Carolina Jonsson, Historiska studier, Malmö högskola Deltagare
Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, Botkyrka kommun Carina Tigervall, Socialhögskolan, Lunds universitet
Maarit Koskinen, Faculty of education, University of Jyväskylä Carolina Jonsson, Historiska studier, Malmö högskola
Sessionsbeskrivning
Familjen kan ses som en intersektion mellan natur och kultur, mellan bio- logiska och sociala band, där olika rumsliga, sociala, kulturella och historiska föreställningar blir tydliga. Vad som utgör en familj är inte något självklart eller naturgivet, familjetillhörighet och släktskap är – liksom nationen – en föreställd gemenskap vars innehåll och mening förändras över tid. Ett sätt att komma åt de normer och värderingar som omgärdar familj, nation och tillhörighet är att studera internationella adoptioner. Adoption som social och kulturell praktik har förekommit på olika sätt i alla tider och samhällen, men det var först under 1950-talet som de internationella adoptionerna växte fram som ett omfattande globalt fenomen. De senaste decennierna har hundratusentals barn flyttats från fattiga och krisdrabbade delar av världen för att bli omhändertagna av en ny familj i de rikare västländerna. Syftet med denna session är att problem- atisera synen på, hanterandet av och upplevda erfarenheter av internationella adoptioner, såväl i det vardagliga livet som i den förda adoptionspolitiken. Vår forskning har ett kritiskt perspektiv, och våra presentationer fokuserar på frågor som rör familjebildning, släktskap, ursprung, etnicitet, rasifiering och diskriminering. Abstracts
Tobias Hübinette & Carina Tigervall
Adoption med förhinder: Om erfarenheter av rasifiering och etniska identifika- tioner bland adopterade och adoptivföräldrar i Sverige
grund av ett icke-vitt utseende. Adopterades och adoptivföräldrars erfarenheter av rasifiering ses i studien som ett medel för att studera hur kategorin ras verkar i praktiken på en vardaglig nivå i ett samtida Sverige. Studien intresserar sig också för hur aktörer påverkas av och svarar på rasifieringen i form av utvecklandet av olika etniska identifikationer och motståndsstrategier såväl på en individuell som på en kollektiv nivå. Studien visar hur intim relationen är mellan familj, nation och ras, liksom hur den svenska tystnaden kring ras och den hegemoniska färg- blindheten har resulterat i att skillnaden mellan svenskhet och vithet har kollapsat. Maarit Koskinen
At home between two worlds: The identity construction of the internationally ad- opted young adults in the context of two cultures, two races and two parents Finland has currently around 3.500 individuals adopted from other countries. Most of them are transracially adopted and their appearance differs from their adoptive parents and the native population. This study aims to examine how the identity of the internationally adopted young adults is formed in the context of two cultures, two races and two parents. The object of the study is 18-30 year old inter-country adoptees. The research material is gathered by individual interviews, online discussions and postal questionnaires. Eight interviews have already been conducted, and analyzed by using a combination of narrative and thematic analysis methods. The preliminary findings address that internationally adopted young adults identify themselves culturally Finnish but the environment qualifies them as foreigners because of their dissimilar appearance. By telling about adoption they negotiated their as Finnish in the assessment of environment. Most of the adoptees identified themselves racially as a member of their own ethnic group, they accepted their appearance that differed form their adoptive family, and considered their differ- ence as a positive matter. Still they felt the biggest proximity to the race of their adoptive parents and kept distance to the people of own ethnic group. By distinguishing themselves from the other ethnic groups they protected them- selves against racism. Yet all the interviewees had encountered different types of racism. Most of the interviewed adoptees were curious about their biological and cultural origins. Adoptees were primarily interested in the common features between them and their biological parents. Almost all interviewees felt strong belonging to their adoptive family. The acceptance of the indivi- duality of the adoptees in the adoptive family was more significant constructor of belonging than the similarity between the adoptees and adoptive parents. Strong temperament differences and insufficient interaction between adoptees and adoptive parents diminished the sense of belonging to the adoptive family.
Carolina Jonsson
Internationella adoptioner och medborgarskapets paradoxer: Rätten till en familj och barnets bästa i statliga utredningar från 1960-tal till 2000-tal
”Barnets bästa” är ett ofta vagt definierat men ändock rättsligt begrepp som är styrande i de flesta frågor som rör barn- och familjepolitik. Vad innebär detta begrepp och vem har tolkningsföreträde när det gäller att avgöra vad som ska betraktas som det bästa för ett barn? Barnets bästa har inte någon på förhand given (rättslig) betydelse, utan definieras oftast i den kontext där det används. Begreppets innebörd bestäms av rådande normer relaterade till familj, föräldraskap, barndom och välfärd, och är därmed föränderligt över tid. Den- na presentation bygger på en studie av ett antal statliga utredningar som rör internationell adoption. Studien undersöker hur begreppet ”barnets bästa” formulerats från 1960-talet, då adoptioner av utländska barn fortfarande var en relativt ny företeelse för lagstiftarna att ta ställning till, fram till 2000-talet när utlandsadoptioner blivit en väletablerad och utbredd praktik. Under de första två decennierna av den undersökta tidsperioden var utredningarna i första hand intresserade av att underlätta för barnlösa (par) att bilda familj genom adop- tion, och att hitta ”lämpliga” familjer åt föräldralösa barn från fattiga och kris- drabbade länder i tredje världen, och utredningstexterna är därför i första hand centrerade kring frågor som rör föräldraskap och normalitet. Under 1980-talet och 1990-talet sker dock en förskjutning i adoptionsdiskursen, och allt mer betoning läggs på barnets rättigheter och intressen i adoptionsprocessen, bland annat på grund av internationella stadgar såsom Haagkonventionen och FN:s konvention om barnets rättigheter, rättigheter som stundtals står i motsättning till andra mänskliga och medborgerliga rättigheter. Frågan om barnets rätt till och behov av sitt (”biologiska” och ”etniska”) ursprung börjar också debatteras allt mer under denna tid, och kulminerar på 2000-talet då olika frågor såsom homosexuellas rätt att adoptera, bioteknikens utveckling, adoptivbarns psykiska hälsa samt det ökade intresset för så kallade återresor till ursprungslandet livligt diskuteras i både politik och media, och formar den förda adoptionspolitiken.