Påverkan av nationella prov

Ett av syftena med de nationella proven är att konkretisera kursplanerna. Som en sådan

konkretisering skulle det nationella provets del som testar läsförståelse kunna påverka hur lärare utformar bedömningstillfällen och bedömer läsförståelse även vid andra tillfällen än just vid själva nationella provtillfället. Man kan säga att en viss tankestil kring hur man utformar och

betygsbedömer läsförståelser urskiljs i det nationella provet och att denna tankestil genom provet förs ut till lärarna som undervisar i engelska i detta fallet. I detta stycke tar jag upp hur jag har kunnat utläsa påverkan från det nationella provet i lärarnas resonemang kring bedömning av

läsförståelse i engelska, dels avseende utformning av bedömningsuppgifter, dels avseende betygsdebömning.

6.3.1 Utformning av bedömningsuppgifter

Tre av de fem intervjuade lärarna nämner själva de nationella proven i engelska tidigt under intervjuerna. Andrea tar upp de nationella proven när hon berättar hur hon gör för att eleverna ska öva på läsförståelse. Andrea säger att de skriftliga övningsexempel i läsförståelse hon ger till eleverna är lika de nationella proven vad gäller utformningen av uppgifterna på så sätt att det först är ett stycke text och sedan några frågor på den texten. Även de skriftliga prov hennes elever gör i läsförståelse är lika de nationella proven gällande utformningen.

Erik menar också att de skriftliga prov i läsförståelse som han ger eleverna är utformade som de nationella proven. Både Erik och Andrea nämner också att uppgifterna i början av provet är lite enklare och att svårighetsgraden ökar efterhand. Erik menar att de sista frågorna på hans skriftliga prov kräver att eleverna kan göra tolkningar av texterna och att de ska kunna läsa mellan raderna, precis som han tycker att det är på det nationella provets läsförståelsedel.

När jag frågar Andrea om hon tycker att hon har blivit påverkad av de nationella proven när hon utformar sina läsförståelsetest så tycker hon inte att hon har blivit det eftersom de alltid har funnits där, fast de tidigare hette standardprov. Trots att Andrea inte tycker att hon har blivit påverkad av de nationella provens utformning, är det tydligt i hennes resonemang att hon själv testar läsförståelse på samma sätt som man gör i de nationella proven.

Bella nämner de nationella proven och hävdar att eleverna i årskurs 9 behöver träna inför den typen av bedömning. Med det menar hon att de typer av uppgifter som kommer på de nationella proven ska vara bekanta för eleverna när de möter dem i testsituationen. Där kan man alltså se att nationella provets utformning har ganska stor betydelse för hur Bella jobbar med

läsförståelseträning i engelska i årskurs 9. Andreas elever får göra gamla nationella prov för att de ska känna igen typen av uppgifter. Man har på skolan bestämt att man ska göra så, men Andrea tycker egentligen inte att det är bra.

Vad gäller frågorna på de nationella proven, är det flera av de intervjuade lärarna som tycker att de frågor som kräver ”frisvar” eller det de kallar ”öppna frågor” är de frågor som bäst visar elevernas läsförståelseförmåga. Andrea, Bella och Cilla menar att vid läsförståelse är det viktigt att eleverna kan komma med egna tolkningar kring det de läser för att de ska se att eleverna har nått en högre nivå av läsförståelse.

På de nationella proven finns en del multiple choice frågor där eleverna ringar in rätt svarsalternativ. Erik säger att han flera gånger har hört elever som säger att de har haft tur på just

den typen av frågor och att de inte har fattat texten egentligen. Andrea och Cilla uttrycker också att den typen av uppgifter inte visar så mycket av elevernas läsförståelse.

En annan typ av uppgifter som finns på de nationella provens läsförståelsedel är så kallade ”gap fills”. Där får eleverna en text med luckor där ett ord per lucka saknas. Eleverna ska då fylla i korrekt ord. Bella menar att denna typ av uppgift inte lämnar något utrymme för eleven att tolka texten. Hon tycker att denna uppgift testar om eleverna har förstått texten som helhet. Dock saknar kanske eleven just det ord som ska fyllas i i sitt ordförråd, trots att de har förstått texten. Bella känner sig därför osäker på hur mycket läsförståelse en sådan uppgift egentligen testar. Andrea tar också upp denna typen av uppgift och känner sig tveksam till att den bedömer läsförståelse. Hon säger att ”det testar bara halvt läsförståelse” och tycker att det testar elevernas aktiva ordkunskap också.

Cilla använder sig, till skillnad från de andra lärarna, inte så ofta av skriftliga prov i läsförståelse av samma typ som det nationella provet med text och frågor. Hennes sätt att bedöma läsförståelse utgår istället från annat som eleverna producerar muntligt eller skriftligt, där de på något sätt redogör för vad de har förstått av det de läst. Hon nämner att hon någon gång själv konstruerar lästest med text och frågor och då menar hon att det är viktigt hur hon ställer frågan. Det bästa är ”frisvar”, anser hon, till skillnad från ”multiple choice” som förekommer på det nationella provet. Hon tycker att eleverna svarar bättre på frågorna om de får uttrycka sig fritt. I Cillas svar framträder ett sätt att jobba med läsförståelse som skiljer sig något mot de andra

intervjuade lärarna. Cilla lägger mer fokus på läsförståelse genom produktion av egna texter än vad de andra lärarna gör, och hon anser inte att nationella proven har påverkat hennes sätt att bedöma läsförståelse.

I intervjun med Diana kommer hon inte in på det nationella provet direkt i anslutning till hur hon beskriver att hon jobbar, utan det blir jag som för det på tal. Det hon framförallt menar är att det är alldeles för mycket fokus på de nationella proven och att de skapar en stress både hos elever och lärare. När det gäller hur hon blir påverkad av de nationella provens utformning, kommer det fram att hon gör liknande typer av uppgifter.

6.3.2 Betygsbedömning

Betygsbedömningen på de nationella proven i engelska består av en poängskala där poäng inom ett visst intervall motsvarar ett visst betyg. Detta sätt att bedöma skriftliga läsförståelseprov finns hos Andrea och Diana. De använder sig båda av ett poängresultat på provet och ett visst poäng

sig ändå av systemet.

Erik och Bella bedömer sina skriftliga läsförståelseprov på ett annat sätt. De tittar på vilken nivå av läsförståelse som krävs av eleven för att kunna svara på de olika frågorna och gör därefter en sammanvägd bedömning av vilken av de tre nivåerna i Lgr 11 som elevens läsförståelse ligger på. Både Erik och Bella uttrycker en viss kritik mot hur det nationella provet ser ut avssende betygsbedömning. Bella tycker att det sätt det nationella provet i engelska testar och bedömer läsförståelse på är en kvarleva av något gammalt och att det inte följt med i den utveckling som språkundervisning har genomgått. Erik tycker att det nationella provet i engelska är väl inarbetat och tydligt utan så särskilt stort utrymme för lärarnas egna tolkningar av resultaten. Samtidigt tycker han inte att den typen av prov, som det ser ut med poängberäkning, hör ihop med en målrelaterad kursplan.

Bella nämner också att lärare i hennes kommun kan få synpunkter från skolhuvudmannen om betygsresultat på de nationella proven avviker från slutbetyget i ämnet.

Cilla använder sig inte av skriftliga prov för att bedöma elevers läsförståelse särskilt ofta. Däremot har hon någon gång använt sig av ett gammalt nationellt prov för att bedöma elevernas läsförståelse. Då har hon använt det nationella provet som ett slags rättesnöre, med hjälp av vilket hon har kontrollerat om den egna bedömningen stämmer.