Pamela Schultz Nybacka
Bokcirkel på grönbete: Identitet och överflöd i läsandets konsumtionshistoria Det har sagts att konsumtion och bokläsning är jämförbara (De Certeau 1988/1984), men bokläsningen har en särpräglad och grundläggande roll i konsumtionshistorien. Boken är den första massproducerade varan (McLuhan 1962) och med utbredningen av läskunnigheten blev läsning antingen en bild- ningsväg eller en fruktad farsot (Littau 2006). Oavsett vilket tycks skönlit- teraturen lockat läsarna till konsumtionsdrömmar (jfr. Ahlberger & Lundkvist 2007). Utvecklingen på 1900-talets bokmarknad kritiserades av Habermas (1962), eftersom kommersiella bokklubbar och pocketböcker trängde undan de kulturesonerande läsesalongerna och gav upphov till en oreflekterad, icke- kumulativ kulturkonsumtion. Ändå tycks pocketbokens uppsving sedan 1990- talet ha gett upphov till en ny våg av läsekultur, där varje medlem i en bokcirkel kan köpa sig ett eget exemplar. Bokcirkeln blir därför en viktig kraft på den litterära pocketbokmarknaden. Inom bokcirklarna skapas inte bara en gemensam gruppgemenskap, utan de många olika läsningarna av ett och samma verk möjliggör en dynamisk, rik och mångfacetterad konsumtion och läsaridentitet. Sophie Elsässer
Dammsugarens gestaltning i tidningen Råd & Rön
Tidningen Råd & Rön utkom 1958 med sitt första nummer och har sedan dess varit en källa till konsumentupplysning för sina läsare. Men formerna för denna har naturligtvis förändrats i takt med att samhället – och tidningens direktiv – förändrats. I början fungerade tidningen som ett slags hemkunskapslärare. Då stod hushållen inför stora förändringar med den tekniska utvecklingen och kvinnornas uttåg på arbetsmarknaden. Under 70-talet och delvis 80-talet kom de tekniska apparaterna i skymundan i Råd & Rön. Apparaterna var ju då väl- bekanta i hemmen och tidningen fokuserade mer på annat material. Med tiden återkom dammsugaren alltmer i tidningen. Den vanligaste vinkeln har under alla år varit tester av funktionen. På 2000-talet testas dammsugare tämligen frekvent, tidningen gör nu många av testerna tillsammans med sina interna- tionella systertidningar. Jag kommer att göra en jämförelse mellan dammsug- artester och dammsugarannonser från några utvalda år. Vilka förändringar i
Karin Wagner
Naturen förpackad: Om visuell kommunikation och ekologi
Förpackningen är ett viktigt redskap för marknadsföring, inte minst för ekolo- gisk mat. Det finns olika strategier för att förmedla det ekologiska budskapet till konsumenten och referenser till naturen är vanligt förekommande i både text och bild. ”Bra för naturen, gott för dig” står det på påsarna till Risentas produktserie Naturmix, vilken presenteras på hemsidan under rubriken ”Naturlig smakglädje”. Längst ner på hemsidan vajar det gröna gräset yvigt. Just den gröna färgen är en vanlig markör för ekologiska produkter, som för tankarna till växtlighet och naturen. För ett par decennier sedan var det den oblekta papperspåsen som signal- erade naturlighet, nu har färgen tagit över. Syftet med detta paper är att dis- kutera hur begreppen ”naturen” och ”naturlighet” används i marknadsföring och gestaltas genom förpackningar för att övertala konsumenter att köpa ekologisk mat. Karin Salomonsson
”Svårt att hitta stilen?” De personliga rådgivarnas roll i konsumtionskulturen Om man inte ens tycker sig hinna med vardagen, men ändå har önskningar om personlig utveckling och social framgång, finns det hjälp att få. Under de senaste åren har en rad tjänster vuxit fram som innebär att man kan få personlig rådgivning, eller coaching, i hur man på bästa sätt shoppar, klär sig, tränar sin kopp, förnyar sitt hem eller sitt sexliv, lever sunt och utvecklar sin karriär. Dessa personal shoppers, homestagers, och image coacher erbjuder råd och navi- gering i det skiftande konsumtionslandskapet med till synes oändliga möjlig- heter och vägval. Det har blivit socialt och kulturellt accepterat (av vissa) att låta experter fatta beslut och råd kring områden som tidigare kanske upp- fattades som alltför privata. Jag är intresserad av att se hur dessa relativt nya yrkesgrupper marknadsför och legitimerar sitt arbete, och på vilka sätt de utgör en aktiv del i något man skulle kunna kalla en förvandlingsekonomi. I mitt paper kommer jag att diskutera resultat från det VR-finansierade forsknings- projektet Personlig paketering. En etnologisk studie av förvandlingsekonomins nya yrkesgrupper. En ambition inom projektet har varit att analysera de personliga tjänsterna som ett uttryck för en tilltagande kommersialiser- ing och kommodifiering av det personliga, intima och känslosamma, parat med kravet på en estetisk dimension i skapandet av (köns)identiteter och tillhörigheter. De empiriska resultaten baseras på intervjuer med rådgivare och kunder samt text- och bildanalys av bloggar, marknadsföringsmaterial etc.
Ulrika Torell, Roger Qvarsell & Jenny Lee
Burkar, påsar och paket: Förpackningar, konsumtionskulturer och vardagsliv i svenskt 1900-tal
Sedan en tid tillbaka har en grupp forskare, som på olika sätt har anknytning till Nordiska museet respektive Tema Q, Linköpings universitet, bedrivit ett antologiprojekt som handlar om konsumtionskulturer kring livsmedel i Sverige där utgångspunkt tas i varornas förpackningar. I projektet används förpack- ningen som empiriskt material och som perspektivfokus, i ett antal delstudier för att spegla svensk livsmedelshandel och dess historia. Det omfattar varu- förpackningarnas utveckling och roll i ett alltmer komplext distributionssys- tem, som en förutsättning för masskonsumtionens former. I boken speglas bland annat förpackningsutvecklingen med konservburken och kaffepaketens historia, marknadsföringen kring standardpaketerat socker på 1920- och 1930-talen; självbetjäningsbutikens introducering och senare tiders konsumenttilltal i våra dagliga konsumtionsmiljöer och rum. En central ambition med projektet är att använda och diskutera förpackningen som materialkategori och studieobjekt för kulturanalytiska och kulturhistoriska studier inom konsumtionsområdet.