Agenda 2030 omhändertas i God bebyggd miljö

Flera av de ekologiska aspekterna av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 omhändertas i det svenska miljömålssystemet som bland annat omfattar målet God bebyggd miljö.¹⁸¹ Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, varav vi har bedömt att följande sex preciseringar särskilt rör byggnadsverk:

 hållbar bebyggelsestruktur,

 kulturvärden i bebyggd miljö,

 god vardagsmiljö,

 hälsa och säkerhet,

 hushållning med energi och naturresurser, och

 hållbar avfallshantering.¹⁸²

179 Artikel 27 och 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter,

www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets -rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdf, besökt 2019-11-05.

180 Agenda 2030-deligationen (2017), I riktning mot en hållbar välfärd, s. 92–93.

181 Naturvårdsverket, www.sverigesmiljomal.se/miljomalen, besökt 2019-02-04. Boverkets redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genom-förande av Agenda 2030, bilaga 2.

182 Naturvårdsverket, www.sverigesmiljomal.se/miljomalen, besökt 2019-02-04.

I Naturvårdsverkets årliga uppföljning av Sveriges nationella miljö-mål konstateras att många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hög efterfrågan på mark och att det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Miljöpåverkan från bygg- och fastighets-sektorn bedöms minska något, men det stora behovet av många nya bostäder innebär en stor utmaning för byggsektorn.¹⁸³

Hållbar bebyggelsestruktur

Det befintliga bostadsbeståndet kommer att vara dominerande i sam-hället även vid ett kraftigt ökat bostadsbyggande.¹⁸⁴ En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur behöver säkerställas både vid nylokaliser-ing av byggnader, anläggnnylokaliser-ingar och verksamheter och vid använd-ning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.¹⁸⁵ Drivkrafter som stödjer en hållbar bebyggelsestruktur är prioritering av cykel och kollektivtrafik framför bilen, vilket i sig skapar behov av en förtätad och funk-tionsblandad stad.¹⁸⁶ Förtätning av befintliga städer kan till exempel handla om påbyggnader och vindsinredningar i befintliga byggnader, respektive riva och bygga nytt. Vid nyproduktion och förtätning kan även nya höjdskalor tillkomma i staden.¹⁸⁷ Ökning av bebyggd yta i relation till befintlig mark kan se olika ut, ha olika konsekvenser och skapa målkonflikter. Utmaningar och risker som identifieras med ökad täthet avser försämringar för grönytor, luftkvalitet, biologisk mångfald, hälsa och mikroklimat.¹⁸⁸ I en förtätad stad blir andelen människor och byggnader fler samtidigt som mängden gröna ytor är konstant eller minskar. När fler ska samsas om offentliga ytor och friytor kan det orsaka trängsel och ökat slitage.¹⁸⁹ När mindre yta ska tillgodose allt fler människors behov kan tillgången till lättillgängliga

183 Naturvårdsverket (2018), Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 – Med fokus på statliga insatser. Boverket (2019), Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen.

184 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 43.

185 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/

Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-03-22.

186 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 43–46.

187 Boverket (2016), Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, s. 6, 12–17 och 19–23.

188 IVA (2017), Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser, s. 25–27.

189 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 43–46.

områden för lek och vardagsrekreation påverkas. I allt tätare städer riskerar barns utemiljö att begränsas.¹⁹⁰

Boverket framhåller vikten av att vid förtätning bibehålla grön- och vattenområden som är viktiga för ekosystemtjänster, genom att de hjälper till att reglera lokalklimatet, fördröja dagvatten, bidra till rekreation samt har andra sociala värden. Boverket beskriver att utmaningen är att hitta en balans i den täthet som är hållbar, vilket kan variera på grund av lokala förutsättningar.¹⁹¹ En tät stad behöver fortsatt erbjuda sociala, utvecklande och rekreativa ytor för alla och bidra till ekosystemtjänster och biologisk mångfald.¹⁹²

Kulturvärden i bebyggd miljö

Kulturvärden i bebyggd miljö handlar om det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyg-gelsemiljöer samt att platser och landskap bevaras, används och utvecklas.¹⁹³ Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av vårt kulturarv genom att de synliggör vår historia, berikar vår livsmiljö och är betydelsefulla resurser.¹⁹⁴

Den statliga utredningen Gestaltad livsmiljö konstaterar att ny-produktionens omfattande resursförbrukning gör det viktigt med bevarande och vidareutveckling av det befintliga beståndet. Utred-ningen menar att det är klok resurshushållning att förvalta den existe-rande bebyggelsen med respekt för kulturvärden.¹⁹⁵

En vardagsmiljö som stödjer människans behov

En god vardagsmiljö är att den byggda miljön ger möjligheter till ett gott liv och inte orsakar problem för människans hälsa utan stödjer människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt erbjuder

190 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, s. 77 och 80–81.

191 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 44.

192 Boverket (2016), Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, s. 6, 12–17, 19–23.

193 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-03-22.

194 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 22–23.

195 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, s. 72.

ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.¹⁹⁶ Utformningen av livsmiljön bör ske med människan i centrum och med hänsyn till människans möjligheter, behov och preferenser och till både den befintliga och den framtida gestaltade livsmiljön.¹⁹⁷

Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar tillsammans med skolans och förskolans utemiljö en infra-struktur för barns och ungas kontakt med natur och vardagsrör-lighet. Barn är särskilt känsliga för hur den byggda miljön och friytor fungerar utifrån lärande och utveckling och för påverkan av negativa och positiva miljöfaktorer.¹⁹⁸

Boverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka till-lämpningen av barnkonventionen i kommuner och länsstyrelser uti-från att barns livsvillkor påverkas av hur den byggda miljön planeras och ser ut. Boverket fick även i uppdrag att se över hur tas hänsyn till barns rättigheter och barnkonventionen i Boverkets beslut och åtgärder.¹⁹⁹

Hälsa och säkerhet

Målet om hälsa och säkerhet omfattar att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhal-ter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.²⁰⁰

Sedan 2017 års förändringar av trafikförordningen om buller²⁰¹ har möjligheterna att förtäta bebyggelsen i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Enligt Boverket kan en ökad acceptans för mer buller-exponering vid nybyggda bostäder dock innebära att måluppfyllelsen av God bebyggd miljö försvåras. Boverket bedömer att problem med

196 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, 2019-03-22.

197 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, s. 65–66.

198 Boverket och Movium (2015), Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö, s. 12–16.

199 Regeringen, www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-moment-i-samhallsplaneringen/, besökt 2019-09-16.

200 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-09-22.

201 Förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

bullerexponering i inomhus- och utomhusmiljö finns kvar och inte kommer att åtgärdas fram till 2020.²⁰² Boverket menar att när städer förtätas ställer det högre krav på utformningen av byggnader för att skapa en önskad ljudmiljö och dags- och solljus.²⁰³

Andra hälsoproblem med fukt, mögel och radon i inomhusmiljön är fortfarande aktuella, enligt Boverket.²⁰⁴ Enligt Folkhälsomyndig-heten är kemikaliehalterna ofta höga i nya eller nyrenoverade bygg-nader och domineras av emissioner från byggnads- och inrednings-material.²⁰⁵

Hushållning med energi och naturresurser

Med hushållning av energi och naturresurser menas att användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt med ett mål om att främst förnybara energikällor ska används på sikt.²⁰⁶

Den totala energianvändningen i Sverige inom sektorn bostäder och service har varit relativt stabil sedan 1980-talet. Sedan 1990-talet har förändrade energislag lett till minskade utsläpp av växthusgaser.

Vidare har en effektivare energianvändning vid uppvärmning och varmvattenanvändning inneburit en kontinuerlig minskning av energi-användning per kvadratmeter i bostäder och lokaler. Däremot ökar elanvändningen till annat än uppvärmning i bostäder och lokaler.²⁰⁷ Den totala elanvändningen förväntas också öka i takt med att det byggs fler bostäder och lokaler.²⁰⁸

Det finns en utmaning i att klara av ytterligare energieffektivi-sering och samtidigt bibehålla en god inomhusmiljö. Erfarenheter visar att det finns risk för dålig ventilation och fuktproblem.²⁰⁹ Om minskad energianvändning leder till lägre ventilationsflöde i bygg-nader kan de medföra att föroreningar från inomhuskällor ökar i

202 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 55.

203 Boverket (2016), Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, s. 24–27.

204 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 51.

205 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsorapport 2017, s. 86.

206 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/

besökt 2019-03-22.

207 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 22–23 och 54.

208 Energimyndigheten (2019), Scenarier över Sveriges energisystem 2018, ER 2019:07, s. 23.

209 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 45.

koncentration, vilket medför ökad exponering för till exempel emis-sioner från matlagning, tobaksrök, radon och kemiska utsläpp från byggnadsmaterial.²¹⁰

Enligt Boverket anger BBR framför allt hur byggnader ska utfor-mas för att trygga människors säkerhet, hälsa, tillgänglighet och komfort samt byggnadens energiprestanda. BBR omfattar i mindre utsträckning byggnadens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, miljö-påverkan på den närmaste omgivningen samt hushållningen med natur-resurser.²¹¹

Hållbar avfallshantering

Hållbar avfallshantering är effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. Avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt varpå avfallets påverkan på hälsa och miljö minimeras.²¹²