5. Urvalsanalys och resultat
8.3 Övrigt
www.prolog.se 2006-10-11 www.jm.se
www.dn.se 2006-09-13 JM:s interna hemsida 8.4 Muntliga källor
Sören Bergström, Inköpsdirektör
Johan Sahlberg, Produktionschef region Innerstad John Eklund, Produktionschef, Region Mellanstad Jonny Änges, Produktionschef, Region Norr
Jörgen Andersson, Kategoriansvarig, Centrala Inköp Gunnar Josefsson, Inköpschef, Centrala Inköp
Marcus Lund, Kategoriansvarig, Central Inköpare/handledare Christer Blomberg, Kategoriansvarig, Centrala Inköp
Bo Nilsson, Kategoriansvarig, Centrala Inköp Åke Larsson, Platschef
Jonny Åkesson, Platschef Mikael Berg, Arbetsledare Gerard Törnquist, Attacus Anders Axelsson,Platschef Olle Johansson Platschef Jonas Andersson, Platschef Harald Laine, Platschef Eva Olsson, Arbetsledare
Information har även tagits in från ett stort antal byggarbetare.
62
Bilaga 1. Applicerad teoretisk lagerhantering
Kriteriet för klassificering inom differentierad lagerhantering handlar oftast om någon form av volymvärde, alltså produkter klassas utifrån omsättning, volym eller lönsamhet. För ett företag som vill hålla god service mot sina kunder är detta en logisk klassificering då företaget lägger störst resurser på de kunder som ger mest ekonomi tillbaka.
För byggföretag kan dock differentiering av lager genom volymvärde innebära stora fel i resursfördelningen av artiklar. Grunden till detta är att ett byggföretag bara säljer en slags produkt (bostaden) till kund och inte en mängd olika produkter.
Att producera bostäder kräver dock väldigt stora volymer och kvantiteter av produkter av olika slag. För att kunna bygga bostaden krävs att alla dessa produkter oavsett volym eller pris finns på plats vid produktion. För att få detta att fungera krävs det en grundlig planering över när, hur mycket och var artiklarna behövs. Inom industrin brukar denna form av planering kallas Material Requirements Planning, MRP. Inom MRP planeras artiklarna för att slutligen kunna monteras till färdig produkt. En MRP planerare räknar ut, utifrån produktbehovet, volym och tid för delarna att monteras. Hans/hennes viktigaste uppgift är att planera så att produktion/montering aldrig stannar upp och det aldrig saknas artiklar till produktionen. Likt en MRP planerare måste byggplaneraren alltid prioritera att alltid ha produkter på plats inför varje byggsekvens. För de artiklar som riskerar att försenas måste då större resurser läggas ned och prioritering göras.
För byggprojektet ska bli klart måste alla produkter, oavsett pris på produkten, levereras i tid.
Ta till exempel en låg lönsam produkt som för ett industriföretag klassificeras i klass C på grund av dess låga omsättning. För ett byggföretag kan dock denna typ av produkt klassas som en A produkt då den ingår som en viktig del i en precisionsfylld byggsekvens och där minsta försening kan innebära produktionsstopp och till och med omstart. Det här betyder att för byggindustrin ska inte differentiering av lager klassas utifrån produktens pris i första hand.
Att differentiera artiklar innebär att företaget lägger ner mer resurser på vissa produkter för att öka den totala lönsamheten. För byggbranschen innebär lönsamhet att råvaror och transporter utnyttjas optimalt och samtidigt hålla en optimalt hög produktionstakt. De artiklar som medverkar till att något av dessa kriterier inte uppfylls resulterar i en totalt sett lägre lönsamhet. Genom att en artikel tillexempel är försenad skapar artikeln problem och bidrar till en minskad lönsamhet. I liknelse med att 20 procent av artiklarna står för 80 procent av lönsamheten, finns också sambandet att 20 procent av artiklarna står för 80 % av problemen som bidrar till en totalt sett lägre lönsamhet.
Det betyder att differentiering av lager för JM borde rangordnas efter artiklarna som skapar det största mervärdena för JM. De artiklar som skapar de största mervärdena är således de som idag har problem vilket kan lösas genom en terminal. Att differentiera lagret efter detta skulle innebära att företaget helt enkelt lägger ner mer resurser på artiklar som bidrar till minskad lönsamhet för att öka den totala lönsamheten. Dessa produkter kommer att räknas som de mest kritiska produkterna och klassas efter Vollmans (1992) multikriterium klassificering som I-klass.
63 Detta multikriterium klassificering kommer också att ta hänsyn till volymvärde som andra variabel. Även fast priset på produkterna inte har en lika stor betydelse inom byggbranschen så måste ändå de lagerförda produkterna hålla ett godtyckligt stort flöde av produkter. Genom att klassificera genom volymvärde kommer även produkter vars kostnad är högre av att skadas eller kapitalbindas på byggarbetsplatsen att differentieras.
64
Bilaga 2. Byggprocessen
Byggprocessen kan liknas vid en kedja, där en mängd aktiviteter är länkade till varandra.
Processen inleds med en ide’ eller förslag om markköp och pågår tills den färdiga byggnaden har tagits i bruk och blivit föremål för drift- och underhållsinsatser (Nordstrand & Revai, 2002). Processen delas in i sju huvudskeden, fastighetsförvärv, projektplan, projektering, inköp, försäljning, produktion samt inflyttning och underhållsinsatser. Figur B2.1 visar en generell bild hur dessa skeden förhåller sig till varandra på JM, men förhållandet kan variera beroende på projekt.
1. Fastighetsförvärv
I det första skedet av ett bostadsprojekt förvärvas mark. Beslut om marken ska förvärvas tas av affärsledningen. För att kunna ta detta beslut måste det finnas ett bra underlag så som ekonomiskaka kalkyler att basera beslut på. Det här görs genom bland annat en marknadsanalys över området där demografin, betalningsförmågan och bostadsutformningen studeras (Bergström, 2006). I samråd med kommunen tas beslut om bygglov och JM ser även över konkurrerande företags projektplanering för de närmaste åren. I samband med detta lägger JM också upp en projektkalkyl2 inför förvärvet (JM 2006). Om ledningen beslutar att förvärva marken, vilket innebär att de samtidigt godkänner starten för ett byggprojekt, uppstartas genast en bostadsrättförening för bostäderna. Förutom att en bostadsrättsförening måste tillsättas, så får också den nya bostadsrättföreningen finansiera byggprojektet genom lån. Detta görs för att vara byggprojekt dels ska arbeta efter sin egen ekonomi och dels för att det även är ett sätt att fördela finansiella risker (Bergström, 2006).
2En projektkalkyl är en kalkyl för hela projektet som förfinas och bearbetas under projektets gång.
Projektkalkylen kommer senare att delas in för varje delprocess.
1. Fastighetsförvärv
4. Inköp 2. Projektplan
3. Projektering
5. Försäljning 7. Inflyttning och
underhållsinsatser
6. Produktion
Figur B2.1 Förhållande mellan byggskedena i byggprocessen
65 2. Projektplan.
När marken har förvärvats sätts en projektplan upp för projektet. I denna plan läggs, utefter tidigare marknadsanalys, en vision och mål om projektet upp. Därefter skapas en gestaltningen av hur byggnaderna och omnejd ska se ut. I gestaltningen designas exempelvis utformning och placering av byggnader så att samtliga lägenheter får sjöutsikt. Byggnader kan även utformas för att begränsa insyn mellan hus och samtidigt få bästa möjliga solförhållanden (JM, 2006).
I projektplanen undersöks det också hur antalet kvadratmeter ska fördelas på antal lägenheter.
Detta görs genom noggrann kundundersökning vilket leder till kännedom om behovet för lägenhetsstorlekar, planlösningar, behovet av balkong, förvaringsbehov, ljud och klimat (JM 2006).
Vidare i processen anlitas en arkitekt som tillsammans med konstruktör arbetar fram en konkret ritning med avseende på de ovan nämnda faktorerna.
3. Projektering.
När sedan bostaden är upp ritad av en arkitekt och kontrollerad med byggkonstruktörer överlämnas byggprojektet till en projektledare. Projektledaren, i sin tur, tar fram en tid för produktionsstart och formar en projekttidplan. Projekttidsplanen innehåller:
¾ Projekteringstidsplan start- och sluttid.
¾ Försäljningstidsplan, start- och sluttid.
¾ Produktionstidsplan, start- och sluttid.
Planer är i detta skede grova men detaljeras varefter processen går framåt. Projektledaren tar även fram en projektkalkyl som består av:
¾ Inköpskalkylen
¾ Försäljnings intäkter
¾ Produktion kostnader
¾ Tillvals urval
Även dessa planer är grova i ett tidigt stadium men detaljeras längs med projektets gång.
När projekteringstidsplan och projektkalkyl är framtagna har det skapats en god uppfattning om tid och mängd material som krävs för hela byggprojektet. Eftersom ett byggprojekt produceras i flera olika etapper tas en produktionsplan fram, baserat på de förgående planerna.
En produktionsplanering kan se ut enligt figur B2.2 där byggprojektet har delats upp bygget i fem olika byggetapper: markarbete, stomme, stomkomplettering, arbete invändigt och besiktning.
66 Brf. Kv.
År 2006
Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov
Veckonummer 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43
Markarbeten
Stomme
Stomkomplettering
Arbete inv.
Besiktning
Markarbete innebär att man röjer området och förbereder för eventuella källarplan och hisschakt. För Stomarbetet gjuts bottenplatta, sätter upp bärande innerväggar och lägger plattbärlag (golvplattor). För Stomkomplettering läggs sedan en yta på den utvändiga väggen, ofta med någon typ av puts. För att kunna arbeta invändigt läggs tak samt gipsväggar och isolering sätts upp. Därefter inreds sedan lägenheterna med golv, badrum och kök (Installationer av VS, Ventilation och El sker parallellt med under byggtiden).
För många specifika arbeten anlitas andra byggfirmor så kallade underentreprenader3. Redan i produktionsstadiet kontrakteras underentreprenader, för att tillsammans planera eventuell byggmetod. För JM Stockholm gäller entreprenader ofta för installationer av VS, Ventilation och El. Det anlitas också entreprenader för det förberedande markarbetet, för fasad och vid målning, tapetsering.
4. Försäljning.
I försäljningsskedet utvecklas den framtagna försäljningsplanen. I den ingår tidsplanering, marknadsföring och ett tillvals program. Tillval inom JM innebär att kunden får ett mycket stort utbud av produkter och olika miljöer att välja på för att bostaden ska passa just honom/henne. Tillval ingår som en stor del i JM:s strategi för det ”Unik boende” som JM marknadsför. Det gör att det läggs relativt mycket resurser på att tillsammans med kund ta fram det boendet som uppfyller kundens individuella önskemål.
5. Inköp.
Ett problem JM har haft har varit många små regionala leverantörer. Tidigare inför varje byggprojekt, letade inköparen efter leverantörer för varje byggmaterial. Det innebar att för varje nytt byggprojekt fick inköpare göra en ny förfrågan till en mängd olika leverantörer och gå igenom en urgallringsprocess innan han fann den bästa leverantören vilket var både tidsödande och ineffektivt. Vidare medförde det att kvaliteten varierade beroende på region och I och med att varje region hade sina egna leverantörer var det också svårt att skaffa någon form av stor drift fördelar då det ofta bara gällde ett byggprojekt. Det fanns heller inga riktiga argument för att standardisera byggprojekten, på grund av användandet av det stora antalet leverantörer.
3 En underentreprenad är alltså en firma som arbetar med särskilda byggsekvenser men styrs dock efter byggherren.
Figur B2.2 Produktionsplanering uppdelad i fem byggskeden.
67 Detta ändrade JM på år 2002 då företaget istället började med ramavtal. Det innebär att man centralt skapar avtal på tre år med leverantör. Förr var det vanligt med 10-20 leverantörer på en produkt, där JM idag har 1-3 leverantörer i Sverige. För inköparen innebär det att han redan vet vilka leverantörer han ska kontakta och behöver i bästa fall bara skicka en volym och tid. Det här har resulterat i att JM nu ser större besparingar i att standardisera sina produkter och där med sänka totalkostnaden. Vidare ger det fördelar som större kontroll och bättre kontakt med sin leverantör.
JM har idag cirka 70 ramavtal med leverantörer och arbetar ständigt med att höja den siffran.
Företaget har med ramavtal kunnat standardisera många av sina produkter utan att för den delen sänka originalitet för varje byggprojektet.
6. Produktion.
Innan produktion verkligen tar vid utses en platschef för bygget. En platschef är den som bestämmer på bygget och har huvudansvar. Platschefen upprättar en huvudplan som veckovis beskriver produktionen för varje hus del. Huvudplanen är en påbyggnad på produktionsplanen var man planerar i detalj för varje skede av bygget. Mer konkret beskriver den metodvalet arbetet skall utföras, vid vilken tidpunkt, vilka resurser som är nödvändiga och vilken tidsåtgång som beräknas för varje moment. Det upprättas senare mer detaljerade planer för varje produktionsskede; exempelvis stomme eller stomkomplettering. Dessa planer är oftast indelade i kontrollerbara delar såsom våningsplan och innehåller en högdetaljnivå. Detta gör att planen blir avstämningsbar för varje dag (Nordstrand och Revai, 2000). För att ett bygge ska fortlöpa väl krävs att alla resurser finns tillgängliga i rätt urval, omfattning och vid rätt tidpunkt. Detta medför att en väl utförd resursplan är en mycket viktig del av byggstyrningen.
Planeringen innefattar arbetskraft, maskiner, utrustning, material och hjälpmedel.
I ett tidigt skede i byggprocessen utarbetades en inköpsplan där alla inköp finns uträknade.
För att säkerhetsställa att alla leveranser kommer i rätt tid upprättar platschefen en leveransplan av detta. Dessa är exaktare än inköpsplanerna då de också är kopplade till arbetsplanen och innehåller varje enskild leverans. Den skickar han sedan till varje leverantör i form av avrop för produkten.
7. Inflyttning och underhållsinsatser.
Vid produktionstidens slut slutbesiktigas bostaden med extern besiktigningsmän. Vid besiktning granskas bostaden efter skador, produktions fel och allmänna missar. Efter besiktningen upphör entreprenadernas ansvar över deras producerade delar och övergår istället till en garantitid. JM lägger tillsammans med underentreprenad upp en sluträkning för produktionen, där en slutlig kostnad för produktionen tas fram.
Den nya bostadsrättsföreningen som JM skapade i början av projektet tillsätts med ett antal nyinflyttade som tillsammans med JM starta igång en fungerande bostadsrättförening. JM sitter med i denna styrelse till den slutligen överlämnas helt efter två år, där då JM är helt klar med detta byggprojekt.
68
Bilaga 3. Urval 1
Varje tillfrågad fick svara på följande material. Under varje kontogrupp finns de tillhörande underkontona där man de tillfrågade fick pricka i de produkterna som man tyckte verka lämpliga att kunna hanteras via ett lager. De tillfrågade var
1. Johan Sahlberg, Produktionschef region Innerstad 2. John Eklund, Produktionschef, Region Mellanstad 3. Jonny Änges, produktionschef, Region Norr
4. Jörgen Andersson, Kategoriansvarig, Centrala Inköp 5. Gunnar Josefsson, Inköpschef, Centrala Inköp 6. Marcus Lund, Kategoriansvarig, Centrala Inköp 7. Christer Blomberg, Kategoriansvarig, Centrala Inköp 8. Bo Nilsson, Kategoriansvarig, Centrala Inköp
9. Åke Larsson, Platschef
10. Jonny Åkesson, Platschef
(Genom att klicka på varje enskild produktgrupp, så länkas man vidare till undergrupperna. Där sätter man en 1 på de produkterna som är lämpliga)
Urval 1
69
41 4 KOMPLETTERING
41 410 FÖNSTER 0
41 420 DÖRRAR 0
41 430 PORTAR, PARTIER 0
41 440 SKYDDSRUM 0
41 450 ÖVRIG KOMPLETTERING 0
41 460 SAKVAROR - BESLAG 0
41 470 SKÅPINREDNING 0
41 480 VITA VAROR 0
41 490 ÖVRIG INREDNING
41 5 MATERIAL - ÖVRIGT
41 520 PLÅT 0
41 540 GOLVBELÄGGNING 0
41550 STEN
41560 STORKÖK
41570 GLAS
41580 BALKONGSKÄRMAR
41 6 INSTALLATIONSMATERIAL
41 610 SPECIALINST.MATERIAL
41 620 STYR & REGLER-UTRUSTNING
41 630 KYLA 0
41640 SPRINKLER
41 650 RÖR / VS 0
41 660 VENTILATION
41670 EL
41680 HISSAR
41690 RULLTRAPPOR
41 9 MÅLNINGSMATERIAL
41 910 SPACKEL
41 920
BEKLÄDNADSMTRL, TAPET, VÄV
ETC.
41 930 SPECIALFÄRGER
Lämplig
0
70
Bilaga 4. Resultat från undersökning urval 1
Nät armering 4
Trappa av betong 5
Takstolar prefab trä 5
Trappa av trä 6
Smide 5
Fönstersmyginklädnad 7
Golvsockel trä 8
Hörnskydd 4
Limträbalkar 4
Lister av trä 6
Råspont 4
Skenor (Gipsväggar) 4
Socklar av trä 6
Stålreglar 4
Isolering 9
Cellplast, kantbalk
Isoleringsmaterial 4
Mineralull 5
Styrolit 4
Plastfolie som ångspärr 5
Takpapp material 7
Gipsskivor 6
Plywoodskivor 5
Spånskivor 4
Fönster 4
Innerdörr 5
Lägenhetsdörr 6
Fönsterbänkar 9
Snörasskydd 4
Takskydd 4
Ventilation uteluftdon i väggen 4 Vindstrappor/inspektionsluckor 4
Garderober 7
Klädkammarinredning/hylla 4
Komod i badrum 4
Källsorterare i bänkskåp 4
Kökssnickerier 7
Skåpinredning 4
Wc-stolar 4
71
Bilaga 5. Enkätundersökning
Produktundersökning för
terminal
Undersökningsperiod v42 - v48
Projektnummer:
Leverantör:
Typ av material:
Namn på mottagare:
Vecka, Dag, Tid
1. När är den utsatta tiden för leverans?
2. När kom leveransen?
3. När ska materialet/produkten användas?
4. När är sista produktionsdag för denna leverans?
Ja Nej
4. Var leveransen komplett, utan restnoteringar?
m3 kg
5. Hur stor är leveransen?
6. Vad är maximal transport -volym/-vikt?
Undersökningsansvarig
Patrik Danielson
Centrala
Inköp
patrik.danielson@jm.se
Ank: 21476
72
Bilaga 6. Produkt information
Fönsterbänkar
Fönsterbänkar importeras från Portugal och levereras till Helsingborg, där de distribueras ut över Sverige. Detta medför att det är relativ lång leveranstid på fönsterbänkarna. På grund av leveranstiden beställs de ofta in i ett tidigt stadium med stor kvantitet och täcker ofta ett byggprojekt i en leverans.
Garderober
Garderober levereras oftast samtidigt med kök. Denna typ av leverans sker då byggprojektet använder sig av samma leverantör av garderober och kök. Vid inplanering av garderob styrs den i dessa tillfällen av kökets planering. Ett kök byggs ofta upp tidigare än garderober vilket får följden att en garderob kan ligga lager en lite längre tid ute på byggarbetesplatsen.
Innerdörrar/karm
Innedörrar beställs ofta in lite tidigare än den planerade uppsättningen av den. Uppsättning av innedörrar beror av andra produkters färdigställande, vilket gör att en exakt tidsplanering är svår. Innedörrar sätts ofta upp då det finns luckor i tidsplaneringen. Leveranstiden av innerdörrar är cirka 5 veckor.
Badrumsinredning
Med badrumsinredning menas tvättställ och badrumsskåp. Denna produkts leverans beror av leverantör. Till en del byggprojekt är har badrumsinredning och kök samma leverantör vilket medför att leveransplaneringen görs utifrån kökets planering. Leveranstiden är ungefär 6 veckor.
Plastfolie
Plastfolie används som fuktspärr i yttervägg för att hindra att fukt transporteras genom väggen. Plastfolien kommer i rullar och kräver totalt sätt relativt små volymer på ett byggprojekt. Leveranstiden är bara ett par dagar upp till några veckor.
Kök
Kök är i planerings synpunkt viktig produkt att hålla hög leveransservice på. Mycket av planeringen i inredning beror av kök, där andra produkter byggs upp varefter kökets progress.
JM använder sig av två olika leverantörer av kök. Under förra året var det dock stora problem med dessa leverantörer på grund av hög belastning i produktion. Det här visade sig i form av kvalitets brister och leveransförseningar. Leverantiden för kök är relativt lång, upp till 10 veckor och beror ofta på att kunden har en stor val möjligheten mellan olika typer av kök.
Plywood
Antingen beställs plywooden från brädgården eller så beställs den direkt från leverantör. Vid leverans från brädgård är leveranstiden en till två veckor och kostar betydligt mer än då den beställs direkt från leverantör men leveranstiden är då åtta veckor. Vid beställning från leverantör måste stora volymer tas in jämfört med från brädgård.
73 Sockel/foder
Kommer ofta en vecka innan verklig produktion, varefter leveransprecisionen bara kräver daglig precision. Sockeln levereras i stora volymer för att täcka upp exempelvis ett trapphus.
Uppsättningen av sockel beror av golvläggning och därav vill platschefen ofta kunna ha produkten lite tidigare än planerat om parketten ligger tidigt. Leveranstiden brukar ligga på 3-4 veckor.
Takskydd
Takskydd är en relativt tidskritisk produkt i det avseendet att den lyfts upp direkt upp på taket och måste i det avseendet vara i tid.
Det anses dock finnas problem i andra led än att hålla en bra leveransprecision. Då JM lägger ut hela tjänsten av uppsättning och material intag låter företaget samtidigt underentrepenaden ansvara för in leveransen vilket medför att I de fall då takskydd läggs ut på underentreprenad.
Takstolar
Takstolar är mycket viktigt är de levereras i tid då de lyfts upp direkt från kranbil upp på taket. Om produkten levereras förtidigt måste den först lyftas av bilen och sedan vänta in att cementen på taket brunnit för att kunna lyftas upp med kran på taket. Kommer produkten för sen kommer även produktion försenas.
Takpapp
Takpapp levereras ofta i relativt små volymer. Dess leveranstid är några dagar efter avrop och brukar passas in tillsammans med takstolleveransen.
Betong Trappa
Betongtrappa är en ganska tidskritisk produkt, vilket betyder den måste vara på plats under en exakt tid vid byggskedet och kan kosta mycket tid om den är sen. För att grantera att betongtrappan verkligen finns på bygget vid produktion levereras den ofta gärna en vecka innan den verkligen behövs.
Cellplast/Kantelement
Cellplast beställs ofta för en hel grund vilket kan betyda väldigt stora volymer under en längre tid ute på bygget. Leveranserna kommer några dagar innan behov, vilket innebär att det inte finns något krav i leveranser. Den beställs dock ofta i stora volymer vilket får följden av lång tid på byggarbetsplatsen.
Mineralull
Mineralull levereras i stora volymer då leverantören tar ut en större fraktkostnad. Det är dock ganska lång leveranstid på mineralullen vilket medför att produkterna ofta avropas för att komma några dagar tidigare än de verkligen behövs.
Gips
Är en tidskritiskprodukt då den lastas in direkt i lägenhet från bil. Eftersom detta görs redan i stomfasen kommer följaktligen gipset ligga en tid innan det används.
Fönstersmygsklädnad
Är inte en tidskritisk produkt utan sätts upp var efter utfackningsvägg är uppsatt och kompletterad. Produkten levereras ofta en vecka tidigare en det verkliga behovet och ofta
74 levereras till stora delar av projektet. Anledningen till denna tidiga leverans är att produkten ofta läggs ner i källaren där den sedan sorteras ut till varje lägenhet. Eftersom det är en relativt
74 levereras till stora delar av projektet. Anledningen till denna tidiga leverans är att produkten ofta läggs ner i källaren där den sedan sorteras ut till varje lägenhet. Eftersom det är en relativt