Övriga påverkansfaktorer

De övriga påverkansfaktorer som har kommit fram vid intervjuerna är påverkan från den arbetsplats där de intervjuade lärarna arbetar, de intervjuade lärarnas erfarenheter, både andras och egna beprövade sådana, samt tidsbrist.

6.5.1 Påverkan av arbetsplats

I intervjuerna har det kommit fram att den skola där lärarna arbetar på olika sätt påverkar hur de jobbar med bedömning av läsförståelse i engelska. Det går att urskilja påverkan av kollegor och skolhuvudman.

Andrea vill egentligen inte att eleverna ska träna på gamla nationella prov innan de ska göra det riktiga, men på hennes skola har man bestämt att man ska göra så. Trots att hon tycker att det är fel, gör hon som man har bestämt på skolan. Det är intressant att Andrea använder sig av tester som i utformning och betygsbedömning påminner om de nationella proven, men ändå inte tycker att eleverna ska öva på gamla nationella prov. Det är alltså inte så att Andrea motsätter sig typen av uppgifter eller sättet att bedöma, utan bara just det att eleverna ska träna på gamla nationella prov.

I intervjun med Cilla säger hon flera gånger: ”Vi talar om … ”. Med vi menar hon de kollegor på skolan där hon arbetar. Det är alltså så att det är vissa begrepp de använder sig av på skolan där hon jobbar, till exempel metakognition och kollaborativt lärande. Dessa begrepp kommer upp när hon berättar om hur hon jobbar med läsförståelse, och hon menar att det är hennes syn på lärande och att denna syn påverkar varför hon gör som hon gör. Det kan alltså sägas att hon ingår i ett tankekollektiv på sin skola där de har en tankestil som påverkar hennes sätt att arbeta. Det skulle kunna vara så att andra lärare på skolan inte delar denna, men när Cilla pratar är det tydligt i hennes uttalanden att hon delar denna tankestil och därför är en del av tankekollektivet. Utöver de här begreppen har de också några ledord på skolan: ”kreativt, relevant, digitalt och på riktigt”. De här ledorden påverkar också hur Cilla utformar sina arbetsuppgifter kring läsförståelse. Man kan alltså säga att Cilla är en del av ett tankekollektiv på sin skola där de delar vissa uppfattningar om undervisning, vilket påverkar hennes sätt att lägga upp sin undervisning.

På Eriks skola verkar en tankestil som påverkar utformningen av undervisningen vara den om att föräldrarna ställer krav på tydlighet. Detta gör att, även om inte Erik själv brukar vara utsatt för det, lärarna på skolan påverkas mycket av att föräldrarna kräver att få veta exakt varför deras barn har fått de betyg de har fått. Erik säger att det pratas en del om detta på skolan och att han känner ett stort krav att testa elevernas kunskaper för att kunna motivera betygen för föräldrarna i första hand. Lärarna blir då en del av det tankekollektiv där föräldrarnas krav styr hur lärarna planerar sin undervisning. Erik menar att detta påverkar hans undervisning på ett sätt som han inte tycker är positivt. Han säger att det får honom att testa eleverna mer än han egentligen skulle vilja, och hade han fått bestämma själv så hade han lagt mer tid på att bygga relationer med eleverna och jobba med den sociala gemenskapen i klassen för att kunna leka fram lärandet. Erik menar att det både är ett tryck från föräldrarna och från betygssystemet som gör att han går ifrån sin egen övertygelse och undervisar på ett sätt som han egentligen inte tror är det bästa för lärandet.

När det gäller Bella kan man se att det finns en tankestil från huvudmannens sida som gäller korrelationen mellan slutbetyg och resultat på de nationella proven. Denna tankestil kommer möjligtvis från Skolinspektionens jämförande mellan dessa båda mätbara resultat. Bella delar i vilket fall som helst inte denna tankestil, men den påverkar hennes arbetssätt eftersom eleverna får

träna så mycket på uppgifter liknande de på de nationella proven innan de ska göra de riktiga nationella proven. Här kan vi alltså se en likhet mellan Bella och lärarna på Andreas skola, eftersom de anser det viktigt att träna på liknande uppgifter.

I den kommun där Bella arbetar använder man sig av det webbaserade IUP-programmet, Unikum, vilket distribueras av ett privat företag. Där är kunskapskraven från Lgr 11 inskrivna och läraren markerar efter hand vilka mål eleverna har nått. Här kan man se att tankestilen från Lgr 11 förs ut från två håll i de kommuner där man väljer att använda detta system.

6.5.2 Påverkan av tidigare lärarerfarenhet

I denna kategori placeras dels de uttalanden lärarna gör där deras tidigare erfarenhet kommer fram, dels de teoretiska utgångspunkter som kommer upp vid intervjuerna.

I intervjuerna har jag lagt märke till ett begrepp som har återkommit. Det är begreppet ”att läsa mellan raderna” som samtliga lärare nämner som en högre nivå av läsförståelse. Detta begrepp står inte att finna i kursplanen i engelska. Däremot finns det med i Skolverkets tidigare citerade rapport om nationella proven 2011, där man menar att det nationella provet i engelska testar olika sorters läsning: ”reading the lines, reading between the lines och reading beyond the lines” (Gray citerad i Skolverket Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 13). I rapporten hänvisar man till detta som en väletablerad klassifikation av olika typer av läsning (13). I denna studie kan man i lärarnas resonemang se att denna klassifikation har fått genomslagskraft eftersom samtliga lärare nämner förmågan att kunna läsa mellan raderna.

I intervjuerna med Bella och Cilla kan man se hur deras tidigare lärarerfarenheter påverkar hur de jobbar med läsförståelse i engelska. Bella har jobbat länge som lågstadielärare och som sådan har hon jobbat med läsinlärning på svenska. Hon menar att det är väldigt viktigt att eleverna lär sig hur de ska göra för att förstå texter, alltså att de måste jobba med strategier. Hon tar själv upp att hon har med sig detta från läsinlärning, vilket hon har jobbat med tidigare. En metod som hon nämner är ”Läsning på talets grund”. Denna tidigare erfarenhet kan ha påverkat hennes tankestil om hur man bedömer läsförståelse på engelska.

Cilla undervisar utöver i engelska också i svenska som andraspråk. Hon nämner under intervjun att hon ser engelska som ett andraspråk för eleverna eftersom många av dem använder språket så mycket i sin vardag. Cilla säger att hon använder sig av samma slags analyser av elevernas språkförmågor som hon använder i ämnet svenska som andraspråk. Hon nämner exempelvis performansanalys, men tillägger att den handlar om skrivspråksutveckling.

mycket är just erfarenhet. Diana säger att hennes tid på gymnasiet har påverkat mycket hur hon jobbar. Hon hävdar att det är viktigt ”att sätta ribban högt” eftersom hon vet vad de ska klara på gymnasiet. Här hänvisar hon också till Vygotsky när hon säger att eleverna ska få uppgifter som ligger strax över deras nivå.

6.5.3 Påverkan av tidsbrist

Både Andrea och Diana nämner att lärare ibland måste ta ”det enkla” alternativet eftersom man inte har tid att sätta sig ordentligt in i vad och hur man ska göra. Detta gör att de använder sig av färdiga prov, vilket även Erik gör, om än med vissa modifikationer. Andrea och Diana använder sig ibland av Skolverkets diagnosmaterial, vilket gör att proven de använder är utprovade och framtagna efter ungefär samma principer som de nationella proven. Andrea tycker att lärarna på hennes skola inte har tid att utvecklas tillsammans. Hon säger även att ”det enkla” kanske inte alltid säger allt. Diana menar också att man inte testar den analytiska förmågan när man tar det enklaste materialet. Båda lärarna ser alltså en problematik med att de upplever sig ha tidsbrist. De anser att de skulle kunna göra ett bättre jobb om de hade mer tid.

Tidsbristen kommer också upp i intervjun med Erik men då med ett annat perspektiv. Han ser det som ett problem att man måste sätta betyg så snabbt på eleverna och då måste testa dem mer så att man säkert vet vilket betyg de ska få. Erik menar att man då inte kan leka fram kunskaperna hos eleverna så som han hade velat göra.