Första omnämnandet av Kyrkheddinge stammar från 1100-talet, och berör en donation till Domkyr kan i Lund som på detta sätt erhåller ett omfattande jordagods i byn. Det är högst sannolikt att det fram till detta tillfälle funnits en profan huvudgård i byn, på vars tomt stenkyrkan, som med sitt breda väst-
men paralleller från regionen gör det mest troligt att dess byggnader bildat en enhet tillsammans med kyr ka och prästgård.
I ett senare skede förefaller det sannolikt att delar av det kyrkligt ägda godset övergå till Tommarps kloster, som under senmedeltiden förfogar över en Heddinge gård. Denna enhet har satt tydliga spår i såväl marknamnsmaterialet, som på de äldre lantmä terikartorna. Ladugårdsnamn och förekomst av oskiftade blockåkrar antyder att Kyrkheddinge Sö dergård möjligen kan vara identisk med detta klos tergods.
Den odlade jord som brukades av bönderna i Kyrkheddinge by låg samlad i tre åkervångar söder och väster om själva bytomten. På enskifteskartan förekommer ängsmark enbart i direkt anslutning till Höje ås dalgång, samt i söder intill Fjälabäcken, den bäck som ligger nära gränsen mot Kornheddinges marker. Dessutom finns ett antal impediment av oli ka storlekar markerade ute i tegarna och även dessa ytor har givetvis utnyttjats för foderfångst där så va rit möjligt. Den bild av markutnyttjandet som kart materialet förmedlar är dock av ett fullåkersland- skap med mycket hög grad av specialisering på spannmålsodling. Hur pass långt tillbaka i tiden den na inriktning går är svårt att säga, historiska uppgif ter talar om bristfällig tillgång till ängsmark och fo der redan i slutet av 1600-talet.
Utifrån namnmaterial och äldre kartor har det gått att skapa en bild av de ängsmarker och fälader som odlats upp och utnyttjas som åker vid tiden för enskiftet. Det är sannolikt att Kyrkheddinges utmar ker främst varit belägna längst i väster och ursprung ligen fungerat som del i en samfällighet för byarna på denna sidan Höje å. I detta område har även äldre gravlämningar tjänat som gränsmarkeringar. Fukti gare marker i anslutning till traktens vattendrag har fungerat som högproduktiva slåttermarker och be ten, innan även dessa partier fördes under plogen.
Att Kyrkheddinge vuxit fram på den plats där byn idag ligger ses som ett samspel mellan olika aktörer,
BYARNA LÄNGS ÅN
dess statusmarkerande kyrkobyggnad i en landsby där huvudvägar korsas invid ett vadställe, gör att närmast strategiska aspekter bör tillmätas ett stort värde. Dess utom visar förekomsten av såväl tidiga broar, som av den äldre vägsträckning som kallats Kungs betet, på såväl lokala makthavares som centralmaktens vilja att investera i regionens transportsystem.
Referenser
Kartor
Arrhenius, O. 1934 Fosfathalten hos Skånska Jor dar, SGU serie C nr. 383. Stockholm.
I Lantmäteriets forskningsarkiv, Malmö
Hemmestorps by - enskifteskartor, utförda av Kjer ner år 1805 (Kyrkheddinge sn, akt 3 och 6) Kornheddinge by - enskifteskarta, utförd av A.M.
Langewegen år 1802 (Kyrkheddinge sn, akt 2) Kyrkheddinge by - enskifteskarta, utförd av A.M.
Langewegen år 1802-1804 (Kyrkheddinge sn, akt 4) Vallby - geometrisk avritning, utförd av Sammuel
Küüse år 1700 (Kyrkheddinge sn, akt 18)
Dialekt och Ortsnamnsarkivet i Lund (DAL) Kartotek över ort- och marknamn i Kyrkheddinge,
Esarp och Stora Bjällerups socknar.
Litteratur
Andersson, H. & Angiert, M. (red.). 1989. By, hu vudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. Lund Studies in Medieval Archaeology 5. Stockholm.
Angiert, M. 1995. Kyrkor och herravälde. Lund Studies in Medieval Archaeology 16. Lund. Bjørn, C. (red.). 1988. Det danske landbrugs histo
rie 4000 f.Kr.-1536. Odense.
Förekomsten av ett stort antal kvarnar längs åda- len ses dels som ett resultat av områdets långt drivna specialisering på spannmålsodling, men kan sanno likt också kopplas till förekomsten av medeltida hu vudgårdar, för vilkas ägare mölleplikten och den där med sammanhängande avgiften utgjort en väsentlig inkomstkälla.
Callmer, J. 1986. To Stay or To Move. Meddelan den från LUHM 1985-86. Lund.
- 1992. A contribution to the prehistory and early history of the south Scandinavian manor. The Bjäresjö investigations. I: The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Re search in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4°. N° 19. Red. Larsson, L. m.fl. Lund.
Christensen, V. & Kousgård Sørensen,}. 1972. Stednavneforskning 1. København.
Cinthio, E. 1983. Dalby kungsgård. KVHA årsbok 1983. Stockholm
Dahl, S. 1942. Torna och Bara. Studier i Skånes be byggelse- och näringsgeografi före 1860. Medde landen från Lunds Universitets Geografiska In stitution. Avh. VI. Lund.
- 1968. Vångalag i Skåne. Ymer 1968.
Ek, S. B. 1964. uppslagsordet ”Kvarn” i Kulturhis toriskt Lexikon för Nordisk Medeltid. Malmö. Emanuelsson, U. m.fl. 1985. Det skånska kultur
landskapet. Lund.
Erikson, M. 1996. Kulturgeografisk undersökning inför arkeologisk utredning, Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkustbanan, delen Helsing- borg-Kävlinge, 1995. UV Syd Rapport 1996:36. Lund.
Hvass, S. 1991. Jernalderens bebyggelse. I: Fra Stamme til Stat i Danmark 2. Hövdingesamfund
og Kongemakt. Jysk Arkeologisk Selskabs Skrif ter XXII:2. Red. Mortensen, P. & Rasmussen, B. M. Højbjerg.
Höglin, S. 1994. Byar och landskap i Skaraborg, i Mylla, mule, människa - Västergötlands Forn minnesförenings Tidskrift 1993-94. Skara. Jeppesen, J. & Madsen, H. J. 1991. Storgård og kir
ke i Lisbjerg. I: Fra Stamme til Stat i Danmark 2. Hövdingesamfund og Kongemakt. Jysk Arkeolo gisk Selkabs Skrifter XXIL2. Red. Mortenssen, P. &C Rasmusen, B. M. Højbjerg.
Johannesson, G. 1953. Jordeböcker över Lunds är- kesätes gods vid medeltidens slut. Palteboken och 1S22 års uppbördsjordebok. Skånsk senme deltid och renässans 7. Lund.
Karsten, P. 1994. Att kasta yxan i sjön. En studie över rituell tradition och förändring utifrån skånska neolitiska offerfynd. Acta Archeaologica Lundensis Series in 8°. N° 23. Lund.
- (red). 1997. Carpe Scaniam - axplock ur Skånes förflutna. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter nr 22. Lund.
Larsson, L. &C Callmer, J. & Stjernquist, B. (red). 1992. The Archaeology of the Cultural Landsca pe. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lundensia Se ries in 4°. N° 19. Stockholm.
Ljunggren, K. G. 8c Ejder, B. 1950. Lunds Stifts Landebok. Skånsk senmedeltid och renässans 4. Lund.
Myrdal, J. 1985. Medeltidens åkerbruk. Agrartek nik i Sverige ca 1000-1520. Nordiska museets Handlingar 105. Borås.
Pamp, B. 1974. Ortnamnen i Sverige. Lund. -1979. Härads- och sockennamn i Lundabygden.
Lund.
- 1983. Ortnamn i Skåne. Stockholm.
Pettersson, C. 1996. En boplats från yngre bronsål der - En gård från vendel/vikingatid. Skåne, Brå- garps sn, Brågarp 1:15. Arkeologisk utredning och slutundersökning 1990. UV Syd rapport 1996:71. Lund.
Porsmose, E. 1988. Middelalder. I: Det danske landbrugshistorie 4000 f.Kr.-1536. Red. Bjørn, C. Odense.
Riddersporre, M. 1995. Bymarker i backspegel. Odlingslandskapet före kartornas tid. Meddelan den från Lunds Universitets Geografiska Institu tioner 124. Trelleborg.
- 1996 Uppåkra - en diskussion med utgångspunkt i de äldsta lantmäterikartorna. META 3/ 1996. Söderberg, B. 1994. Bytomtsarkeologi i Skåne. Ar
keologi i Sverige 3. Stockholm.
- 1997 Gårdens utveckling i Filborna ca 1000-1800. Traditionellt byggande i skånsk risbygd. I: Carpe
Scaniam - axplock ur Skånes förflutna. Riksan tikvarieämbetet arkeologiska undersökningar, skrifter nr 22. Red. Karsten, P. Lund.
Thun, E. 1967. Medieval Tommarp. Lund. - 1986. Brödet var halva födan. I: Medeltiden och
Arkeologin. Festskrift till Eric Cinthio. Lund Studies in Medieval Archaeology 1. Lund. Wallin, L. 1988. Kyrkheddinge 8:37, Kyrkheddinge
sn, Skåne, 1987. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Stockholm.
I Kyrkheddinge står säden mogen, nu liksom dä, och Höje å slingrar sig fortfarande genom byns marker.
Riksantikvarieämbetets förlag ISSN 1102-187x ISBN 91 -7209-217-3
På platsen för det medeltida bostadshuset står idag en busskur och på den forna SI gdrdsplanen rusar bilarna förbi.
Vem behöver en by?
Den arkeologiska undersökningen i Kyrkheddinge utgjorde starten för många frågor. Vad är förklaringen till den massiva bybildning som skedde under medeltiden och som kom att prägla det skånska landskapet under hela förra millenniet? Var byn ett ideal, för vem i så fall?