Om man återgår till frågan vilka aktörer som figure rade i byarna respektive i städerna kan man ana att
skott fanns, kan man förutsätta att den danska kung amakten hade intressen i denna landsbygd, eftersom kungen behövde kanalisera överskott till städerna för att kunna dra fördel av det, och få städerna (kungens arena) att växa till sig. Samtidigt kan man se att den lokala eliten i byarna ofta agerade genom att alliera sig med kyrkan via donationer och kyrko- byggande. Dessa båda allierade såg tillsammans med byborna till att ”överskottet” blev kvar i byarna ge nom att iscensätta den stora stenkyrkobyggnationen. Man kan se detta som ett utslag av en kultur som i engelsk forskning beskrivs som ”save-and-prosper”, till skillnad från ”spend-and-prosper” (Shama 1987, s. 322), dvs. att man placerar överskottet i varaktiga former. Troligen var det därför som en mer omfat tande stadsbildning inte kom igång i Skåne förrän efter det att stenkyrkorna stod färdiga och byarnas överskott kunde kanaliseras mot nya mål.
I en del byar fick kungamakten inflytande, det var de byar som fick kungsgårdar (kungalev). Här hade kungen troligen lyckats alliera sig med de tongivande familjerna och förvärvat mark. Förvärvet kan också ha skett via hot eller våld (Olausson 2000, Andrén 1985). Ett exempel är Dalby som under tidig medel tid verkar ha bestått av två byar, som försågs med en kungsgård, en tidig stenkyrka och som även blev bi skopssäte vid 1000-talets mitt. Det är svårt att tänka sig att man skulle placera en biskop i en vanlig by, om man inte samtidigt hade vissa ambitioner med platsen. Var Dalby tänkt att bli en stad? Det finns exempel på att byar verkligen utvecklades till städer, t. ex. Vä där kungamakten gjorde sig gällande i en redan existerande by (Andersson 1990, s. 32), och det finns också exempel på städer som förlorade sin stadsstatus och blev byar, t.ex. Lomma (Andrén 1985, s. 164). Flera tecken pekar på att en makt kamp utspelade sig i landskapet, där både byar och städer var involverade.
Hur ska vi tolka detta? Fanns det en medveten vilja hos de lokala markägarna att skapa en urban kultur och en stadskaraktär i byarna, och ska vi tolka detta
ATT ”ÄGA RUM"- ELLER VEM BEHÖVER EN BY?
rerna strategiskt medvetna om sina positioner? Fanns det ett ”prévoir pour pouvoir”, ett förutseende för att kunna handla (sociologen Auguste Comte, 1789-1857) dvs. en förståelse och insikt i samtidens politiska situa tion som möjliggjorde en strategi och en medveten handlingsplan från de olika parterna? Den sociala eli ten i byarna kunde tjäna på att positionera sig i städer na, finna rum att agera i, få en plats på stadsarenan. De starkaste aktörerna verkar också ha varit sammanlän kade med varandra och haft intressen både i staden och på landsbygden.
I uppställningen över investeringar i den byggda mil jön (fig. 21) har jag valt ut ett antal viktiga företeelser och placerat in de aktörer som spelat stor roll i kon struktionen av de olika investeringarna, dvs. de som varit med om att initiera dem. Vem som medverkade till och styrde produktionen av den byggda miljön (det so ciala rummet) har jag däremot inte tagit med i uppställ
ningen eftersom det fodras fördjupade studier för att klarlägga detta, och det ligger utanför ramarna för fö religgande arbete. Man kan då iaktta att den lokala eli ten ofta agerade ihop med jordbrukarna/landborna, medan kombinationen jordbrukare/landbo och kunga makt inte alls förekommer som samarbetspartners. Det är också tydligt att kyrkan inte agerade som enskild aktör i någon nämnvärd utsträckning utan tillsammans med andra, och endast i undantagsfall med jordbrukar na. Ser man till de olika aktörernas aktivitetsgrad fram träder under loppet av medeltiden både kyrkan och kungamakten allt flitigare.
Investeringarna som gjordes i den byggda miljön ärvdes vidare av kommande generationer, vilket också åskådliggörs i tabellen. Beroende på den byggda mil jöns egenskaper t.ex. dess betydelse och funktion, dess storlek, fasthet, kvalitet och föränderlighet, har den överlevt och varit i bruk länge.
Företeelser 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 Aktörer Vikingatida centrum A Köpingeorter OA Ringborgar A fa Träkyrkor ABA Medeltida byar OA Periodvisa godsbildningar ? ? AB Städer tå Tomtningar i städer tå
Skiften/jordreformer Bolskifte Teg/Sol Stor/En A tå
Kungsgårdar/kungalev fa
Biskopsgårdar B tå
Stenkyrkor i städer ABtå
Stenkyrkor i byar OAB
Kloster/helgeandshus B&
Tomtningar i byar OA
Stadsmurar/vallar tå
0 = Jordbrukare/landbor A = Den lokala sociala eliten på landsbygden och i städer ? = Oklart/vet ej Q = Kyrkan fa = Kungamakt/stat
Fig. 21. Principiell skiss över investeringar i den byggda miljön i Skåne och deras respektive varaktighet. Som aktörer har angivits initiativtagarna och de som spelat stor roll i konstruktionen/byggandet av de olika företeelserna.
Aktörer Byn (Kyrkheddinge) Staden (Lund) Större lokala mark
ägare/socialt övre skikt
- organiserar byetableringen - uppför storgård i byn - omorganiserar jordbruket
- uppför eventuellt en träkyrka på egen toftmark - omorganiserar storgårdsdriften till ett landbo
system
- låter tillsammans med byborna uppföra stenkyrka, bekostar delvis uppförandet, manifesterar sig med ett brett västtorn
- donerar en del av sin mark/förmögenhet till dom kyrkan och stärker därmed kyrkans roll i byn - "Etta di Heddingi" blir inskriven i domkyrkans
Necrologium Lundense
- eventuella kontakter med kyrkliga potentater kan ha utverkat politiska positioner i staden - organiserar troligen handel med jordbruks
produkter från storgården/byn till staden - skaffar eventuellt tomt och bostad (etablerar sig) i
staden
Jordbrukare/landbor - flyttar till byplatsen, många från början kanske slavar/trälar
- är med att omorganisera jordbruket
- producerar jordbruksprodukter och troligen även textilier för avsalu
- anordnar och deltar troligen i en byhandel i sam band med kyrkliga sammankomster i byn - deltar i fiske i ån, ser till att förse sig med salt
vattenfisk från kusten
- via kyrkotiondet med och bekostar stenkyrkobyg- get i byn
- underhåller kyrka genom en fabricafond - organiserar byting
- skaffar keramik och andra förnödenheter i staden (byter/handlar)
- kommer i kontakt med slavisk och engelsk kultur - framför sannolikt protester mot bl.a. ärkebiskop
Absalons krav på biskopstionde, liksom andra by bor
Kungamakten - äger en tid några gårdar i byn
- uppdrar åt byn att organisera skattuppbörd (ev. i hela socknen)
- är intresserad av att få kanaliserat byns överskotts- produktion till städerna
- grundlägger staden/stadens plats - ombesörjer tomtningar i staden
- erbjuder handelspersoner och hantverkare skydd i staden mot att de betalar en gäld
- bjuder in engelska hantverkare
- uppför kungsgård/residens och initierar myntning - agerar ihop med kyrkan och låter uppföra (bekos
tar) kyrkor och kloster - utdelar privilegier
- försöker tygla köpmännen att inte handla med landsbygden direkt utan endast via stadens mark nader
Kyrkan - agerar ihop med de lokala markägarna som ev. lå ter uppföra träkyrka
- driver in kyrkotiondet från socknens gårdar - organiserar distributionen av präster till bykyrkorna - kontrollerar stenkyrkobyggandet
- tar emot och förvaltar donationer mot kyrkliga gentjänster, ökar sitt markinnehav
- via prästen i byn utförs mission och religiösa sam mankomster, har möjligheter att kontrollera bybor nas moral och etik
- organiserar hela kyrkoverksamheten och särskilt ärkesätets administrativa roll både i staden och hela landskapet
- konflikter mellan engelska och tyska missionen, båda vill etablera sig och driva en aktiv kyrkopolitik - agerar ihop med kungamakten och stärker därige nom sin position politiskt, andligt och materiellt
ATT ”ÄGA RUM”- ELLER VEM BEHÖVER EN BY?