Sessionsledare/ordförande
(3:1) Corinna Kruse, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet (3:2) Maria Björkman, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Deltagare
Ericka Johnson, Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet Corinna Kruse, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Aimee Ekman, Avdelningen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet Kristin Zeiler, Avdelningen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet Anette Wickström, Avdelningen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet Lina Larsson, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet Maria Björkman, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet
3:1 Kroppen som kultur~natur: Den ofrånkomliga
kroppen
Sessionsbeskrivning
Kan man diskutera kroppens materialitet utan att hemfalla åt biologistiska/ determinerande resonemang? Man kan bygga om, förändra och forma sin kropp, samtidigt åldras den, insjuknar och lämnar spår efter sig. I ett samhälle där kroppen mer och mer ses som ett projekt, kan man komma ifrån sin kropp? Och om vi inte kan komma ifrån den, hur kan vi som forskare förhålla oss till kroppens materialitet och samproduktionen av kultur~natur i den? Presenta- tionerna belyser frågan genom att diskutera åldrande män, kroppsliga lämningar på brottsplatser och intersexuella barn.
Abstracts
Ericka Johnson (co-written with Cecilia Åsberg)
Enrolling men, their partners, and doctors to create the Swedish Viagra man through online information
Using the Pfizer funded Swedish informational site about erectile dysfunction, www.potenslinjen.se, we examine how potential users, their partners, and
an ideal user of the pharmaceutical. Contextualized against other critical work on Viagra and drawing on feminist theory about the body and Critical Studies on Men, we also show how these actors are part of a process of naturalizing the Viagra-using man and creating a hegemonic position for him in relation to other men and women. His identity becomes a commodified body produced within the Viagra-discourse. In a manner familiar to the feminist reader, men’s identities are subjected to a biological determinism in which their penile anatomy becomes their destiny. Co-constitutive of the workings of this Viagra discourse, various actors are enrolled by the website to call upon the potential male Viagra consumer in Sweden, a country that otherwise forbids direct-to-consumer phar- maceutical advertisement. Doctors are enrolled to produce the cultural authority of expert medical knowledge, and partners are presented as those responsible for the emotional aspects of a man’s sexuality, thus overcoming the disem- bodiment of the mind/body split otherwise associated with naturalized body. Corinna Kruse
Kroppen i kriminaltekniken: kulturellt förmedlad materialitet
I populära framställningar av kriminalteknik verkar det som om brott löses främst genom kroppens ofrånkomliga materialitet – det går inte att undvika att den lämnar spår som sedan gör det möjligt att rekonstruera händelseförlopp och identifiera förövaren. Kroppens materialitet inom kriminalteknisk praktik är inte lika okomplicerad. Visserligen är det (åtminstone delvis) genom den som förövare identifieras och händelseförlopp rekonstrueras, men för att de spår som kroppen lämnar ska bli bevisning krävs ett omfattande arbete. Kroppens materialitet träder inte fram oundvikligt och av sig självt, som det ser ut i deckarna, utan den tas fram både i motsättning mot och i samspel med annan materialitet, till exempel i form av teknologi. Det krävs även andra sociala och kulturella praktiker än teknologi – kroppens materialitet måste ordnas in i ett juridiskt sammanhang av brott och ansvar: Att någons dna stämmer överens med dna som har tagits fram ur en blodfläck från en brottsplats betyder inte med självklarhet att den personen har begått ett visst brott, utan beviset måste tolkas för att kunna tilldelas juridisk innebörd. Kroppens materialitet är således viktig inom kriminaltekniken, men det handlar om en materialet som tas fram genom sociala och kulturella praktiker, det vill säga en kulturellt förmedlad och tolkad materialitet.
Aimee Ekman
Övervikt – ett personlighetsmått
I västvärlden har storleken på kroppen precis som på de flesta platser i världen social betydelse. Det som är karakteristiskt för hur vi förhåller oss till kroppars storlek är att vi väger, definierar och sorterar människor efter vilken viktkategori de tillhör. Normalvikt, undervikt och olika grader av övervikt har successivt kommit att etableras som kroppstillstånd, där kroppsvikt och kroppslängd står i en bestämd relation till varandra. Människor i västvärlden blir mer och mer bekanta med detta sätt att räkna för att ta reda på vilken viktkategori de tillhör. Vi kategor- iserar till och med andra i termer av viktkategoritillhörighet utan att veta om deras exakta kroppsvikt.
Viktkategoritillhörigheten har inte bara betydelse för hur våra och andras biologiska kroppar sorteras utan vilken viktkategori vi tillhör inverkar även på vilka karaktärsdrag vi förknippas med. Om man placeras i de övre överviktskategorierna anses man vara frossande, lat, ful, konstig, okontrollerad, irrationell och viljelös. När kraftigt överviktiga förknippas med mindre önskvärda karaktärsdrag har övervikten kommit att bli ett mått varigenom delar av deras personskap mäts. Övervikt är således inte bara är ett mått på någons biologiska kropp utan även ett personlighetsmått. Att kraftigt överviktiga värderas utifrån sin vikt är en spegling av en specifik föreställningsvärld. I den här presentationen kommer föreställningar kring vikt, människans natur och den kraftigt överviktiga att diskuteras.