Bolag som är noterade på London Stock Exchange är skyldiga att följa United Kingdom Listing
Authority Listing Rules189 (”UKLR”). Kap. 11 UKLR reglerar närståendetransaktioner
[Related Party Transactions].190 Ett noterat bolag som planerar genomföra en närstående-transaktion måste enligt 11.1.7 UKLR bland annat göra följande: (1) skicka ett detaljerat press-meddelande till Regulatory Information Services, (2) skicka ett cirkulär [circular] med än mer detaljerad information, inklusive finansiella uppgifter, till alla sina aktieägare, (3) erhålla aktie-ägarnas godkännande till närståndetransaktionen innan den genomförs, eller i det fall att transaktionen är uttryckligen villkorad på aktieägarnas godkännande, efter att transaktionen genomförs och (4) se till att den aktuella närstående parten, i det fall denne har rösträtt i frågan, inte tar del i omröstningen. Regeln innebär ett ex ante-godkännande av aktieägarna innan närståendetransaktioner ska genomföras, vilket är relativt likt de regler som gäller på Nasdaq Stockholm i enlighet med bland annat AMN 2012:05 med den skillnaden att aktieägarna inte måste samlas fysiskt för att rösta, vilket medför praktiska fördelar. Den skillnad och den fördel som de brittiska reglerna framförallt har är dock inte förfarandet, utan de definitioner och omgärdande regler som följer med godkännanderegeln.
I kap. 11 UKLR återfinns detaljerade definitioner av transaktion, närstående part, väsentliga aktieägare [substantial shareholder] och närståendetransaktioner i 11.1.3–11.1.5A UKLR. Definitionerna är tämligen brett formulerade och reglerna är bland annat tillämpliga på transaktioner mellan det aktuella bolaget och en ägare som själv eller med annan har 10 procents ägande eller röster i bolaget, styrelseledamöter, shadow directors, varje person med betydande inflytande [significant influence] över bolaget och varje närstående part till en av de omnämnda subjekten. Alla transaktioner, arrangemang, investeringar och andra liknande rättshandlingar ingår vidare i definitionen av vad en transaktion är i sammanhanget, exklusive transaktioner som är en del av bolagets vanliga verksamhet [ordinary course of business]. Med andra ord inkluderas en mängd olika transaktioner i reglerna. Som motvikt till detta återfinns bestämmelser som undantar vissa mindre transaktioner från kapitlets tillämpningsområde.
189 Reglerna finns tillgängliga på https://www.handbook.fca.org.uk/handbook/LR/11/1.html.
190 Kap. 11 UKLR gäller dock enbart bolag noterade med en premium listing, som är ett frivilligt åtagande för bolag noterade på London Stock Exchange. För att ta del av FTSE Index måste bolag dock ha en premium listing. De bolag som återfinns på FTSE Index, och därför bolag med en premium listing, motsvarar 98-99 procent av allt kapital på brittiska marknader. På grund av den höga andelen så lämnas bolag med standard listing därhän i denna framställning. Se https://www.ftserussell.com/products/indices/uk gällande
Enligt 11.1.6 UKLR så undantas bland annat de små transaktioner från kap. 11 UKLR som återfinns i kapitlets bilaga 1. Tillsammans med bestämmelser om klasstest [class test] grundat på vissa relationstal [percentage ratios] är bestämmelserna om vilka transaktioner som ingår i tillämpningsområdet detaljerat beskrivna.191 Relationstalen berör nettotillgångar [gross assets], vinst, vederlag [consideration], där vederlaget anges som en procentsats av det sammanlagda marknadsvärdet av alla aktier i det aktuella bolaget, och bruttokapital [gross capital]. Om alla relationstal understiger 0,25 procent så undantas transaktionen helt från kap. 11 UKLR. Skulle en eller flera av relationstalen överstiga 0,25 procent men alla understiger 5 procent så är en modifierad version av närståendetransaktionsregeln tillämplig enligt 11.1.10 UKLR. Regeln är i princip en lättare version av närståenderegeln gällande väsentliga närståendetransaktioner i 11.1.7 UKLR och inget godkännande från aktieägarna krävs. Däremot måste en sådan transaktion fortfarande meddelas Regulatory Information Services och få ett utlåtande från en oberoende rådgivare som arbetar tätt med Financial Conduct authority [sponsor] om att transaktionen är marknadsmässig [fair and reasonable].192 Vidare måste transaktioner med närstående part under tolvmånadersperioder räknas samman enligt 11.1.11 UKLR.
Jämfört med de svenska närståendereglerna och kanske framförallt jämfört med AMN 2012:05 framstår närståendereglerna i 11 kap. UKLR som tämligen specificerade. Noterade bolag bör sällan ha problem att fastställa huruvida reglerna är tillämpliga eller ej. Besluts-ordningen och informationsskyldigheten är inte helt olik den som gäller för svenska noterade bolag, så flertalet likheter finns även att hitta i det svenska och det brittiska regelsystemet. Vidare har de brittiska reglerna rimligtvis påverkats av de faktum att det råder brist på större ägare på aktiemarknaden, något som kan ha bidragit till att enbart ägare med 20 procents innehav eller mer inkluderas i reglerna. Den högt satta gränsen för storägare ter sig annars något ledigt hållen i jämförelse med de annars mer strikta reglerna.
SAMMANFATTNING
Regelverket på aktiemarknaden och den kompetens som tillerkänns börsens disciplinnämnd och Aktiemarknadsnämnden är alla baserade på civilrättsliga åtaganden mellan emittenterna och börsen vid notering. Reglerna intar dock en mellanställning och liknar semioffentlig reglering. Den prejudicerande verksamhet som främst Aktiemarknadsnämnden ägnar sig åt bidrar till regelutvecklingen på marknaden på ett liknande sätt som prejudicerande domar utanför det aktiemarknadsrättsliga området.
Regelverket innehåller den informationsrättsliga punkten 3.3.10 som ålägger noterade bolag att informera marknaden om genomförda närståendetransaktioner över vissa
191 Bilaga 1 The Class Tests Kap. 10 UKLR.
värden men som är mindre än att generalklauserna art. 7 och 17 MAR ger upphov till informationsplikt.
Aktiemarknadsnämnden initiativuttalande AMN 2012:05 innehåller vidare en beslutsregel som innebär att noterade bolag måste underställa bolagsstämman beslut om närstående-transaktioner, förutom i det fall transaktionerna är så små att de är av oväsentlig betydelse för bolaget. AMN 2012:05 är något olyckligt formulerat så att enbart överlåtelser och förvärv innefattas av bestämmelsen, vilket lämnar alla andra sorters rättshandlingar utanför uttalandets tillämpningsområde. AMN 2012:05 ska dock tillämpas troget till sitt syfte och bland annat i AMN 2016:24 uttalade Aktiemarknadsnämnden att AMN 2012:05 skulle tillämpas analogt. Den undre gränsen för AMN 2012:05:s tillämpningsområde, icke oväsentlig betydelse för bolaget, är något oklar och det finns en brist på praxis men i AMN 2012:30 konstaterades att en transaktion som motsvarar 2,9 procent av koncernens totala omfattning inte utgör oväsentlig betydelse för bolaget.
Disciplinnämnden beslut 2010:4 om HQ AB:s närståendeaffär har diskuterats. Det framgår av beslutet att dåvarande reglerna inte de facto var tillämpliga men att disciplinnämnden ändå fann anledning att tillämpa reglerna analogt, att HQ AB:s agerande stod i strid med reglerna men att disciplinnämnden avstod från att rikta kritik mot bolaget eftersom situationen var pressad.
Närståendereglerna för noterade bolag på London Stock Exchange innan implemen-teringen av ändringsdirektivet har diskuterats. Bestämmelser i brittisk lag stadgar bland annat att mindre närståendetransaktioner som bolaget ska ingå med en styrelseledamot ska informeras styrelsen innan beslut tas. Vidare ska större närståendetransaktioner underställas aktieägarnas godkännande. Enligt det aktiemarknadsrättsliga regelverket UKLR finns tre olika förfaranden vid närståendetransaktioner beroende på storleken på transaktionen. Små transaktioner undantas helt reglerna och inga speciella förfaranderegler gäller. För transaktioner som precis är så stora att de träffas av reglerna gäller ett lättare förfarande där informationsplikt och inhämtade av ett utlåtande från oberoende rådgivare krävs. För närståendetransaktioner där reglerna är fullt tillämpliga krävs aktieägarnas godkännande för transaktionen, den intresserade partens röster får inte räknas med i beslutet och informationsskyldighet inträder. I jämförelse med rekvisiten i AMN 2012:05 är de brittiska definitionerna tydligt specificerade och gråzonerna betydligt mindre.
6 Implementering av ändringsdirektivet
INLEDANDE KOMMENTAR
I detta kapitel kommer implementeringen av reglerna om väsentliga närståendetransaktion i ändringsdirektivet att belysas. Ändamålen med implementeringen kommer att diskuteras och därefter följer en analys av den materiella implementeringen av ändringsdirektivet i 16 a kap. ABL. Rekvisiten som definierar vilka transaktioner som faller inom tillämpnings-området för 16 a kap. ABL kommer avhandlas. Avslutningsvis återfinns författarens kommentarer gällande implementeringen.
ÄNDAMÅL
Ändringsdirektivet är det andra bolagsrättsliga direktivet från EU och uppdaterar det tidigare direktivet om aktieägares rättigheter i börsnoterade företag193 från 2007. Det första direktivet byggde på ett initiativ från kommissionen och har som syfte att stärka aktieägares rättigheter,
ge förutsättningar för effektiv ägarkontroll och därigenom uppmuntra sund bolagsstyrning.194
Ändringsdirektivet har tillkommit sedan det första aktieägarrättsliga direktivet mot bakgrund av bland annat finanskrisen för att åtgärda vissa brister som blev uppenbara vid den
system-genomgripande kris som finanskrisen blottlade.195
Som en del av denna utveckling av aktieägares rättigheter och en sund bolags-styrnings-kultur innehåller ändringsdirektivet nya regler om väsentliga närståendetransaktioner som syftar till att införa lämpliga skyddsåtgärder för bolagens och aktieägarnas intressen.196 De förfaranderegler som införs ska hindra den närstående parten från att utnyttja sin ställning och skydda bolaget och aktieägarna, framförallt minoritetsägare.197
Även informationsregler om närståendetransaktioner ska införas enligt ändringsdirektivet. Informationsskyldigheten syftar till att ge aktieägare och andra fordringsägare möjlighet att
utvärdera påverkan av transaktionen för bolagets värde,198 och i förlängningen de finansiella
instruments värde som aktieägare har i sin ägo. Ändamålet med informationsskyldigheten är
193 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag.
194 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag ingresspunkt 1-4.
195 Se ändringsdirektivet ingresspunkt 1-2. 196 Ändringsdirektivet ingresspunkt 42. 197 A. a. ingresspunkt 42.
vidare att ge underlag för möjlighet att bestrida transaktionen genom bland annat rättsliga åtgärder.199
De regler om närståendetransaktioner som ska implementeras i enlighet med ändrings-direktivet har alltså främst två ändamål. Det första är att genom beslutandeförfarande skydda bolaget och aktieägares intresse, ett ändamål som är färgat av bolagsstyrningsändamål. Det andra är att genom information ge underlag för prisbildningen på marknaden, vilket är ett typisk aktiemarknadsrättsligt ändamål. En överblick av den svenska implementeringen av direktivet följer nedan.