Dagens boendepreferenser Boendes önskemål om bostadskvaliteter

Undersökningar visar att grundläggande funktioner i planlösningar med möblerbarhet tillsammans med ljus, öppenhet, genomsikt och rumssamband, omsorg, detaljer och hög kvalitet i materialval samt tillräckliga ytor för hall och förvaring uppskattas i bostaden.⁴⁷

I en studie av genomförda förändringar i relativt nybyggda bostads-rätter, uppförda mellan 2001 och 2008, framgår att strax under en tredjedel av hushållen förändrat lägenhetens planlösning.⁴⁸ Exempelvis har förändringarna inneburit att stänga igen eller ta upp öppningar, ta ner eller sätta upp innerväggar och ta bort fristående skåpsenheter, vilka fungerat som rumsavskiljare mellan kök eller hall och

43 Boverket (2018), Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden, rapport 2018:29, s. 6.

44 Denna indelning baseras på hur hushållet förfogar över bostaden. Lägenheten kan således vara antingen en hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt, men den registreras hos SCB som en hyresrätt i andra hand.

45 Övrigt boende är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och boende utan hyreskontrakt.

46 Boverket (2018), Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden, rapport 2018:29, s. 29–31.

47 O. Nylander, Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia, s. 31–42 och P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019).

48 P. Femenias et al. (2016), Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder, rapport 2016:02, E2B2, s. 35.

rum.Många boende påpekar brist på bänkyta i kök och förvaring.

Särskilt kök i större lägenheter upplevas vara för små. Anpassnings-möjligheter är en uppskattad kvalitet som ökar bostadens attrakti-vitet och kan vara avgörande inför ett bostadsköp. Boende vill kunna anpassa bostaden efter ändrade behov, till exempel kunna skapa ytterligare rum. Det ökar möjligheten för de boende att kunna bo kvar när hushållets sammansättning eller dess ekonomi ändras. Även andra renoveringar har skett i de relativt nya bostadsrätterna.⁴⁹ Orsa-kerna till förändringarna är:

 Livsstil- eller livsförändringsrelaterade, det vill säga att de boende frivilligt vill sätta en personlig prägel eller höja värdet på sin bostad eller framtvingad behovsanpassning på grund av livsförändringar, som exempelvis påverkar antalet boende i bostaden.

 Kvalitetsrelaterade, som framtvingas av att bostaden har byggts med dålig kvalitet, material eller utförande.

 Utformningsrelaterade, som drivs av att lagkrav, ekonomi, eller bristande kunskap om boendes behov och önskemål leder till lösningar som inte upplevs funktionella.⁵⁰

Större lägenheter byggs oftare om än mindre. Studien visar att små lägenheter i lägre grad än stora lägenheter uppfyller krav i Boverkets byggregler (BBR)⁵¹ på tillgänglighet och utrustning efter de boendes förändringar.⁵² Sammantaget uppfylls inte dessa krav i strax under hälften av de bostäder där hushållen hade förändrat planlösningen.⁵³

49 P. Femenias et al. (2016), Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder, rapport 2016:02, E2B2. P. Femenias et al. (2018), Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad, rapport 2018:22, E2B2. P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019). C. Holmström (2018), Möter bygg-regler boendes förväntningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggbygg-regler och boendes förväntningar på en god bostad.

50 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019). C. Holmström (2018), Möter byggregler boendes förvänt-ningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntförvänt-ningar på en god bostad, s. 2–4 och 46.

51 Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6).

52 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019). C. Holmström (2018), Möter byggregler boendes förvänt-ningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntförvänt-ningar på en god bostad, s. 3–4.

53 P. Femenias et al. (2016), Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder, rapport 2016:02, E2B2, s. 35.

Behov i olika skeden i livet

Dagens bostadssituation förändrar vårt sätt att bo och hur bostaden används. Det finns till exempel behov av att bo tillsammans kollek-tivt och att åldras längre i hemmet. I olika utredningar har byggnads-förutsättningar och de krav som samhället kan ställa på byggnaderna i relation till kollektivboende, uthyrning och vård i hemmet utretts.⁵⁴ I utredningen Gestaltad livsmiljö framhölls att utformningen av bostäder bör ske utifrån en medvetenhet om människors skiftande behov, oavsett ekonomi, ålder, funktionsförmåga, olika familjekon-stellationer eller kulturell förståelse.⁵⁵

Boendes önskemål gällande bostadens utformning varierar i olika skeden i livet.⁵⁶ Bostadsutvecklare och projektörer har genomfört undersökningar om ungdomars och studenters syn på framtidens bostäder. Veidekke frågade unga i åldern 15 till 22 år om hur de vill bo i framtiden. Veidekkes slutsats var att det finns stora skillnader mellan vad som efterfrågas och det som byggs. Svaren visade att ungas framtida drömbostad ska vara mellan 35 till 55 kvadratmeter med en högsta månadskostnad om 5 000 kronor. Bostaden ska också vara ett smart hem med flexibla lösningar, anpassat för att kunna leva hållbart och miljövänligt och delningsekonomi ska vara en integre-rad del av bostaden.⁵⁷ Studentbostadsföretagen, White arkitekter och Stockholms Studentbostäder genomförde en undersökning bland 2 035 studenter om hur de vill bo. Undersökningen visar att det finns ett stort intresse för att bo kollektivt. Mer än var tredje student vill bo kollektivt, och många vill bo i en större bostad som de delar med ytterligare en eller två studenter, medan få ville bo i en traditionell studentkorridor. De intervjuade ansåg också att det är viktigt att boendekostnaderna sänks och att det behövs ett mer differentierat utbud av bostäder, där det även finns bostäder med en lägre standard än dagens bostäder.⁵⁸

54 Boverket (2018), Partiella hyreskontrakt, rapport 2017:15. Sveriges Kommuner och Lands-ting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017), Trygghet och säkerhet 2017.

Statskontoret (2017), Åtgärder för att öka uthyrningen av privatbostäder, 2017:11.

55 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design, s. 81.

56 O. Nylander, Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia, s. 32–33 i Den goda bostaden (2019).

57 Veidekke (2018), Så vill unga bo i framtiden – En minirapport om unga och framtidens bostäder.

58 Studentbostadsföretagen, White arkitekter och Stockholms Studentbostäder (2016), Fram-tidens studentbostäder.

Vad gäller äldre, personer över 65 år, så bor allt fler kvar hemma och vårdas i sina hem. Mellan 2008–2013 ökade andelen sjuka äldre som har omfattande vård- och omsorgsbehov och som bor kvar hemma från 67 till 74 procent. Även bland personer över 80 år har andelen som bor på äldreboende minskat.⁵⁹ För äldre är i dag kvarboende med hem-tjänst i bostaden den dominerande boendeformen. Bakomliggande orsaker är bland annat brist på platser i äldreboenden, ett problem som fler än 80 kommuner 2014 bedömde skulle öka i takt med att en allt större andel av befolkningen blir äldre. Allt mer av vården kommer sannolikt i framtiden utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem, enligt en statlig utredning.⁶⁰ I en annan utredning framhålls också att bostaden blir en plats för så väl arbete som för vård.⁶¹

Anpassningsbarhet och flexibilitet

Anpassningsbarhet är ett sätt att hantera de utmaningar som sam-hället står inför, till exempel en åldrande befolkning. Både svenska och internationella studier har lyft problematiken med att många bostäder i dag inte byggs för anpassningsbarhet utan i stället är för-bestämda och specifika i sin användning. Anpassningsbarhet i en bostad kan sammanfattas som att byggnaden är förberedd för för-ändringar. Det kan exempelvis handla om förutsättningar för till-byggnader eller ändringar i lägenhetsstorlekar inom ett flerbostads-hus, eller att flexibilitet finns inom bostaden att förändra planlösning och rumsstorlekar.⁶² Anpassningsbarhet kan stärka de boendes möj-ligheter att påverka sin boendesituation.⁶³

Flexibilitet inom bostaden innebär att planlösningen går att för-ändra fysiskt för att möta nya behov.⁶⁴ Forskare har pekat på att en bostad med en kärna med köks- och badrumsfunktioner och i övrigt

59 Socialstyrelsen,

www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015februari/alltfarresjukaaldreborpaaldreboende, besökt 2018-11-13.

60 En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, SOU 2016:2, Effektiv vård, s. 18.

61 Utredningen om bostäder för äldre, SOU 2015:85, Bostäder att bo kvar i, s. 14 och 252.

62 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019).

63 A. Braide Eriksson (2016), Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?, s. 13.

64 A. Braide Eriksson (2016), Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?, s. 10.

lättviktsväggar som enkelt kan flyttas ger optimal flexibilitet. Den typen av lösningar används sedan länge i kontorsbyggnader, vilka oftare byggs om än bostadshus. I bostäder har flyttbara väggar och flyttbara rumsinredningar testats, men inte utvärderats i någon större skala.⁶⁵

Det finns en tradition att bostäder innehåller minst ett rum stort nog för alla i bostaden att samlas i samtidigt. Placeringen av detta rum och samband till andra rum i bostaden, samt eventuell före-komst av flera rum med samma yta, avgör möjligheterna till alterna-tiva användningar av bostaden utan omfattande fysiska förändringar.

Att utforma rum utifrån detaljerad kunskap om avsedd användning i form av specifika mått, hindrar rummen att fungera för oförutsedda behov.⁶⁶ Utan att göra fysiska ingrepp kan rum av en viss storlek och form erbjuda en mångsidig användning lämplig för flera olika funk-tioner.⁶⁷ Motsatsen till mångsidiga rum är rum som är specifika i sin användning. Bostadslägenheter uppförda från 1950-talet fram till 1980-talet har ofta flera rum av samma storlek och rundgångar. Sådana lägenheter har större möjlighet att husera olika typer av hushåll än senare byggda lägenheter eftersom dessa har mer funktionsstyrda och specifika rum. Bostäder från perioden 2000–2010 har tydliga skill-nader i storlek mellan vardagsrum och sovrum och mellan olika sov-rum. Det innebär att det ofta inte är möjligt att byta funktion, till exempel mellan sovrum och vardagsrum.⁶⁸

Ur ett miljöperspektiv har anpassbarhet lyfts fram som ett sätt att spara resurser över tid om byggnader kan återbrukas för samma eller ny funktion eller ändras med en minskad materialåtgång som resultat. Högre grad av anpassbarhet är teoretiskt sett också ekono-miskt intressant då det borde leda till lägre kostnader för ändringar av bostaden. De högre initiala kostnaderna för inbyggd anpassbarhet har dessvärre ofta visat sig vara ett hinder.⁶⁹ Ett föränderligt

65 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019).

66 K. Granath, Bostadens arkitektur, s. 59–65 i Den goda bostaden (2019).

67 A. Braide Eriksson (2016), Residential usability and social sustainability – towards a paradigm shift within housing design?, s. 10. K. Granath, Bostadens arkitektur, s. 59–65 i Den goda bostaden (2019). B. Leupen (2006), Polyvalence, a concept for the sustainable dwelling, NA, 19(3).

68 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019).

69 Ibid.

bestånd ger möjlighet att möta demografiska förändringar och för-ändrade förutsättningar hos de boende.⁷⁰

3.1.6 Boendekostnad beror på upplåtelseform och bostadsort