Framtagning av mätetal

För att avgöra produktens kritikalitet måste mätetal tas fram som kan mäta produktens kritikalitet. Figur 4.8, från kapitel 4 visar de fyra huvudorsakerna till JM: s behov av en terminal. Förhoppning är att kunna mäta alla dessa problem för varje produkt. Det visade sig dock att alla problem inte var likenliga där vissa var av större betydelse än andra. För att urskilja vilka problem som skulle ingå inom gränsen för kritikalitet och vara kvantifierbara, gjordes tre selektioner. Figur 5.1 illustrerar hur problemen selekterades.

I selektion 1, undersöktes vilka problem som varierar med produkter. Följande två problem, individuell planering och bristande krav på leverantör, varierar inte med produkter och kommer därför inte ingå för att ta fram kritikaliteten hos produkterna.

¾ Individuell planering: Den här typen av problem är inte unik för någon produkt utan gäller snarare att kunna integrera byggprojekt till varandra istället för att separera dem helt och hållet. När det gäller den individuell planering av leveranser, planeringen tar inte hänsyn till någon samordning, är det också ett generellt problem för alla produkter. Det ska dock nämnas att det finns produkter som samkörs för att sänka

Problem som varierar med

produkt

Utgår från problemen funna från nulägesanalysen som är sammanställd i figur 4.8.

Selekterar bort de

problem som inte varierar beroende av produkt, utan påverkar alla produkter

Tar slutligen fram de problem som är mätbara och som går att mätetal används för att finna produkternas kritikalitet

Framtagna problem

Figur 5.1 Framtagning av mätetal

37 transportkostnaderna. Förutom det är det väldigt svårt att se några signifikanta skillnader som visar på att vissa produkter planeras bättra tillsammans än andra.

¾ Bristande krav på leverantör: Bristande krav på leverantör betyder alltså att JM har låg kontroll på sina leverantörer, vilket gör att man har svårt att kunna precisera sina leveranser. Grunden till detta är, som sagts tidigare, att JM har låg kontroll över sin logistikkedja där väldigt få processer faktiskt blir mätta och jämförda. En annan nackdel med att inte kunna mäta sin logistik är att det är svårt att förbättra och effektivisera sina processer, det kan också vara svårt att lokalisera problem som uppkommer. Dessa problem är svåra att variera mellan produkter, vilket betyder att det är svårt att finna en unik kritikalitet som beror av bristande krav på leverantör på varje produkt.

Vid den andra selektionen viktades de resterande problemen från figur 4.8. Eftersom det inte kunde göras någon relevant kostnadsanalys över problemen delades istället problemen in i frekventa och ej frekventa problem. När information om problemen samlades in på de olika arbetsplatserna mättes samtidigt vilka problem som återkom på flera olika byggprojekt. Tabell 5.2 visar indelningen av problemen från figur 4.8 mellan frekventa och ej frekventa problem.

I den tredje selektionen, för att ta fram vilka problem som skulle ingå som kritiska, undersöktes mätbarheten hos problemen. Det visade sig att vissa av problemen var svåra att mäta. Här nedan följer den slutliga framtagningen av mätetal och motivering till de problem som skall undersökas på produkter.

För tidig /för sen -leverans

Mätetalet som beskriver att en produkt blir för tidigt levererad eller för sent levererad mäts genom att jämföra tiden för leverans med tiden för produktionsstart. Resultat blir den tid som produkten måste ligga på bygget innan produkten verkligen behövs i produktion. Detta mäts enligt följande formel:

Tid för prod.start - Tid för inleverans = För tidig/för sen - leverans

¾ För tidig/för sen leverans

¾ Leveransprecision

¾ Del restnoteringar

¾ Utfyllnadsgrad

¾ Tid för produkter på byggarbetsplats

¾ Skador och svinn

¾ Minskad produktivitet

Frekventa Ej frekventa

¾ Ledtiden

¾ Lagertillgänglighet

¾ Produktionsförseningar

Tabell 5.2 Illustrerar de utvalda frekventa problemen.

38 En underliggande orsak till de tidiga leveranserna är att leverantörer inte alltid håller sin leveranstid. Mätetalet för att finna produkter som har en låg leveransprecision mäts enligt Aronsson et al, (2004) genom att mäta antalet leveranserna som kom på utlovad tid jämfört totalt antal leveranser. Detta görs enligt formeln:

I figur 4.8 ligger restnoteringar som en anledning till de tidiga leveranserna. Restnoteringar är ej kompletta leveranser som kan orsaka produktionsförändringar och till och med produktionsstop. Genom att beställa produkterna tidigt undviks förseningar i produktion genom att man då i ett tidigt stadium kan upptäcka att leveransen inte är komplett och på så vis hinna korrigera problemet innan produktionsstart. Mätetalet för att ta fram restnoteringar för varje produkt kräver att antalet kompletta leveranser mäts mot totalt antal leveranser.

Detta görs enligt formeln:

Detta mätetal kommer också till viss del att avläsa vilka produkter som håller en låg kvalitet från leverantörer.

För små leveranser

För att undersöka om produkten levereras i för små volymer måste utfyllnadsgraden för lasten mätas och kan på så vis ta fram produktens fyllnadsgrad vid leverans. Detta mäts enligt Tarkowski et al, (1995) genom att mäta leveransens volym med den maximala volymen som är möjlig för just den transporten. Detta enligt formeln:

För stora leveranser

De produkter som levereras i för stora volymer och medför onödigt lager, kommer att mätas genom att mäta den tid som en produkt verkligen ligger ute på byggarbetsplatsen. Då en leveransvolym täcker en lång produktionstid kommer alltså denna produkt att anses vara levererad i för stora volymer. Detta mäts genom att mäta skillnaden mellan tiden för produktionsstart och tiden för sista produktionsdag för samma leverans, detta enligt formeln:

Skador och svinn

Skador och svinn på produkter är en stor anledning till varför byggarbetsplatsen inte är lämplig att användas som lager.

Ett alternativ för att mäta svinn och skador är att ta fram den kalkylerade volymen för produkten och jämföra den med den verkliga åtgången. Problemet är att differensen mellan produkters naturliga svinn och onödiga svinn är väldigt stort. Eftersom JM: s kalkylprogram inte är anpassat för att ta fram sådana siffror skulle det också krävas väldigt stora resurser för att finna dessa siffror. Holgersson och Wootz (1992) menar, i sin rapport om ”MA perspektiv på byggmaterial”, att den faktiska överförbrukningen, svinn och skador är väldigt svåra att beräkna. De menar samtidigt att för samtliga undersökta material har svinn och spillsiffror överstigit de kalkylerade siffrorna flera gånger. Dock kan svinn och skador tas i relation med längden en produkt finns på byggarbetsplasten.

Antalet leveranser på utlovad tid / Totala mängden leveranser = Leveransprecision

Antalet kompletta leveranser / Totalt antal leveranser = Del restnoteringar

Verklig leverans volym / Maximal leverans volym = Utfyllnadsgrad

Tid för produktionsstart – Sista produktionsdag för samma leverans = Tid för produkter på byggarbetsplats

39 Genom att mäta Tid för produkter på byggarbetsplats kan alltså produkter som har för stora leveranser mätas, vilket också antas vara produkter som har mest skador och svinn.

Lägre produktivitet

Att mäta vilka produkter som faktiskt påverkar produktiviteten på byggarbetsplatsen är svårt.

För de produkter som sänker produktiviteten mest måste det dock finnas ett samband mellan de produkterna som lagerhålls mest ute på byggarbetsplatsen. Eftersom denna del kommer att mätas i form av för tidiga leveranser och för stora leveranser kommer också produkter med sänkande produktivitet att hittas.