg-gelse mm. Särskild redovisning inom översikts-planens ram kommer att tas fram.
Hantering av slam från kommunens reningsverk redovisas i verksamhetens miljörapport.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnorm innebär en lägsta acceptabel kvalitet i miljön. Miljökvalitetsnormer är en del
av Miljöbalken och har juridisk status. Om en miljökvalitetsnorm inte uppfylls inom en viss tid måste ett särskilt åtgärdsprogram utarbetas för att rätta till bristerna.
Miljökvalitetsnormer fi nns för kvävedioxid, sva-veldioxid, bly och partiklar i utomhusluft.
Nämnda miljökvalitetsnormer överskrids inte i Höganäs kommun.
Miljökvalitetsnorm för mark resp vatten kommer att ge möjlighet att bl a ställa pågående försur-ning i relation till en bra miljö.
Kontroll av miljökvalitetsnormerna för förore-ningar i luft kommer att genomföras under år 2002 – 2003.
Miljöanpassat transportsystem
Arbetet med ett skånskt miljöanpassat transport-system, Skåne-MaTs, har påbörjats. I detta arbete har behovet av helhetsperspektiv betonats. Under-lag fi nns i de arbeten som genomförts under pro-jektnamnet MaTs. En första delrapport ska fär-digställas i mars 2002.
Regeringen har i propositionen ”Transportpolitik för en hållbar utveckling”, prop. 1997/98:56, redovisat de transportpolitiska målen. Det över-gripande målet är att säkerställa en samhällse-konomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans-portförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
Strategisk miljöbedömning
I konsekvensredovisningen som ingår i översikts-planen för Höganäs kommun ska en s k strate-gisk miljöbedömning ingå. Så långt möjligt ska den ta fasta på övergripande frågor och utformas så att den kan utgöra underlag för kommande miljökonsekvensbeskrivningar.
Erosion
Erosion utmed kommunens stränder förekommer både på Öresundskusten och på Skäldervikskus-ten. Klimatets förändringar kan komma att öka risken för stranderosion. Denna problematik bör ingå i arbetet med kommande översiktsplanering.
Hälsa
Vi har en god folkhälsa i ett internationellt per-spektiv. Svenska folkets hälsa blir sammantaget allt bättre. Men varningstecken fi nns. Vi ska sträva mot en hållbar utveckling men är de hälsoklyftor i vid bemärkelse som fi nns mellan olika männis-kor, bostadsområden mm förenlig med en socialt hållbar utveckling. Sambandet mellan hälsa och livsvillkor är dokumenterat i fl era undersökningar.
Hur vi mår styrs av den fysiska miljö där vi vistas, möjlighet att påverka, jämställdhet, socialt nät-verk, ekonomisk trygghet, utbildning och arbete.
Helhetsgrepp och samverkan krävs antagligen för att vidareutveckla förutsättningarna för en god hälsa och en bra livsmiljö.
Gröna miljöer med sitt innehåll av vegetation och djurliv i olika skepnader har stor betydelse för vår hälsa och kan vara en betydande källa för rehabi-litering i samband med sjukdomstillstånd. Vi kan i den gröna miljön fi nna förutsättningar för vårt väl-befi nnande och stärka de livskvalitéter som skapar ett angenämt liv. Vi vet från de senaste årens forsk-ning att vår hälsa är beroende av vistelse i grön miljö.
Arkitektur
Vi vet att den fysiska miljön påverkar vår hälsa alltså gör arkitektur det. Det är kanske så att balans mellan komplexitet och helhet samt väl lösta detal-jer i bebyggelsen kan vara av vikt när vi talar om en god bebyggd miljö som positiv faktor för vår hälsa. Tillsammans med möjlighet att påverka miljön i vår omgivning är arkitektur en faktor att ta hänsyn till när vi ska värna och utveckla våra livs-miljöer. Modern arkitektur väl inpassad i miljön kan i detta sammanhang bli en stor tillgång.
Dricksvattenförsörjning
Värdet av grundvattentillgångar för samhället växer och därmed ökar kraven på att vattentäkts-områden eller potentiella sådana skyddas mot föroreningar som skadar vattnet som källa till dricksvattenförsörjning.
Dagens försörjningssystem från Sydvatten har behov av reservledning för huvudledning från Helsingborg till Höganäs.
Avlopp och avfall
Avloppsvatten från bebyggd miljö transporte-ras till reningsverket i centralorten Höganäs.
Utbyggnad av avloppsnätet pågår. Utvecklingsar-bete för ett mer långsiktigt bärkraftigt system bör intensifi eras.
Höganäs kommuns avfallsplan redovisar den framtida avfallshanteringen i kommunen.
Avfallshanteringen ska bli den miljömässigt, eko-nomiskt och tekniskt bästa hanteringen av avfall och ge kommunens invånare en kostnadseffektiv och väl fungerande insamling av avfall.
Återvinningsanläggning fi nns en i Höganäs kommun belägen i Tjörröd strax norr om cen-tralorten Höganäs. Ett antal återvinningsstationer håller på att etableras.
Deponeringsanläggning för avfall som inte kan återvinnas eller återanvändas är regional och fi nns i Helsingborgs kommun.
Muddermassor
Möjligheterna att ta hand om t ex muddermassor måste kunna lösas tillfredställande både i föränd-ringsarbete och drift och underhåll av hamnarna.
Buller
Buller från biltrafi k påverkar betydande områden i tätorterna och på landsbygden. De riktvärden som antagits av riksdagen vad gäller trafi kbuller ska vara underlag i kommunens planering. Så långt möjligt ska nämnda riktvärden klaras.
Kritiska bullervärden kring Höganäs fl ygplats är fl ygbullernivå 55dBA och för maxbullernivå 70 dBA. Kommunen har genomfört särskilda buller-utredningar.
Radon
Inom kommunen fi nns inga kända skadliga nivåer av radon i marken. Radonundersökning bör föregå varje nyexploatering för bostäder. Radonstrålande material kan fi nnas inbyggt i enstaka hus. Dessa kan med gott resultat behandlas i varje enskilt fall.
Säkerhet
Verksamheter
Verksamhet som bedrivs med stöd av Miljöbal-ken ska tillförsäkras adekvat skyddsavstånd.
Skyddsavstånd kan krävas även för verksamheter som inte är prövningspliktiga.
Kommunens medverkan vid miljöprövning och vid upprättande av detaljplaner innebär att frågan om skyddsavstånd behandlas ingående. Kommu-nen arbetar med ett nytt miljöprogram.
Skyddsavstånd för verksamhet av olika slag har övergripande redovisats i rapporten ”Bättre plats för arbete” från Boverket. Utveckling av tillämp-ningar vad avser skyddsavstånd för olika konkreta verksamheter pågår. I tätortsmiljöer är det särskilt svårt att tillmötesgå miljöanspråk vid vägning av miljöfrågorna mot andra tunga samhällsintressen.
Biltrafi ksäkerhet
Bra res- och transportmöjligheter är avgörande för såväl människors livsvillkor som näringslivets utveckling. Regeringens proposition 1996/97:137 anger som långsiktigt mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafi kolyckor inom vägtransportsystemet, den s k nollvisionen. Ökad säkerhet ska nås med information, fysiska åtgär-der och regleringar. Därutöver ska den fysiska pla-neringen bidra med markanvändning och trafi knät som bidrar till säkrare res- och transportvägar.
Övergripande föreslås i översiktsplanen föränd-ringar i vägtransportsystemet som ger säkerhets-förbättringar. Åtgärder i vägnätet inom tätorterna redovisas i kommunens trafi ksäkerhetsprogram.
Flygtrafi ksäkerhet
Kring en fl ygplats ska det fi nnas hinderfria områ-den och andra skyddsområområ-den enligt Luftfartsver-kets bestämmelser.
Bensinstationer
Bensinstationer ska vara så lokaliserade att rikt-linjer för säkerhetsavstånd till bostadsbebyggelse kan tillgodoses.
På sikt bör alla bensinstationer i kommunen vara lokaliserade så att kraven på skyddsavstånd kan tillgodoses. Utredning för att ta fram alternativa nya lägen ska genomföras.
Cisterner
Befi ntliga cisterner i hamnområdet har ett omfat-tande formellt skyddsområde. Cisterner används med stöd av tidsbegränsade tillstånd. Avveckling bör ske.
Farligt gods
Transport av farligt gods ska primärt ske på väg 112. Väg 111 är sekundär väg för farligt gods.
Trygghet
Trygghet ligger ofta i sånt vi inte till vardags upp-märksammar t ex fönsterplacering på våra bygg-nader.
För många kan trygghet vara att kunna röra sig genom byn utan att ha tillgång till säkerhetsresur-ser. Det är tomma byar som är farliga. En gata, ett torg eller en park måste vara ordentligt upplyst men samtidigt trevliga.
För att skapa trygghet fordras ett långsiktigt tän-kande där man grundligt funderar över vem som ska känna sig trygg och vilken miljö man önskar sig.
Kartan redovisar byggnadsfri höjd.
Tillgänglighet
Rörelse- och orienteringssvårigheter ska inte vara ett hinder för en person att ta sig fram på allmänna platser eller i publika lokaler.
Risker
I vårt samhälle fi nns det olika typer av risker för såväl vi människor som vår omgivande miljö. Det fi nns t ex naturgivna risker, verksamhetsrelaterade risker och sociala risker. Begreppet risk kan inne-bära en akut risk, men också en långsiktig sådan.
Gemensamt för alla risker är att det handlar om både sannolikheten för en händelse och konsekven-sen av den.
För att kartlägga risker och utreda åtgärder användes arbetsmetoden riskhantering som innebär ett syste-matiskt och uthålligt arbete för att minska olycks-riskerna i samhället. Detta arbete är en process som innehåller arbete för att formulera relevanta mål, genomföra inventeringar av risker, analysera och värdera risker, genomföra riskreducerande åtgärder och skapa rutiner för uppföljning.
Räddningstjänsten skall i takt med samhällets utveckling förebygga nya och förändrade risker.
Räddningstjänstens arbete skall leda till bättre skydd och högre säkerhet för människor, egendom och miljö.
Brand- och explosionsrisker
Inom kommunen fi nns ett antal industrier/
verksamheter som bensinstationer, cisternanlägg-ningar, gasolanläggcisternanlägg-ningar, färghandel mm och transporter med brandfarliga varor, som kan skapa brand- och explosionsrisker.
Dessutom fi nns ett antal naturgasnät inom stora delar av kommunen där den största risken är avgräv-ning av ledavgräv-ning.
Trafi krisker
Personbilsolyckor med dödlig utgång är den värsta händelsen när det gäller trafi krisker som berör människors liv och hälsa. Antalet trafi kolyckor är mycket beroende av trafi kintensiteten, vilken är hög på vissa vägavsnitt i kommunen, bl a väg 111. Oskyddade trafi kanter löper också stor risk att skadas.
Farligt gods
Transporter med farligt gods har ökat och
för-väntas att öka i framtiden. Samhällets inriktning är att transporterna ska göras så säkra att olyckor inte kommer att inträffa. Om en olycka ändå skulle inträffa ska skadebegränsande åtgärder ha utförts så att konsekvenserna av olyckan kan minimeras.
Ansvaret för att transporterna med farligt gods sker så säkert som möjligt är uppdelat på olika myndigheter. Statens räddningsverk har det övergripande ansvaret för att risken för farligt godsolyckor minskas vid vägtransporter. I deras ansvar ingår hela transportkedjan. Boverket har det övergripande ansvaret för frågor som rör den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har ansvar för att frågor om riskhantering, hälsa och säkerhet behandlas på ett tillfredställande sätt i den fysiska planeringen.
Vägverket ansvarar för att hålla ett vägnät så att olyckor i möjligaste mån förebyggs och att konse-kvenserna av en ev olycka begränsas.
Väg 112 är primär väg för transport av farligt gods medan väg 111 är sekundär väg. Vid leve-rans av farligt gods till industrier/fastigheter/
bensinstationer etc framföres dessa fordon även på det kommunala gatunätet.
Övriga risker
Öresund är ett av världens mest trafi kerade sund där även stora mängder farligt gods transporteras.
En fartygskollision där något av fartygen är lastat med farligt gods kan beröra delar av kommunen genom att ett ev gasmoln kan driva mot land med allvarliga konsekvenser.
En trafi kfl ygled går över kommunen i nord/sydlig riktning. Ett stort antal överfl ygningar sker varje dygn. De största riskerna för fl yghaveri är vid start och landning varför närheten till de interna-tionella fl ygplatserna Sturup och Kastrup utgör en risk. Sannolikheten är dock inte stor för att Höganäs kommun skulle drabbas. Dessutom fi nns Ängelholms fl ygplats inom vårt närområde samt vår egen fl ygplats som dock endast trafi keras med små plan.
Beredskapshänsyn i samhällsplanering och –utveckling
Från överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) betonas vikten av att kommunerna tar
bered-skapshänsyn i samhällsplaneringen. Detta innebär att man påverkar samhällsplaneringen i fredstid på så sätt att man uppnår en låg sårbarhet och känslighet för störningar. Kommunerna ska också ha en god omställningsförmåga och uthål-lighet samt tillgodose speciella krav under kriser och höjd beredskap. Beredskapshänsyn kan i hög utsträckning ses som ett förhållningssätt där alla i sin planering tar hänsyn till och försöker minska kända risker utan att föra in nya.
Kommunernas sårbarhet uppmärksammas allt mer. Stora olyckor och katastroftillbud har visat på brister i kommunernas handlingsberedskap.
Det måste hela tiden fi nnas en nära koppling mellan kommunens samhällsplanering och bered-skapsplanläggning. Förmågan att möta fredstida störningar är grundläggande för möjligheterna att verka under höjd beredskap. Vid olyckor och tillbud ska människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas. Målet är att skapa ett robust samhälle i fred och under höjd bered-skap. Därför är det viktigt att beredskapshänsyn kommer in tidigt i samhällsplaneringen och i samhällsutvecklingen. För detta krävs en medve-tenhet på alla nivåer.
Uppdatering, inventering och sammanställning av information om riskfyllda eller omgivningspå-verkande verksamheter kommer att genomföras som underlag för bl a avvägningar mellan olika samhällsintressen. Materialet kan ingå i kom-mande redovisningar av översiktsplaner. Därvid kommer också utvecklingen av riskhanterings-processen att redovisas.
Totalförsvaret
Totalförsvaret intar en överordnad roll i sam-hällsplaneringen. Dess intressen ska alltid tillgo-doses gentemot andra riksintressen. Den fysiska planeringen måste därför inriktas på hur mark och vatten samt verksamheter kan samutnyttjas mellan försvarsintressen och andra intressen utan men för totalförsvaret.
Inom kommunen fi nns områden och verksamhe-ter med intresse för totalförsvaret som av sekre-tesskäl inte kan redovisas i översiktsplanen.
Försvarsmaktens sk samrådsområden är områden inom vilka alla ärenden som avser förändring av mark- och vattenanvändningen samt annan verksamhet som kan menligt inverka på total-försvarets verkansmöjligheter ska remitteras till Försvarsmakten
Dokumentation
Folkhälsa - planering i samverkan, 2001, Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet
Miljöskyddsprogram 1997 – 2001
Arkitekturprogram, skisser från nordvästra Skåne
Trafi ksäkerhetsprogram för Höganäs kommun VA-översikt 1999
Vård- och omsorgsplan 1999 – 2004 Handikapplan 2000 – 2004
Goda boendemiljöer i Nordvästra Skåne
Miljöanpassat transportsystem, MaTs-utred-ningar