• No results found

Resultat av enkätundersökningen

In document Terminalisering hos JM AB (Page 42-47)

5. Urvalsanalys och resultat

5.2 Urvalsprocess 2

5.2.5 Resultat av enkätundersökningen

För att analysera undersökningen klassificerades produkterna inom varje mätetal efter klasserna A, B och C. Klassen A var de produkter med den största kritiska faktorn. Dessa klassificeringar lades sedan ihop för att avgöra vilka produkter som stod för den största kritikaliteten. Som figur 5.2 visar sätts resultaten av mätetalen ihop till kritikalitetsvärden.

Kritikalitetsvärdet tillsammans med volymvärdet för respektive produkt används sedan för att ta fram de sökta produkterna genom en multikriterium analys. Från detta görs sedan en slutlig kompletterande analys som tar hänsyn till att det är svårt att generalisera alla produkter efter samma förutsättningar.

I enkätundersökningen undersöktes de utvalda produkternas förhållande till utfyllnadsgrad, leveransprecision, total lagertid, lagertid innan produktion och andelen restnoteringar. Det visade sig dock att resultatet från produkternas restnoteringsgrad ej var tillräckligt mätbar, varav den faktorn uteslöts från analysen. Av produkterna gavs inte heller något resultat från trappa av trä då den till största del ingår vid produktion av ”Småhus” (radhus). Från produkten karm framkom det inte heller någon direkt information, då produkten oftast levereras tillsammans med innerdörr, vilket gjorde att denna produkt inte togs med i analysen.

För klassificering av produkterna inom varje mätetal, sattes egna gränser upp för varje

mätetal. Detta gjordes för att anpassa klassificering till verkligheten, då det annars var risk för felaktiga generaliseringar. Nedan följer klassificeringar och resultat för respektive mätetal.

Mätning av utfyllnadsgrad

Kritikalitetsvärde

Mätning av leveransprecision Mätning av

lagertid

Mätning av tid innan produktion

Volymvärde för respektive produkt

Multikriterium analys

Kompletterande analys och slutlig framtagning av

produkter

Figur 5.2 Framtagning av kostnadsmässiga faktorer

41 5.2.5.1 Utfyllnadsgrad

Enligt Aronsson (2002) bör en A klassificering utgöra ungefär 20 procent av produkterna. För utfyllnadsgraden ansågs att produkter som hade en utfyllnadsgrad under 30 procent vara förknippade med för stora transportkostnader och där det fanns en stor potential till förbättring genom en terminal. Därför klassades dessa produkter som de mest kritiska produkterna och blev A-artiklar. B- artiklar var de som klassades med en utfyllnadsgrad mellan 30-70 procent.

De slutliga C-artiklarna blev de med en utfyllnadsgrad över 70 procent. Resultatet av undersökning, tabell 5.3, visar att en relativt stor del av de undersökta produkterna, 45 procent, klassificerades som A-artiklar, medan bara 16 procent av produkterna låg inom gränsen som C-artiklar. Det skulle betyda att nästan 50 procent av produkterna som undersöktes levererades med en utfyllnadsgrad mindre än 30 procent. Det visade sig dock att vissa av dessa produkter speciellt badrumsinredning och plastfolie faktiskt samkördes med andra produkter från samma leverantör. För badrumsinredning kan både garderober och kök samköras om lägenheten har samma leverantör till alla de tre delarna.

5.2.5.2 Leveransprecision

För leveransprecisionen ansågs det att de produkter under 50 procents leveransprecision klassificerades som A-artiklar. För de produkter som hamnade mellan 50- 80 procent klassades som B-artiklar och slutligen produkter med en leveransprecision över 90 procent ansågs inte ha några problem och klassades som C-artiklar. Tabell 5.3, visar att 33 procent av produkterna hade en leveransprecision sämre en 50 procent. Det visade sig dock att de produkterna som hade låg leveransprecision var faktiskt de produkter som hade en klockad leverans på timmen, alltså en leverans på utsatt tid. Produkterna i undre hälften av klass B och hela klass C var leveranskraven inte lika höga, kraven var satta dags vis och inte timvis.

Produkt Utfyllnadsgrad Klass Produkt Leveransprecision Klass

Plastfolie 2,5% Takstolar 33,3%

Sockel/foder 10,8% Badrumsinredning 37,5%

Plywoodskivor 12,9% Gipsskivor 38,9%

Fönstersmyginklädnad 13,3% Takpapp 40,0%

Badrumsinredning 20,0% Fönsersmygsinklädnad 50,0%

Takskydd 21,7% Takskydd 50,0%

Kantelement 55,0% Sockel/foder 100,0%

Fönsterbänkar 65,5% Cellplast 100,0%

Gipsskivor 65,6% Kantelement 100,0%

Mineralull 65,9%

B

Plastfolie 100,0%

Trappa betong 70,8% Plywoodskivor 100,0%

Takpapp 76,9% Lägenhetsdörrar 100,0%

Cellplast 87,0%

C

Fönsterbänkar 100,0%

C

Tabell 5.3 Resultatet från utfyllnadsgrad och leveransprecision.

42 5.2.5.3 Total lagertid under produktion

I mätningen ingick också produktens lagertid på byggarbetsplats. Den sökta A-klassen var de produkter som hade längst lagertid under produktion på byggarbetsplatsen. Då antalet undersökta produkter var något lågt, höjdes A klassificeringen till 25 procent, för B-artiklar 35 procent och resterande C-artiklar till 40 procent av alla produkter för total lagertid. Tabell 5.4 visar resultatet av detta, rent allmänt är det förstås svårt att avläsa ett riktigt resultat från detta, då varje produkt är unik och måste av olika anledningar vara på bygget en viss tid. Det kan tillexempel vara stor förbrukning av en produkt en dag varvid produkten kanske får vänta några veckor innan den slutligen används

Eftersom varje produkt varierade i produktionshastighet är det också svårt att avläsa någon form av genomsnittlig liggtid. Då lagertiden jämförs relativt med andra produkter ger det ändå ett bra resultat. Förhoppning på detta resultat var att få en indikation på vilka produkter som faktiskt behöver vara ute längre tid och vilka produkter som kan minska sin lagertid. Den senare analysen, i avsnitt 5.2.7.1, återkommer till detta.

5.2.5.4 Tid på byggarbetsplats innan produktion

Som slutlig mätning var produktens lagertid innan produktion. Den sökta A-klassen var de produkter som hade längst lagertid innan produktion på byggarbetsplatsen. Likadant som med total lagertid på byggarbetsplats höjdes A klassificeringen för produkterna till 25 procent, 35 procent för B-artiklar och resterande C-artiklar till 40 procent. Det är även i denna mätning svårt att generalisera alla produkter efter resultatet. Exempelvis måste en del produkter beställas dagen innan för att läggas på plats eller så måste de levereras för att en liten del ska produceras i en tidig fas och där resterande produceras långt senare. Detta resultat, kompletterat med undersökning av varje produkt, ger ändå en indikation över vilka produkter som faktiskt beställs onödigt tidigt.

Produkt

Lägenhetsdörrar 1,4 Plastfolie 0,0

Plastfolie 2,0 Takpapp 0,0

Kantelement 2,3 Badrumsinredning 0,0

Kök 3,4 Kantelement 0,1

Badrumsinredning 3,5 Innedörrar 0,3

Fönsersmygsinklädnad 3,5

C

Lägenhetsdörrar 0,3

C

Trappa Betong 4 Cellplast 0,4

Takskydd 4,5 Plywoodskivor 0,5

Fönsterbänkar 5,1 Kök 0,5

Garderober 5,1 Trappa Betong 1,0

Cellplast 5,4 Takskydd 1,0

Mineralull 5,5

B

FönserSmygsinklädnad 1,1

B

Plywoodskivor 6 Garderober 1,1

Takstolar 6,2 Sockel/foder 1,2

Innedörrar 6,2 Mineralull 1,5

Sockel/foder 6,3 Fönsterbänkar 2,0

Gipsskivor 13

A

Gipsskivor 9,0

A

Tabell 5.4 Resultatet från utfyllnadsgrad och leveransprecision.

43 För att summera dessa fyra mätetal till ett kritikalitetsvärde av de sammanlagda produkterna tyckte handledaren, Marcus Lund, på JM att det lämpligaste sättet skulle vara ett poängsystem. Eftersom det är fyra mätetal som skall summeras till ett kritikalitetsvärde och varje mätetal inte är exakt skulle ett klassiskt ABC-system vara onödigt komplicerat. Det skulle vara lite som att blanda heltal med decimaltal och tro att man kan få ut ett exakt resultat i decimalform.

För den slutliga kritikalitetsklassificeringen tilldelades produkterna från respektive mätetal för klass A två poäng, klass B en poäng och klass C noll poäng. Poängen adderades och de produkter som representerade 30 procent av de med högsta poäng klassificerades som klass I.

Klass II för 30 procent och i klassen III ingick de resterande 40 procent med lägst poäng. I tabell 5.5 visas de produkter som hamnade inom respektive grupp, där alltså klass I enligt undersökningen, är de produkter som ska klassas som mest kritiska.

Resultatet innebär att produkterna gipsskivor, sockel/foder, takskydd och takstolar anses vara de produkter med högst kritikalitet.

5.2.5.5 Volymvärde

För att relatera det ovanstående resultatet med produkternas storlek användes volymvärde.

Volymvärdet togs fram från 2005 års byggprojekt i Stockholmsregionen och detta arbete kommer bara att redovisa procenten som varje produkt står för av de utvalda produkterna. Vid uträknandet av volymvärde användes produktens totala inköpta kostnad. Eftersom alla produkter har olika enheter, volym, yta och vikt måste volymvärdet baseras på en gemensam kostandsbärare. Av den anledningen användes totala antalet lägenheter i relation med totala inköpskostanden för produkten, alltså mängd per lägenhet.

Produkter

Tabell 5.5 Resultatet av de mest kritiska produkterna, produkter med högst kritikalitet

44 Vanligtvis klassificeras volymvärdet efter 80-20 regeln. I detta arbete sänktes den gränsen till 65 procent för att inte ta in för många produkter, då det var små skillnader på produkterna i mellanskiktet. Tabell 5.6 visar resultatet av klassificeringen av volymvärdet.

5.2.5.6 Multikriterium klassificering

Differentiering av produkter görs oftast genom volymvärde alltså omsättningen av en produkt i pengar och i volym. Genom att använda multikriterium klassificeringen mellan både kritikalitet och volymvärde kommer produkterna att även differentieras efter produkternas kritiska faktorer, som egentligen avgör behovet av en terminal.

I förgående avsnitt har kritiska klasser och ett procentuellt volymvärde för vardera produkt tagits fram. Dessa värden klassificerades enligt Volmanns (1992) multikriterium klassificeringen, där de grå fälten, AI, AII, BI och BII i tabell 5.7 är de utvalda grupperna.

Som synes är även BII inräknad av anledningen att varken BI och AII matchade några produkter.

Produkt Volymvärde ABC-klass

Plastfolie som ångspärr (m2) 0,6%

Kantelement 0,7%

Karm 0,8%

Takpapp material (m2) 0,9%

Fönstersmyginklädnad (m) 2,1%

Cellplast 2,3%

Takstolar prefab trä (st) 2,4%

Golvsockel trä (m) 2,4%

Takskydd 2,5%

C

Fönsterbänkar (m) 3,1%

Plywoodskivor (m2) 3,1%

Innerdörr 3,8%

Tabell 5.7 visar att produkter inom de grå ifyllda rutorna kommer vara de sökta produkterna.

Tabell 5.6 Resultatet av volymvärdet.

45 Resultatet från multikriterium klassificeringen redovisas i tabell 5.8 där gipsskivor, plywoodskivor, garderober, innedörrar, mineralull, fönsterbänkar och badrumsinredning är utvalda produkter att gå via en terminal enligt denna kvantitativa undersökning.

In document Terminalisering hos JM AB (Page 42-47)

Related documents