5. Urvalsanalys och resultat
7.2 Rekommendationer
I detta arbete togs produkter som är lämpliga att hantera via en terminal fram. Efter det togs sedan sambandskriterier för att identifiera typer av produkter som passar inom ramen för lämpliga produkter att hantera via en terminal fram.
Detta resulterade i två olika produkttyper som berodde av två olika kostandsorsaker. Från det första sambandet hämtas produkter med ineffektiv transportlogistik och där en terminal kommer att kunna göra tydliga direkta kostandsbesparingar. Från det andra sambandet hämtas produkter som gör kostandsbesparingar i att säkra sina leveranser och i längden effektivisera planeringen.
Att hålla en terminal motiveras, som tidigare beskrivit, med att öka flödets effektivitet och sänka transportkostnader och på så vis sänka totala kostnaden. För många branscher möjliggör en terminal konsolidering av sina produkter från många olika regioner och som vidare distribuera ut till alla försäljningsplatser. Förutom sänkta transportkostnader, centraliseras även lager från flera arbetsplatser till en enda plats. Med ett centraliserat lager kommer den totala lagerstorleken och därmed kapitalbindningen i materialflödet att minska. Icke värdeskapande aktiviteter som lagerhantering kommer följaktligen också att minska.
För JM kommer produkterna ur samband 1 bäst kunna utnyttja dessa kostandsbesparingar. I figur 7.1 illustreras detta. Dessa produkter skall ligga som grund för att, med sina kostnadsbesparingar, hålla nere terminalkostnader. Målet ska vara att ta fram alla produkter som ingår i dessa kriterier för JM och distribuera till så många byggarbetsplatser som möjligt.
För att uppnå detta bör därför fler produkter sträva mot en enhetlighet, en standard som gäller över alla företagets projekt. Det finns idag många produkter som skulle kunna vara mer enhetliga, till exempel golvsockel och isolering, men som sorteras upp på fabriksnivå och på så vis blir specialanpassade. För att undvika detta och utnyttja en stordriftsfördel via terminalen bör därför en sådan sortering göras i samarbete med en tredjepartslogistiker.
Många tredjepartslogistiker har idag utökat sin roll som transportör och lagerhållare till mer värdeskapande aktiviteter i förädlingskedjan. Detta har inneburit att ett tredjepartsföretag numera tar hand om sortering, emballering, prismärkning och även ibland montering. Mer konkret innebär det för JM att terminalen tar in fulla laster av material från leverantör. Det som ofta skiljer att en produkt från att vara en standard produkt är mått och sortering till de olika byggprojekten. För att utnyttja stordriftsfördelar kan dessa aktiviteter istället utföras av ett tredjepartsföretag på terminalen.
57 I figur 7.1 finns även produkterna från samband 2 med i terminalen. Dessa produkter, är som tidigare beskrivet, terminaliserade av annan orsak än kostandsbesparingar inom transportkostand och lagerhantering. JM lägger idag allt mer resurser på att försöka förbättra sin logistik. Företaget har insett att det finns en stor förbättringspotential i att förbättra samarbetet med sina leverantörer och kan på så vis skapa en väl fungerande supply chain management.
Som tidigare påvisats är de produkter i samband 2 produkter som av tidskritiska skäl går via en terminal. Det finns dock bättre lösning än att terminalisera dessa produkter då de inte kan erhålla samma ekonomiska stordriftsfördel som produkter från samband 1. Den ekonomiska kostandsfördelen som dessa produkter ger i en terminal är framför allt säkerheten av leveransprecision.
Den verkliga lösningen för dessa produkter är att istället stärka banden med leverantörer och på så vis öka leveransservicen mellan parterna. Detta gör även förädlingskedjan mer flexibel och receptiv för förändringar. För de produkter inom samband 2, kommer terminalen alltså vara en mycket mer kortsiktig lösning där de hanteras via terminal. Det finns dock hela tiden finns en ständig förbättring att försöka ta fram bättre leveransvillkor direkt med leverantör.
Figur 7.1 illustrerar hur terminalen nyttjas av både produkter från samband 1 och samband 2 i initialläget fas 1 till att nästan oavkortat utnyttjas av produkter från samband 1 i fas 2. Genom förbättringar i logistiken har det konstaterats att det finns bättre sätt att hantera produkterna från samband 2 än via en terminal.
En viktig detalj i figuren är att det ständigt skall finnas en uppföljning till att finna nya produkter som passar in under kriterierna för att hanteras i en terminal. Figuren visar nya produkter som hela tiden kommer in för att sedan antingen förbättras eller ingå som en produkt i en av produktgrupperna som kommer att bildas från samband 1.
Fas 1
Samband 1 Samband 2
Förbättring
Fas 2
Samband 1 Samband 2
Nya produkter
Förbättring
Figur 7.1
58
7.2.3 Förbättringsåtgärder
För samband 2 gäller alltså en ständig förbättring av logistiken för att kunna omvandla lagrets avkastning till en effektivare form av distribution och hantering. För att kunna förbättra och effektivisera förhållandet för dessa produkter måste dock vissa radikala förändringar göras inom JM.
Ett första steg som har diskuterats i detta arbete är vikten av att kunna mäta sina leverantörer.
Mätning av leverantörer kan ske på olika sätt, med eller utan teknologi. I detta arbete ges det förslag som författaren anser vara det mest lämpliga och som företaget kommer att kunna integrera med andra informationskanaler.
Det föreslagna mätesättet är att genom ett streckkodssystem läsa av varje mottagen leverans och på så vis få information om både volym av leveransen och om tiden för leveransen. I och med att leveransmottagaren använder en streckkod för att identifiera leveransen kan den manuella inmatningen in i ett datasystem undvikas. Samtidigt som leveransen registreras i datorn registreras även tiden för leveransen som sedan kan jämföras med de uppsatta leveranskraven.
För att använda förädlingskedjans resurser på bästa möjliga vis måste dock leveranskraven för varje leverantör vara individuellt satta. Som tidigare sagts, kommer produkter från samband 2 vara tidskritiska. Det betyder att alla de produkter som i detta skede mäts kommer att ha hårda leveransvillkor. Troligtvis kommer fler än bara tidskritiska produkter att mätas och kontrolleras i framtiden, vilket gör det viktigt att differentiera varje produkts behov av leveransprecision.
Ett andra steg, är att använda dessa leveransvillkor som en konkurrensfaktor i likhet med pris och ledtid då nya avtal med leverantör ska tecknas. Detta kommer att ställa högre krav på leverantörerna att vidare förbättra sin produktion och även förbindelse och logistiken med sina underleverantörer.
En viktig del i att leverantören ska kunna höja sin leveransservice ligger mycket i JM:s kommunikation med leverantören. Som tidigare beskrivits görs mycket av JM:s planering individuellt från byggprojekt till byggprojekt. Planeringen av bostäder görs flera år innan verklig produktion, där byggprojekten ofta många gånger har samma leverantörer. Denna planering skulle kunna ges till leverantör i ett mycket tidigare stadium och öppna upp möjligheten för honom till att konsolidera alla JM: s projekt och därmed optimera detta till sin orderstock. Den tidiga prognosen hjälper även JM: s leverantörers underleverantörer att utjämna efterfrågan i en mer noggrann prognos.
En annan viktig faktor i kommunikationen med leverantör är att han ständigt informeras om förändringar. Detta kan bland annat göras genom att lägga in all planering öppen i SAP systemet och integrera leverantören till det. På så vis kan varje förändring ses direkt av leverantör. Med dessa åtgärder kan JM skapa en effektiv förädlingskedja, vilket redovisas i figur 7.2
I figur 7.2 illustreras även hur JM ska kunna förbättra sin egen byggprocess. En tanke med att samla in leverantörsinformation är att kunna använda den tillsammans med andra
59 informationskällor för att på så vis få ett helhetsperspektiv och bättre överblick över byggprocessen. Genom kalkylavdelningen strömmar stora mängder information som idag inte sammanställs eller återkopplas. Denna information tillsammans med information som ges ut från mottagningskontroll kan ge varje byggprojekt feedback över vad som gick bra och vad som kan förbättras till nästa gång. Exempel på information är:
¾ kalkylerad åtgång respektive verklig åtgång
¾ transportkostnad
¾ precision i planering
¾ orderstorlek
¾ leverantörernas utförande
I figuren 7.2 illustreras hur produkten tas ut från terminalen genom olika typer av förbättringar.
Kalkyl anpassar lättframtaglig information för logistik i SAP
Leverantör får årlig konsoliderad prognos från JM
Kunna mäta processer
Sätta upp leveransvillkor
Förbättring
Skapa konkurrens
Förbättra och effektivisera förädlingskedjan
Information för att kontrollera och förbättra byggprocessen
Figur 7.2 Leverantör är ständigt uppdaterad
60