Aktörer - Jag är lite överallt hela tiden En studie om specialpedagogens roll i arbetet med pl

I denna analys tittar vi närmre på de olika aktörerna som är delaktiga i planerna och på vilket sätt det kan påverka planens roll i värdegrundsarbetet. En aktör i denna kontext är någon som

är delaktig i att ta fram planerna eller de som blir synliggjorda via planerna.

Vårdnadshavare

Några av förskolorna skickar ut enkäter till vårdnadshavare och i plan tre belyser värdegrundsgruppen att hälften av vårdnadshavarna visste var de hittar planen. Men många av vårdnadshavarna kände inte till innehållet i planen, men de vet var de ska leta vid behov. Är enkäter till vårdnadshavare ett bra sätt att göra dem delaktiga i arbetet? En rektor berättar att de tittat över svaren på de enkäter som skickas ut till vårdnadshavarna och har sett ett återkommande mönster.

Annars kan vi fundera lite om jag tittar på resultatet av våra enkäter över alla år så är det ungefär lika många procent som svarar varje år och det är nästan identiska svar och nästan bara att man är jättenöjd och det är ju rolig läsning om du förstår mig, men det gör ju ingen skillnad.

Genom detta resultat verkar rektorn anse att enkäter till vårdnadshavarna inte alltid ger ett tillfredsställande och representativt material. Föräldramöte är en annan arbetsmetod som flera planer använder sig av. Som Arneback (2013) menar behövs tydlig information för att innehållet i Likabehandlingsplanen kan bli känt hos alla berörda. Det framkommer under en intervju med en rektor att:

Vi lyfter den alltid på höstens föräldramöte, absolut och då diskuterar vi ofta den också och pratar igenom den och säger också att den finns ju på hemsidan.

Här skulle diskussionsgrupper med vårdnadshavarna kunna tänkas vara ett arbetssätt för att tydligt öka medvetenheten och delaktigheten ytterligare. Gadamer genom Bergström och Boreus (2018) menar att vi måste ta hänsyn till vår förförståelse. Detta kan vara bra att ha i beaktan i diskussionsgrupper som behandlar texten i planer mot diskriminering och kränkande behandling med vårdnadshavare. Eftersom språk, utbildning och kunskap kan tänkas påverka vår förförståelse. I diskussionsforum som detta kan det tänkas att en av Arnebacks (2013) handlingsinriktningar tas till vara då en prövande kommunikation som genom reflektion och samtal tillsammans kan öka medvetenheten om sina egna värderingar även hos vårdnadshavarna. I motsats till det som Synodi (2014) skriver i sin studie om att föräldrar kan ses som inkompetenta och inte involveras i beslut som rör deras barn bjuds föräldrarna här in

35 till delaktighet och insyn i verksamheten.

Grupper som arbetar fram planerna

Ökat inflytande och delaktighet kommer fram i några planer genom att det finns grupper som uttalat arbetar med framställningen av planerna. Den ena gruppen heter Likabehandlingsgrupp och den andra heter Värdegrundsgrupp. I ett utsnitt från en av planerna:

Likabehandlingsgruppen är ansvarig för planens utformning. Gruppen består av rektor och en pedagog från varje avdelning. Gruppen ska vara en garant för att vi på förskolan arbetar förebyggande och rapporterar vidare till rektor vid akuta händelser. Men alla i arbetslaget har en skyldighet att arbeta målmedvetet för att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Vi tror att om alla känner delaktighet och förståelse av vikten av detta arbete blir det till det bästa.

Delaktighet och förståelse lyfts fram i denna plan. Kan det innebära att pedagogerna själva får bestämma om de vill vara en del av denna grupp eller kommer det uppifrån? Här har ledaren, det vill säga rektorn ett stort ansvar. Om ett HR perspektiv används så ses pedagogerna kompetenta nog att ta ansvar för sin delaktighet och det genom ett visst intresse (Bolman & Deal, 2019). Detta styrker rektorn genom:

Det är lite olika, en del har sagt att de är intresserade att vara med och sen har någon kommit och sagt att jag tycker att den personen ska vara med och många gånger sammanfaller det med det som, att man har den insikten själv, att det man har sagt är också det som kollegorna har sagt. Sen har det också varit jag ibland som har frågat de, jag hade tyckt det hade varit spännande att ha med dig i gruppen för du brinner lite för de här frågorna och de har vi inte riktigt lyft på det viset. Så det är en liten blandning men det är ingen som är tvungen att vara med i den, utan man har antingen blivit tillfrågad av antingen en kollega eller av mig.

Här skulle ledaren kunnat välja ett annat perspektiv så som det strukturella perspektivet (Bolman & Deal, 2019) där ledaren uppfyller struktur i verksamhetens grupper, organiserar så att resultatet ska bli det bästa ur ledarens ögon. I några av planerna kan detta perspektiv bli mer synligt då ledaren verkar vara den som bestämmer vem som ska ingå i arbetet med planen.

Tydlighet kan tänkas framträda när det står när, vem och vad som ska göras. I en plan kunde vi läsa att Värdegrundsgruppen utvärderar årets plan under maj månad och sammanställer den under juni 2019. Värdegrundsgruppen tillsammans med en förskolechef är ansvariga för att planen utvärderas. I ytterligare en plan stod det att Likabehandlingsgruppen är ansvarig för att utvärdera årets plan och att detta ska göras under våren 2020 och att den ska implementeras hos all personal under hösten. I en annan plan fanns tydliga riktlinjer från kommunen kring

framarbetande av planerna vilket kan tolkas som en hjälp för rektorer och pedagoger, samtidigt kan det också tolkas ur Teori X som Bolman och Deal (2019) menar, där chefen ska styra medarbetarna mot ett mål. Det finns kanske inte utrymme för att diskutera sig fram till lösningar om mallarna redan är satta. Det kan finnas en risk att verksamheten går miste om kompetens från pedagogerna. Planen kanske kommer ytterligare ett steg ifrån de istället för att komma nära inpå den dagliga verksamheten med barnen så som tanken verkar vara med detta arbete.

Pedagog

En annan av planerna blandade olika aktörer så som mentorer och personal. Kan det bero på att det inte är verksamhetens egna plan. Även om det står att planen gäller för den specifika förskolan så framgick det av intervju med rektor att planerna skrivits fram gemensamt med

skolan ”skolan och förskolan är ganska lik, för vi arbetade fram dom tillsammans från början”.

En fråga är hur levande den är i verksamheten om det står elever och mentorer när det gäller förskolan. Vem har skrivit fram den, är det mentorer eller personal, kallas pedagoger också mentorer i denna verksamhet eller skapar det bara förvirring. Samma verksamhet har en lång lista angående utreda och åtgärda när det kommer till kränkande behandling av barn-barn men listan som gäller kränkningar av vuxen-barn består endast av en punkt ”rektor/förskolechef

informeras och ansvarar.” Hur kan detta tolkas då det kommer till insikten av lika värde? Kan

det tänkas att det handlar om att de vuxna inte anser sig kränka barnen, och då inte heller behöva någon åtgärd eller att begreppet kränkande behandling inte reflekterats över eller diskuterats i verksamheten. Då rektor vid intervjun lyfter fram vikten av barnens delaktighet i planen, kan det handla om att fokus har hamnat övervägande på just barnen. Så som Skolinspektionen (2018) skriver så behöver rektorerna ta ansvar för att förskolans arbetsformer ska utvecklas för att främja barnens inflytande och för att barnen genom detta ska få sin röst hörd så att det inte bli likt det Paananen och Lipponen (2018) sett, att barnens perspektiv inte blir synliga i dokumentationerna. Här kan det visa sig att rektorn missat att vara tydlig med att förmedla en viktig punkt när det kommer till just kränkningar vuxen-barn och lagt huvudfokus på barnen.

En av respondenterna lyfter fram ett samarbete mellan specialpedagogen och en yrkesskicklig. På frågan om vad en yrkesskicklig är svarade hen:

Eh alltså man blir nominerad till särskilt yrkesskicklig ifall man visar sig helt enkelt vara särskild yrkesskicklig i vår kommun. Vissa förskollärare som man tycker utför sitt uppdrag extra bra och då får man ett lönepåslag på 2500 kr.

och lite hårdare med hjälp av makt som i detta fall är pengar (Bolman & Deal, 2019). Kan det vara så att huvudmannen ser sina anställda som lite tillbakalutade så att för att få lite extra fart och motivation använder huvudmannen denna styrningsmekanism.

Barn

Barnens delaktighet lyfts sällan fram i de granskade planerna. Men i få av planerna framkommer barnens medverkan och delaktighet.

I en intervju med en rektor framkommer det:

Och det vi har valt att lägga väldigt mycket på det är de främjande insatserna hela tiden och det är där vi ser till att barnen är med hela tiden. Att vi återkommande ser över miljö och material det är lite häftigt för barnen kan själv komma och säga nu ”- jag tycker vi behöver skapa en ny lärmiljö, den här är inte så bra” och det tycker jag är lite coolt att barnen har förstått liksom deras rätt att få tycka till om lärmiljöerna och då hjälper vi ju barnen i lärmiljöerna att anpassa dessa så att alla barns behov och intressen förstås får utrymme men också att vi försöker se likheter och olikheter i diskrimineringsgrunderna som kan avspeglas i de material vi har.

Detta är en motsättning till det Paananen och Lipponen (2018) menar, att barnens intresse vanligast står med i dokumentationerna men inte gör avtryck i verksamheten. Barnens delaktighet blir genom detta uttalande tydlig och lyfts till ytterligare en nivå. Löfquist (1999) menar att det kan beror på kulturen i verksamheten hur pedagogerna ser på barnen och inte hur verksamheten styrs uppifrån. Här tycks det framkomma en öppen kultur där barnen släpps fram och deras röst blir hörd och lyssnad på men även att det konkreta arbetet med värdegrunden blir synligt då barnet får ta del i det förändringsarbete som barnet själva initierat. Genom detta citat kan det tolkas att värdegrundsarbetet blir levande i det dagliga arbetet med barnen.

I några planer har vi sett att barnens delaktighet kommer fram via de trygghetsvandringar som görs, i en av planerna förklaras det så här:

Barnen är involverade i arbetet med planen mot kränkande behandling och ska tillsammans med sin personal genomföra trygghetsvandringar, först i utemiljön och sedan i inne miljöerna. Tillsammans med sin personal kommer man att gå till olika platser och där på personalens initiativ samtala om hur platsen upplevs av barnen. Platserna kan markeras med grön lapp (trygg) och röd lapp (otrygg) och barnen får ställa sig på den lapp som visar hur de upplever platsen eller så kan man använda sig av glada eller sura munnar.

Här blir det konkret och tydligt att barnen får delta i värdegrundsarbetet utifrån sina förutsättningar och att möjligheten att de får sina röster hörda ökar. Likt Synodis (2014) slutsats

att det är barnens röst som vuxna behöver lära sig att lyssna till.

In document Jag är lite överallt hela tiden En studie om specialpedagogens roll i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling (Page 33-38)