I analysen har vi undersökt vem som kan tänkas vara avsändare och vem planerna riktar sig till. Bland annat har vi tittat på hur pronomen och förkortningar används då vi ur en socialkonstruktionistisk ansats valt att granska om språk och makt har en relation i planerna.
Avsändare
I plan ett var variationen i kartläggningen stor gällande pronomen, vi eller man användes oregelbundet vilket kunde göra det svårt för mottagaren att veta vem avsändaren var. Liksom under utvärdering i plan sex står det:
Vi anser att pedagogerna ska vara goda förebilder, närvarande och intresserade av barnen och deras lek och samspel för att skapa en trygg och tillåtande miljö.
Genom detta utsnitt kan det tänkas att huvudmannen/ rektor är avsändare av skriften. I samma plan skrivs det även att:
Alla pedagoger förväntas läsa igenom och ta del av vår färdiga plan.
Detta kan tänkas styrka tanken om att det planen är skapad uppifrån. På ett tredje ställe i planen står det ännu en gång exempel på vad ”vi” förväntar oss att pedagogerna gör, denna gång handlar det om konkreta medel för språkutveckling. Förutom pronomenanvändning kan vi i detta exempel även tolka chefens ledarskap utifrån Teori X som ser sina anställda som lata och oansvariga som behöver styras och kontrolleras (Bolman & Deal, 2019). Med ett dokument som detta kan det tänkas att chefen är avsändaren och pedagogerna mottagare av planen.
I arbetet med planerna kan problem med vem som skriver texterna framkomma. Enligt Andreasson m.fl. (2015) kan problematiken med att policytexter ofta är skrivna av någon annan på en högre position som även kan ha ett politiskt uppdrag skapa dilemma för de som ska läsa dem. Burr (1995) menar att språk och makt har en relation. Detta innebär att språkligakonstruktioner även avspeglar maktrelationer, vilket kan ha politiska effekter.
32
Eftersom värdegrundsarbetet tolkas av olika personer inom olika skolkontexter eller sociala sammanhang kan det innebära att även rektorerna har svårt att tolka textens innebörd, så redan på huvudmannanivå kan en problematisering vara av godo för att underlätta detta komplexa arbete som detta innebär i texter som skrivs av någon till någon.
Mottagare
Det fanns likheter i två av de granskade planerna. De var inte så stora i sin omfattning om vi ser till antal sidor och de var även abstrakta då de inte hade tydliga rubriker som innehöll arbete med aktiva åtgärder som ska ske löpande i fyra steg (undersöka, analysera åtgärda, följa upp). Någon referens till lagtext fanns heller inte i dessa planer. Plan åtta nämner diskrimineringsgrunderna men två grunder saknas och dessa är ålder och könsöverskridande
identitet. Här frågar vi oss vem mottagarna är. Tas det för givet av chefen att personal,
vårdnadshavare och barn känner till lagtexterna eller vänder sig planen till någon annan mottagare. Eller kan detta vara ett tecken på att rektorn inte är medveten om vad planen ska innefatta eller är anledningen såsom en av rektorerna lyfter i intervjun att planen inte är prioriterad:
Måste erkänna att jag tycker att det är så många arbeten och krav på saker nuförtiden så denna plan har vi inte högprioriterat hör jag.
Om rektorn inte känner till syftet med planen kan det tänkas att förutsättningar inte heller ges till pedagogerna för ett systematiskt värdegrundsarbete som blir levande i verksamheten. Kan det tänkas att bristen hos rektorn beror på bristande i information från huvudmannen? Huvudmannen kan utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet i och med att hen ska försäkra sig om att förskolorna har nödvändiga resurser för att kunna bedriva likabehandlingsarbetet. Resurserna kan till exempel vara tillräckligt med tid och kompetensförsörjning (DO, 2015), vilket tycks saknas i detta exempel.
Plan ett och sju lyfte fram den nyanställda som tänkt mottagare av planen. Plan tio lyfte förutom den nyanställda, fram vikarien och lärarstudenten som tänkta mottagare av planen. Detta är en motsats till det Skolinspektionen såg (2018), att vikarier sällan inkluderas i värdegrundsarbete. Detta kan ses som ett föredöme eftersom:
33
denna läroplan och klart ta avstånd från sådant som strider mot dessa värden (Skolverket Lpfö 2018, s.6).
I plan två står:
På PK (personalkonferens, vår notering) under början av höstterminen, uppdateras likabehandlingsplan detta gör biträdande rektor/förskolechef tillsammans med personalen.
Att använda sig av förkortningar kan tänkas begränsa mottagare av planen. Människor som inte är insatta i skolvärlden eller inte mött begreppet PK tidigare kanske utestängs från planen. Det kan tolkas som att planen är skriven för och eller av pedagogerna eftersom en självklarhet för
någon inom verksamheten kan vara att PK står för personalkonferens. I flera planer lyftes
definitioner av diskriminering och kränkande behandling fram. Att eftersträva tydliga förklaringar av begrepp vilket Andreasson m.fl. (2015) och Skolinspektionen (2018) styrker och därmed undvika förkortningar kan göra att planerna når ut till en bredare målgrupp.
I intervjun med specialpedagogen svarar hen på frågan om planen lyfts på föräldramöte:
Näee jag vet faktiskt inte om de har gjort det, men jag har inte gjort det i alla fall. Men den ligger ju uppe på hemsidan i alla fall.
I likhet med specialpedagogens uttalande verkar inte rektorn i denna verksamhet ha för rutin att lyfta planen på föräldramöte:
Vi gjorde det i början, när det här kom och det blev aktuellt, då hade vi ju föräldramöte kring det och så. Sen har vi ju då Föräldrarådsmöte en gång om året och ibland tar vi upp den där lite att den är uppdaterad och så men inte jättemycket. Vi har ju ganska god miljö här… Nä men det kan ju vara på vissa ställen man känner att man behöver jobba mer med den. Och involvera föräldrarna mer, vi har inte känt det behovet här, vi har, vi försöker lösa allting när det kommer upp med barnen, och vi har föräldrar som är ganska bra på det, alltså att de tar till sig och man kan ha samtal med de och de bryr sig så vi har engagerade föräldrar så det är väldigt skönt.
Arneback (2013) förespråkar tydlig information så att innehållet i Likabehandlingsplanen kan bli känt hos alla berörda och ifall planerna inte skrivs på ett sådan sätt så att vårdnadshavare kan motta innehållet kan det tänkas bli svårt för de att bli delaktiga i arbetet. Än mindre ifall planerna inte lyfts upp alls med vårdnadshavare.