Kärlen bär på idéer som kan vara gemensamma för flera hushåll i Kyrkheddinge under den nu behandla de perioden. Kärlen visar på vilket sätt människor tillredde sin mat, serverade och förtärde den. Tids mässiga variationer uppträder hos de keramiska ma terialen vilka kan bero på förändrade krav hos dem som brukat dessa, eller vara följden av konkurrens från funktionellt likvärdiga kärl i andra material. Vill vi bättre förstå vilka faktorer som påverkar det ke ramiska materialet är det nödvändigt att beakta även andra förhållanden i Kyrkheddinge. Bostaden har en central roll i tillvaron hos människor, och är den are
MEDELTIDA OCH YNGRE KERAMIK
bearbetningen med uppgifter om de bebyggelseför ändringar som skedde på den undersökta gården.
Elvahundratalet var en kulturell brytningstid och gradvis började de keramiska kärlen, framställda un der ett inflytande från en Östersjökultur, ersättas av typer influerade av en västeuropeisk tradition. Dessa senare kärl var teknisk sett mera avancerade produk ter, hemmahörande i en miljö med en specialiserad och standardiserad produktion. Den nya typen var klotformade grytor i ett grått oglaserat lergods. Dessa kärl var troligen avsedda att komplettera re dan befintliga kärl i hushållet. Kärlen signalerar att matkulturen vid denna tidpunkt ännu inte var sär skilt varierad med flera rätter till varje måltid, utan maten bestod oftast av en gemensam rätt för hela hushållet.
Under 1200-talet sker flera förändringar av be byggelsen i Kyrkheddinge. Genom att sammanföra byggnader skapas en delvis sluten gårdsenhet. Det rör sig om en ny organiserad struktur som tydligare avskiljer den undersökta gårdsenheten från annan bebyggelse i byn. Från mitten av 1200-talet kommer en ny byggnadsteknik till användning när byggnader skall uppföras. Nu uppförs byggnaderna på syllste- nar. En flerfunktionell byggnad med avgränsade inre utrymmen framträder och är försedd med såväl spis som ugn. På 1200-talet är de allra flesta av de ke ramiska kärlen i hushållen framställda av yrkes- skickliga, professionella hantverkare efter olika väst europeiska förebilder. De omfattar såväl köks- som bordskärl. Bland kökskärlen återfinns rundbottnade grytor av ett grått oglaserat lergods försett med ben som tillbehör, vilka medgav en större värmeregleran- de kontroll under matens tillagningsprocess.
Förekomsten av en spis kan ses som ett sätt att till godose de nya kärlens möjligheter. Vidare förekom mer ett stort antal blyglaserade kannor, som ibland också är dekorerade. Dessa sistnämnda kärl har varit avsedda att synas och kan förknippas med hushåll och situationer där kärlen skulle ge sina ägare status. Sär skilda arrangemang kunde framhäva deras betydelse. Dessa blyglaserade kärl kan förknippas med servering av måltider och de större exemplaren har antagligen
använts i samband med måltidens handtvätt eller som skänkkärl för olika drycker. Kärltillbehören indikerar en begynnande differentiering i matkulturen som sam manfaller med tillkomsten av en ny gårdsstruktur. Det har funnits behov av att skilja ut gården från annan bebyggelse och kärlen anger en ökad vilja till att be fästa en ny social ordning.
Under 1300-talet framträder inga betydande or ganisatoriska förändringar hos bebyggelsen inom undersökningsytan i Kyrkheddinge, men likväl tycks den ha blivit föremål för olika förbättringsåtgärder som bl.a. avtecknar sig i nya golv. Det förekommer såväl köks- som bordskärl. Bland kökskärlen finns en oglaserade rundbottnad gryta, möjligen i olika storlekar. Vidare uppträder oglaserade, bukiga kan nor i ett grått lergods. Några specialiserade bords kärl i stengods från välkända massproducerande sto ra centra i Västeuropa, tyder på att speciella kärl nu börjat efterfrågas vid avnjutandet av olika drycker. En fortsatt differentiering vid tillagandet av mat och intagandet av dryck verkar vara trenden även hos byborna i Kyrkheddinge.
Inte heller under 1400-talet sker större föränd ringar av den undersökta gårdsstrukturen. I likhet med föregående period uppträder både köks- och bordskärl. Oglaserade gråa lergodskärl dominerar bland kökskärlen och förebilderna har varit i metall, vilka också i en ökad omfattning kan ha föredragits av hushållen. Bordskärlen är inledningsvis fortfaran de av stengods, men andra producenter än tidigare avtecknar sig också. Produkter från sachsiska verk städer börjar uppträda i början av 1400-talet på oli ka håll inom Östersjöområdet, så också i Kyrkhed dinge. Under senare delen av fjortonhundratalet sker i Kyrkheddinge en minskad användning av bordskärl i stengods, möjligen som en följd av den ökande kon kurrensen med inhemska metallkärl.
Under 1500-talet, kanske redan vid slutet av 1400-talet, förändras gårdens struktur i Kyrkhed dinge. Det framträder en ensam byggnad i korsvir- kesteknik i vilken såväl tegel som lerklining utnytt jats. En ugn finns i byggnaden. Under denna period sker det kvalitativa förändringar hos de keramiska
kärlen. Blyglaserade kökskärl börjar uppträda igen och de påminner om de tidigare oglaserade kok grytorna. Ofta förekommer bara en tunn, ibland en bart fläckvis, invändig glasyr. Bordskärl i keramik kan inte påträffas troligen som en följd av att de har konkurrerats ut av andra kärlmaterial. Helhetsin trycket är att de keramiska kärlen under denna peri od endast omfattar kökskärl, medan man för övriga kärl förmodligen har föredragit andra material.
På 1600-talet omorganiseras gårdsstrukturen i Kyrkheddinge och de keramiska kärlen ökar något jämfört med föregående period. Kärlen som uppträ der är blyglaserade bords- och kökskärl. De är av ett rött lergods. Fat och skålar är nya kärlformer och hushållen börjar efterfråga billigare men likvärdiga alternativ till de dyra metallkärlen. Bordskärlen av keramik tillgodoser nya behov med tydliga utländ ska förebilder. Kärlen är inhemska men framställda med utländska förebilder. Ökningen infaller antagli gen under senare delen av 1600-talet och ska antagli gen sättas i samband med en ökad tillgång på ke ramiska kärl i närliggande städer.
Under 1700-talet ökar möjligen användningen av keramiska kärl än mer. De spelar framför allt en ny roll. De blyglaserade lerkärlen är det förhärskande keramiska materialet och omfattar både köks- och bordskärl. Hos kökskärlen dominerar förvaringskär let. Bordskärlen börjar nu också uppträda engobe- dekorerade i ett försök att efterlikna de samtida in hemska fajanskärlen. Ett alldeles nytt inslag är sten godsflaskor av mineralvattentyp, som signalerar att nya dryckesvanor gjort sig gällande även på lands bygden, exempelvis i Kyrkheddinge.
I början av 1800-talet sker en förändring av byns bebyggelse i samband med skiftesreformerna, vilket medför att bebyggelsen upphör inom undersökning sområdet. Under 1800-talet förändras många av de tidigare förutsättningarna för det blyglaserade ler godskärlen. Nya keramiska material ersätter dessa på bordet och anpassar sig snabbare till nya konsum tionsbehov. Nya material gör sin entré även bland
slag på landsbygden, som avspeglar en ökad använd ning av keramiska serviser.
Sammanfattning
Materialbearbetningen har ordnat förekomsten av olika karakteristiska och distinkta element hos det undersökta skärvmaterialet. Det har antagits att dis tinkta särdrag hos mynnings- och bottenskärvor till sammans med olika kärltillbehör kan möjliggöra en rekonstruktion av stora delar av kärlens ursprungli ga form. Materialbearbetningen redovisar spännvid den i kärlens material och former som besvarar frå gan: hur ser kärlen ut?
Av bearbetningen framgår att det förekommer skillnader i såväl material som form som kan ordnas efter olika tidsskalor. En tidsskala utgör ordningsföl jden för tillkomsten av olika arkeologiska kontexter. Den stratigrafiska kontexten kan i detta samman hang antas ge upplysningar om den tidigaste tid punkten för när olika keramiska kärl och kärlformer uppträder. Däremot blir upplysningar otydliga när det gäller att ange när användandet av olika kärl upphör. I Kyrkheddinge har den stratigrafiska analy sen inneburit att grävningsdata sammanförts i olika bebyggelser som avlöst varandra, och en analys av de tidsmässiga variationerna hos gods och kärltyper kan således inte få större precision än respektive tids period. Men förändringar av den byggda miljön be höver inte nödvändigtvis sammanfalla med föränd ringar i hur kärlen användes, även om vi gärna vill tro det. En annan tidsindelning lämnas av själva kär len. Resultaten visar dock att merparten av de kärl som ingått i denna studie också hör till den föreslag na tidsperioden som anges för bebyggelsen. Det före kommer emellertid några enstaka kärl som återfinns i byggnadslager som placerar kärlen i en tidsperiod före deras kända användningstid. De yngre gods- och kärltypernas närvaro kan möjligen vara en följd av senare nedgrävningar i äldre lager.
MEDELTIDA OCH YNGRE KERAMIK
de sin mat, serverade och förtärde den. Vid slutet av 1100-talet infaller en brytningstid då de tidigare ke- ramiska kärlen med en tydlig Östersjötradition börjar ersättas av typer influerade av en västeuropeisk till- verkningstradition. På 1200-talet är allt fler av de ke- ramiska kärlen i hushållen framställda av yrkesskick- liga, professionella hantverkare. De omfattar såväl köks- som bordskärl. Under 1300-talet förekommer nya specialiserade produkter. Köks- och bordskärl in- dikerar en begynnande differentiering i matkulturen vilket möjligen inneburit att eldstaden fått en ny ut formning för att bättre tillgodose de nya kärlens möj ligheter. Under 1400-talet sker en viss tillbakagång i användningen av keramiska kärl, åtminstone beträf fande bordskärlen. Andra keramikproducenter än ti digare börjar också märkas bland bordskärlsfynden i Kyrkheddinge. Den avtagande tendensen hos de ke ramiska bordskärlen kan möjligen vara en följd av en
Referenser
Andersson, C. & Hållans, A.-M. 1999. Den kom plexa konsumtionen. Tankar kring en tidigare genomförd analys av material från kvarteret Bio grafen i Nyköping. I: Forskaren i fält - en vän bok till Kristina Lamm. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar, skrifter nr 27. Red. Andersson, K., Lagerlöf, A., Åkerlund, A. s. 169-175. Stockholm.
Blomqvist, R. 1948. Early Medieval Black Earth- ernware in Lund. Kungliga Humanistiska Veten skapssamhället i Lund. Årsberättelser 1947-
1948. IH. Lund.
Broberg, B. & Hasselmo, M. 1981. Keramik, kam mar och skor från 7 medeltida städer. Riksantik varieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport Medeltidsstaden 30. Stockholm. Brorsson, T. 1998. Keramiken från Kyrkheddinge.
I: Kyrkheddinge bytomt. Arkeologisk undersök ning 1995. UV Syd Rapport 1998:5. Red. Schmidt Sabo, K. s. 107-118. Lund.
tuffare konkurrens med likvärdiga kärl i metall. Under 1500-talet märks större förändringar. Bords kärlen av keramik är nu helt borta. Keramiktyperna omfattar endast kökskärl som kokgrytor och senare också stekfat. På 1600-talet ökar de keramiska kärlen möjligen något i antal igen och såväl bords- som köks kärl uppträder. Dessa är blyglaserade kärl som blir be tydelsefulla alternativ vid en tidpunkt när hushållen börjar efterfråga billigare men likvärdiga kärl till de dyrare i metall. På 1700-talet är de blyglaserade ler godskärlen förhärskande i det undersökta materialet och omfattar både köks- och bordskärl. Ett nytt inslag är stengodsflaskor som signalerar att nya dryckesbehov börjat visa sig på landsbygden. Under 1800-talet för ändras många av de tidigare förutsättningarna för de blyglaserade lergodskärlen. Nya keramiska material som fajans och porslin, ersätter dessa på bordet och anpassar sig snabbare till nya konsumtionsbehov.
Elfwendahl, M. 1996. Postmedieval Pottery in Swe den. Some notes on local red earthenwares. Lund Archaeological Review 1995. s. 22-33. Lund. - 1999. Från Skärva till kärl. Ett bidrag till vardags
livets historia i Uppsala. Lund Studies in Medie val Archaeology 22. Lund.
- 2000. Lergods- fajans- och flintgodskeramik. I: I skuggan av domkyrkan. Arkeologi i uppsala- kvarteret Disa, 1973-1993. UV Bergslagen Rap port 2000:5. Red. Anund, J., Carlsson, R., Elfwendahl, M. & Pettersson, K. s. 203-218. Stockholm.
Elfwendahl, M. &c Gaimster, D. 1995.1 Dagmar Sellings fotspår - en ny granskning av keramiken från Slottsfjärden. Kalmar län 1995. s. 95-102. Kalmar.
Elfwendahl, M. & Grundberg, L. 2000. Keramik & politik. En pilotstudie om materiell kultur ur ett norrländskt perspektiv. META 3/2000, s. 2-29. Lund.
Hållans, A.-M. & Andersson, C. 1991. Acquiring, Using and Discarding. Consumption Patterns in the 17th Century Town of Nyköping. I: Rescue and Research. Reflections of Society in Sweden 700-1700 A.D. Riksantikvarieämbetet arkeolo giska undersökningar, skrifter nr 2. Red. Ers- gård, L., Lamm, K. och Holmström, A.-M. s. 191-210. Stockholm.
Nielsen, K. 1956. Fund af Middelalderligt Pottema- gerværksted i Farum Lillevang. Årbog fra Fredriksborgs amt 1955. s. 3-8. Fredriksborg. Nielsen, K. & Werner Larsen, K. 1971. Udgrav
ningen i Farum Lillevang. Årsskrift fra Værløse Historiske forening, s. 28-35.
Rosén, C. 1995. Keramik som kulturell spegel. Yng re rödgods i olika miljöer ca 1550-1850. META 1995:3. s. 25-38. Lund.
- 1999. Föremål och social status i Halmstad ca 1550-1750. GOTARC. Series C. Göteborg. Roslund, M. 1995. Fyra skisser till en keramisk dia
log. META 1995:1. s. 34-55. Lund.
Schmidt Sabo, K. (red). 1998. Kyrkheddinge by- tomt. Arkeologisk undersökning 1995. UV Syd Rapport 1998:5. Lund.
Tagesson, G. 1997. Keramik. Om bordsskick och kronologi. I: Två gårdar i biskopens stad. Om den arkeologfiska undersökningen i kvarteret Brevduvan, Linköping 1987 och 1989. Östergöt land Fakta 3. Red. Fält, A.-C. &c Tagesson, G. s. 60-77. Linköping.
Vandrup Martens, V. 1993. Rapport över keramikma terialet fra udgravningen i kv Myntet. I: Kv Myntet nr 3, 4, 5. Rapport över arkeologisk undersökning, nr 3 Lund. Red. Larsson, S. s. 114-150. Lund.
Socio-ekonomisk struktur och näringsinriktning 1100-1700
Kerstin Sundberg