Ingen ifrågasätter idag det faktum att politisk, ekonomisk och kulturell integration äger rum i den globaliseringsprocess som pågår i vår moderna värld. Länder och folkslag samarbetar och interagerar aktivt i alla livssfärer, som politik, ekonomi, kultur samt på olika nivåer, allt från personligt umgänge till internationella möten (Persikova, 2004, s. 224). Den främsta platsen inom de olika interkulturella kontakterna har affärskommunikationen. Effektiviteten i affärskontakter beror på deltagarnas utbildning om kommunikativa processer, den affärs- kultur som råder i det ena eller andra landet, samt insikt om de likheter och skillnader som finns mellan affärspartnernas kulturer.
Affärskultur utgör utvecklingsbara värden i den ena eller andra nationella sfären, den be- stämmer typiska drag och ordning i sätten att bedriva affärer (Letunovskij V.V., http://www.treko.ru).
I jämförelsen av affärskulturer i Ryssland och Sverige koncentrerade vi oss på följande aspekter: hur affärskulturernas representanter förhåller sig till fördelning och planering av sin tid, rumslig distans vid samtal, samt tempot i informationsfördelning. Särskild uppmärk- samhet ägnades i studiet åt särdrag i dessa affärskulturer utifrån tillhörighet till individualis- tisk/kollektivistisk eller maskulin/feminin kultur, samt frågor som berör maktdistans och grad av undvikande av osäkerhet. Vi berör frågor om affärsetikett, klädstil, roller i person- liga relationer och några traditioner som existerar inom ramarna för korporativa relationer inom företag såsom presenter, gratulationer på privata högtider och så vidare.
Enligt E. Hall hör Sverige till de monokrona kulturerna. Inom den svenska kulturen prio- riteras en viss verksamhet under en avsatt tid d.v.s. tiden är schematiserad. Svenskar har alltså ett mer bundet förhållande till tiden än ryssar, vilket innebär att den godkända verk- samhetsplanen spelar en större roll än personliga relationer (Nikolajev, 2003, s. 17). Svens- kar värderar punktlighet högt, särskilt i affärer. En svensk arbetstagare kommer alltid till jobbet och avslutar jobbet i tid, och tar fikapausen i bestämd tid. Majoriteten av svenskar slår vakt om sitt privata liv och undviker därför att arbeta övertid, om det inte är absolut nödvändigt (Porter, 2007). När det gäller Ryssland, kan vi säga att ryssar är typiska repre- sentanter för en polykron kultur. Att ägna sig åt flera saker samtidigt utgör en norm i Ryss- land, till exempel att läsa en bok, skriva ett sms medan man pratar i telefon och så vidare. Dessa särskilda drag berör även affärskommunikation, vilket kan leda till förseningar, för- flyttningar av möten, uppskjutningar av början på evenemang. Under förhandlingar kan en rysk partner avvika från huvudämnet och ägna sig åt andra frågor. Företrädare för en mo- nokron kultur kan tolka detta som bristande respekt och taktlöshet. I de polykrona kultu- rerna spelar förhållandena personer emellan en stor roll, det vill säga umgänge med männi- skor är viktigare än en godkänd verksamhetsplan (Grusjevitskaja, 2002, s. 237)
Förutom tiden betonar Hall en ytterligare viktig faktor som påverkar affärskommunika- tion, nämligen rummet. Olika kulturer har sina egna uppfattningar om ‖comfort-individuell zon‖ för att känna sig bekväm. I Sverige strävar man maximalt efter att undvika närhet eller beröring (Nikolajev, 2003, s. 18). I Ryssland däremot är människor inte rädda för direkta fy-
siska kontakter och är nöjda med relativt litet personligt rum. Trängsel på gatorna, när alla rör vid varandra eller till och med knuffar varandra uppfattas som en normal företeelse (Grusjevitskaja, 2002, s. 240).
Forskaren noterar också att väsentlig uppmärksamhet i frågan om kommunikation bör ägnas åt informationsströmmar, det vill säga betydande uppmärksamheten bör ägnas åt has- tigheten i informationsfördelning.
Hastigheten i informationsfördelningen är låg i svensk kultur. I lågkontextuella kulturer är nytillgänglig och formell information som överförs i nuet viktigare [än den redan befint- liga] den som redan finns lagrad i minnet. Bildligt talat avskärmar sig människor i dessa kulturer från omgivningens informella informationsströmmar. (Nikolajev, 2003, s. 19). I högkontextuella kulturer däremot, till vilka Ryssland hör, har människor tvärtom ett effek- tivt informellt informationsnät, och i regel avskärmar de sig inte från omgivningens infor- mella ‖störningar‖. All information tas emot utan hinder varvid den information som redan finns lagrad i minnet är viktigare än den som överförs just i nuet (Grusjevitskaja, 2002, s. 242).
I Sverige verkar Medbestämmande lagen (MBL) enligt vilken alla beslut måste diskute- ras av alla medarbetare i företaget innan de fastställs. En svensk arbetsledare, som är van vid en ständig och öppen tillgång till information, upplever det besvärligt när han ställs inför händelser där informationsspridningen hindras eller informationsfördelningen blir oregel- bunden. Han kan tolka ett sådant handlingssätt som oärligt, och den ryska företagsledaren riskerar att förlora den svenska företags-
ledarens förtroende. En rysk företags- ledare å andra sida är imponerad av svenskens beteende, som tillexempel att han öppet delar med sig av information, även om han inte är helt säker på att denna metod fungerar i den ryska kulturen (u-journal №6, 2004).
Den holländska forskaren G. Hofstede definierar fyra parametrar för jämförande av kulturer. Dessa är individualism – kollektivism, maskulinitet – feminitet, hög maktdistans – låg maktdistans, hög grad av undvikande av osäkerhet – låg grad av undvikande av osäkerhet
Sverige är ett individualistiskt land. Individualismen ger en distinkt utpräglad samhällsform. Det är ett samhälle med en fri, icke strängt bunden social struk- tur, där alla tar hand om sig själv och sin familj. Personliga intressen är viktigare än gruppens intressen. Insikten om det egna ‖Jaget‖ dominerar. Det som värde- ras är individens rätt till privat egendom,
Rysk kultur och business förenade. Русская
культура и бизнес объединены.
egna åsikter och synpunkter. Vikten av individuella initiativ och det individualistiska sam- hället betonas. Förmågan att själv fatta egna beslut välkomnas (Nikolajev, 2003, s. 18). När det gäller Ryssland räknas detta till en kollektivistisk typ av kultur. I sådana samhällen exi- sterar inte ‖egna åsikter‖. Personliga åsikter definieras av gruppens åsikter. Om barn växer upp i sådana typer av familjer så lär de sig att uppfatta sig själv som en del av ‖vi-gruppen‖ (Grusjevitskaja, 2002, s. 245).
Den holländska forskaren framhöll även maskulinitet – feminitet som en parameter i jäm- förelsen av kulturer. Sverige och Ryssland hör båda till en feminin kultur. Framför allt ut- trycks detta i att representanter för dessa kulturer är mer orienterade mot den emotionella sfären i relationer, och mot mindre påstridighet jämfört med de maskulina kulturerna.
Svenskar är tillmötesgående, intelligenta och uthålliga människor. De vill att deras affärer ska gå bra. De tar bra hand om sina familjer och har tillräckligt bra levnadsstandard. Syste- met av socialt stöd och socialförsäkringar är välutvecklat. Människor är vänliga och redo att hjälpa om det behövs. I kommunikationen använder de en mjuk men övertygande stil, och har ‖psykologiskt förnuftiga‖ sätt att närma sig andra människor. I Ryssland är dock tecken på manlighet lika med 50–50, ‖den gyllene medelpunkten‖. Manlighet och kvinnlighet kombineras i jämna proportioner. Män och kvinnor är jämställda, de strävar lika mycket ef- ter framgång och framsteg i karriären (e-conference, 2005).
Nästa parameter är maktdistans, det vill säga grad av hur villigt samhället är att acceptera fördelning av makt i inbördes relationer, institutioner och organisationer. När det gäller Sve- rige så speglar ledarstilen i företag i stort sett själva organisationssystemet i det svenska samhället, så kallad svensk socialism. De flesta företag är kända för sina demokratiska till- vägagångssätt. Som grund finns ett antagande att medarbetare ska arbeta som ett team, sam- ordningen ska ske med hjälp av planering, minimum av anvisningar, utarbetande av schema för utförande av uppgifter samt en enorm mängd av möten och sammanträden för precise- ring av detaljer och dess korrigering (Adajeva, 2001).
Den inofficiella omgivande miljön på kontoret definierar umgängessätt människor emel- lan. Inte på en enda karriärnivå, allt från skolklass till sammanträdesrum för toppchefer, är det nödvändigt att använda titlar som ‖herr‖ eller ‖doktor‖, alla dessa ceremonier hör till det förflutna. Studenter och lärare, patienter och läkare, arbetstagare och arbetsgivare tilltalar varandra endast med namn (Porter, 2007).
Trots att Ryssland inte ingick i den primära omgången bland de jämförda kulturerna ut- ifrån de ovannämnda parametrarna, kan vi förmoda med stöd av de belysta kriterierna att Ryssland kan räknas till kulturer med hög grad av både maktfördelning och stor makt- distans.
Som exempel har ett svensk-ryskt handelsråd genomfört en social marknadsundersökning som syftade till att bedöma svensk företagsverksamhet i Ryssland. Även svenska marknads- analytiker markerade skillnader i de båda affärskulturerna. Enligt dessa har ryska chefer mer hierarkisk och autoritär ledarstil, medan den svenska toppchefen är en ‖spelande tränare‖ som inte står utanför sitt lag utan deltar i företagets alla processer. Ryska ledare fattar snab- bare beslut, men de får ofta problem med att hålla sig till scheman och föreskrifter. Dess- utom uppmärksammades att ryska chefer arbetar framförallt för sin egen vinning (http://www.openbusiness.ru).
Nästa kriterium i jämförelsen av kulturerna är grad av undvikande av osäkerhet. I Sverige och Ryssland är det låg grad av osäkerhetsundvikande. Människor är mer benägna att ta ris- ker i okända förhållanden och de båda länderna kännetecknas av lägre grad av stress i okända situationer. Ungdomar och människor med annorlunda beteende och sätt att tänka mottas mer positivt än i länder med hög grad av osäkerhetsundvikande (Grushevitskaya, 2002, s. 249).
I Sverige klär man sig som regel traditionellt i arbetet, men inte strängt formellt. Arbets- tagare kan på arbetsplatsen byta uteskor till inneskor för att sedan ta på sig uteskor igen när denne ska hem från jobbet (Porter, 2007).
I Sverige håller man fast vid den traditionella synen på en affärsmans kläder och föredrar den klassiska stilen. För män innebär detta mörk, ofta mörkblå med smala ränder eller grå kostym. Kvinnor klär sig i mer eller mindre strikt, inte så färgstark dräkt i modernt snitt och längd, eller i inte ‖skrikiga‖ klänningar (Medvedev, 1997, s. 12).
Nuförtiden utgörs hälften av arbetsstyrkan på arbetsmarknaden i Sverige av kvinnor. Bland de industriellt utvecklade länderna intar Sverige första plats i antal arbetande kvinnor, vilket är jämförbart med utvecklingsländerna där alla kvinnor arbetar. Moderna kvinnor klär sig ofta i strikta byxdräkter (Nikolajev, 2003, s. 15).
Svenska affärskvinnor är inte rädda för att använda smink. Under vintertiden, både på dagen och på kvällen, har svenska kvinnor på sig kläder gjorda av päls eller dekorerade med päls (Medvedev, 1997, s. 8).
Den ryska kulturen har i stort nästan närmat sig den västerländska när det gäller klädkod i affärsmiljöer. Dock finns det vissa skillnader som enligt kännare av kulturer har sina för- klaringar i de nationella ledarstilarnas särdrag.
Som exempel föreskrivs klädkod oftare på ryska företag än på västerländska (79 % mot 70 %). Dock finns det inget som säger att medarbetare på de ryska företagen klär sig mera strikt. Det är bara så att affärskulturen i de ryska företagen inte är tillräckligt fast rotad, och därför behöver medarbetarna rätta sig efter vissa regler. Antagligen beror detta på att i de västerländska företag förutsätts vissa saker, och behöver därför inte uttalas, så som vad som är lämpligt eller inte lämpligt att ha på sig på jobbet (Promptova, 2003).
Alla senare undersökningar inom affärsetikett på företag pekar på en växande tendens till en striktare klädkod. Detta förvånar inte, eftersom klädkoden utgör en del av företagskultu- ren och påverkar företagsmärkets styrka och igenkännande (Komarov, 2005).
I de europeiska länderna, däribland Sverige, har visitkort sedan länge blivit ett viktigt verktyg i etablering av affärskontakter och upprätthållande av relationer. I Ryssland däremot saknar en del affärsmän visitkort, vilket kan innebära att en förhandlingspartner i Europa kan bli förolämpad av att inte få ett visitkort.
Gåvor är ett gammalt sätt att visa uppmärksamhet och välvillighet inom affärssfären.
Dock måste man ha förståelse för att traditioner som gäller gåvor skiljer sig i olika länder. Det är nödvändigt att påpeka att representanter för europeiska företag har ett väldigt skru- pulöst förhållande till att få och att ge gåvor, vilka ses inte bara som symbol och tecken på uppmärksamhet utan även som instrument för att utöva påtryckningar på partners psyke. Den outtalade lagen för affärsmän fördömer sådan taktik.
Vissa engelska firmor tillexempel bryter mot de etiska normerna och ger gåvor på ett ‖fint sätt‖ när de tar i beaktande det specifika i ryssars arbete utomlands. Till följd av detta
är det nödvändigt att inte ‖tigga sig till‖ gåvor, utan bete sig så att möjligheter för firman att ‖truga på‖ en eller annan sak utesluts. Detta gör att företagets renommé som en affärspartner kommer att vara högre och företagets intressen kommer i högre grad att bli tillgodosedda (Medvedev, 1997, с.8).
I den svenska affärsvärlden finns det en tradition att gratulera varandra, men även då företaget eller organisationen gratulerar sina partners med God Jul och Gott Nytt År. Då nöjer de sig inte med ett kort utan skickar en present. Ofta en korg fylld med olika delikates- ser som vin, gravad lax, ostar, skinka, rökt älgkött osv. Man brukar också gratulera på födelsedagar och andra bemärkelsedagar. Det är vanligt att då och då överlämna enkla pre- senter till sina partners. Som regel är det företagspresenter och nationella souvenirer och ibland företagets egna produkter. I Ryssland finns det en tradition att ge presenter till dem som man vill sluta en affärsuppgörelse med. Det kan vara något med företagets logo på, nå- got särpräglat från egen produktion eller något färgstarkt från det lokala området. Det är något mer än en t-shirt men inte för överdrivet. Det är inte muta i direkt bemärkelse utan ‖tacksamhet‖ och uttryck för vänskap och respekt (Medvedev, 1997, с.10).
Sammanfattningsvis kan vi erbjuda en rad allmänna rekommendationer för representanter av ryska affärskretsar för upprätthållande av förbindelser med svenska partners.
Lär er språket. Trots att engelska är väl spridd i svenska affärskretsar rekommenderas
det att efter förmåga lära sig svenska innan man träder in i affärsförbindelser. Även om en affär med en svensk partner är tidsbegränsad kommer säkert skicklighet att sätta in ett och annat svenskt ord eller uttryck göra ett gott intryck på era svenska kolleger.
Var punktlig. Kom i tid, håll er till den planerade dagordningen och avsluta i tid. Planera i förväg. När ni stämmer möte eller delar ut uppgifter planera dem så att medar-
betare får tid till förberedelser.
Var ihärdig. Var beredda att övervinna hinder som kan dyka upp på vägen, i era affärer
eller i karriärer i Sverige, se till att ni är bekanta med och införstådda i dess natur.
Agera inte hårdhänt. Att bana sin väg till ett företag eller skapa icke besvärliga förhål-
landen med en firma kräver tid. Svenskar är inte alltid mottagliga för nya idéer eller planer om de känner att dessa är påtvingade.
Försök att inte avbryta din samtalspartner. Svenskar är bra på att lyssna och har
därför rätt att räkna med samma bemötande från sina utländska partners (Porter, 2007). I sina förbindelser med en rysk partner måste man hålla sig till följande rekommenda- tioner:
Etablera förhållanden. Kom ihåg att handelsrätt och kontrakt inte betyder lika mycket i
Ryssland som Väst. Kontrakt utgör ett svagt skydd eftersom det krävs mycket tid och energi för att uppfylla dem.
Ge gåvor. I Ryssland är det en tradition att ge presenter till dem som man vill sluta en
affärsuppgörelse med. Det kan vara något med er företagslogo på, något originellt från er egen produktion eller något färgstarkt från det lokala området. Det ska vara något mer än en t-shirt men inte för överdrivet.
Tid i Ryssland är i viss mån en obegränsad resurs. Ryssar är väldigt tålamodiga och vana
vecka, men en ryss är beredd att vänta i månader, och även längre om det är nödvändigt. Utlänningar som förväntar sig en snabb affär kan bli besvikna.
Rysk partner kan ha ett överbelastat och dåligt planerat schema, vilket gör det svårare att sätta upp exakt tid för ett möte. Förändringar i schemat har inte nödvändigtvis att göra med relationernas taktik utan endast återspegla de verkliga förhållanden när det gäller planering av tiden i Ryssland.
Var beredd på att skåla. Utlänningar bör vara beredda på att dricka vodka. Det är
vedertaget för många ryssar, om än inte för alla, att tilliten uppstår när man utbringar skålar. Det är bättre att avstå från förhandlingsprocessen för dem som inte dricker, då ju mer alko- hol man tål desto bättre. Det kan bli svårt att vänja sig vid just denna kulturella skillnad. Ryssar dricker inte mycket under sina utländska besök, men hemma i Ryssland är det just det som gäller (http://www.smolinter.ru).
Sålunda har vi dragit en slutsats att en rysk modell av affärskommunikation skiljer sig mycket från den svenska. Det är nödvändigt att förstå att ingen av de presenterade model- lerna gäller överallt eller är idealiska. Tolerans utgör en nödvändig förutsättning för sam- arbetets lyckade resultat. Strävan att påtvinga en utländsk partner sin affärsstrategi kan hindra utveckling och förbättring av samarbetet, och även försämra relationer genom oför- ståelse och fientlighet. Därför är det viktigt för representanter för olika länder att i sina affärskontakter komma ihåg att det är nödvändigt att respektera varandras kultur och tradi- tioner för att lyckas i samarbetet.
Det är uppenbart att forskning inom detta område kan fortsätta. Det förefaller oss att denna forskning har stor praktisk betydelse för både affärsmän, representanter för affärs- gemenskap samt representanter för statliga företag och ickeregeringsorganisationer i Ryss- land och Sverige som har partnerförbindelser.
___________________ Referenser: Se rysk text