Aktiemarknadsnämnden har inte kompetens att tolka ABL utom i det fall nämnden blivit delegerad ett sådant uppdrag. Det tillkommer istället på de allmänna domstolarna att tolka och tillämpa lag. Som bekant drar sig dock affärslivet på Nasdaq Stockholm likt det på andra reglerade marknader för att ta konflikter och fall till allmänna domstolar, vilket också bidrar till bristen på praxis och eventuellt på kompetens hos de allmänna domstolarna att hantera akti-emarknadsrättsliga fall. 16 a kap. ABL kommer som utgångspunkt att falla inom de allmänna domstolarnas kompetensområde.
Genom kodifieringen av närståendetransaktionsreglerna i AMN 2012:05 kommer regleringen av närståendetransaktioner likna den regelmässiga utveckling takeover-reglerna
genomgått.216 Takeover-reglerna var ursprungligen självreglering och kodifierades senare som
en konsekvens av ett EU-direktiv. Finansinspektionen delegerade därpå kompetensen för vissa
beslut om gällande lagen om offentliga uppköpserbjudanden till Aktiemarknadsnämnden. 217
En delegering till Aktiemarknadsnämnden att tolka 16 a kap. ABL aktiemarknaden skulle
215 Hettne och Otken Eriksson, EU-rättslig metod. Teori och genomslag i svensk rättstillämpning s. 179-180. 216 Se gällande takeover-reglernas utveckling Nyström och Sjöman, Den svenska takeover-regleringen – ett sampel mellan regelmakaren och Aktiemarknadsnämnden.
därför kunna tänkas, i samma spår som takeover-reglerna. Både lagen om offentliga uppköps-erbjudanden och 16 a kap. ABL kommer enbart vara tillämpliga på reglerade marknader och beslut och avgöranden från Aktiemarknadsnämnden är inte sällan av en annan, ofta mer brådskande och ändamålsinriktad, natur än domar från allmänna domstolar. Aktie-marknadsnämnden bör därmed vara bättre ett bättre anpassat organ för att tolka de nya reglerna om närståendetransaktioner. Det noteras vidare på flera ställen i propositionen till 16 a kap. ABL som svar på remissinstansernas kritik eller förslag att implementeringen av reglerna inte har utrymme för det som påtalats men att det inte utgör hinder för självreglering av frågan.218 Detta bör rimligtvis tala för att tanken är att en kompetensdelegering till Aktie-marknadsnämnden kommer ske.
Aktiemarknadsnämndens arbetssätt och närhet till aktiemarknadsnämnden är som påtalat positiv i jämförelse med de allmänna domstolarna. Aktiemarknadsnämndens uttalanden är dock inte förenade med sanktioner på liknande sätt som domar från de allmänna domstolarna är. Börsens disciplinnämnd har möjlighet att sanktionera regelöverträdelser av de noterade bolagen och andra marknadsaktörer men sanktionerna är förbestämda och exempelvis kan inte återbetalningsskyldighet åläggas någon i disciplinnämnden. Vidare vilar börsens disciplin-nämnds kompetens gentemot de noterade bolagen på civilrättsliga åtaganden via det noterings-avtal som undertecknas vid notering på Nasdaq Stockholm. Det gör att de subjekt som börsens disciplinnämnd kan rikta kritik och sanktioner mot är de noterade bolag som signerat ett sådant åtalande och inte enskilda personer eller aktieägare, som står utanför den krets som omfattas av disciplinnämndens och Aktiemarknadsnämndens område. Aktiemarknads-nämndens och disciplinnämndens kompetens är därför av en särskild sort och smalare än en allmän domstols. Vad gäller efterlevnad av de regler som 16 a kap. ABL reglerar är kompetensen väl utformad eftersom noterade bolag lägger stor vikt vid att de uttalanden som de båda organen gör. Om en överträdelse mot förfarandet i 16 a kap. 7 eller 8 §§ ABL sker på marknaden är det en sådan brist som kan klandras inför allmän domstol enligt 7 kap. 50 § ABL eftersom förfarande-bestämmelsen är lagstadgad. Sådant klander kan givetvis inte varken Aktiemarknadsnämnden eller börsens disciplinnämnd ta ställning till, vilket leder till en risk för att regleringen faller delvis mellan de aktiemarkandsrättsliga organens och de allmänna domstolarnas kompetens.
SAMMANFATTNING
Ändringsdirektivet innehåller nya regler om väsentliga närståendetransaktioner som syftar till att införa lämpliga skyddsåtgärder för bolagens och aktieägarnas intressen och informations-regler för att ge fordringsägare och marknaden möjlighet att utvärdera påverkan av närstående-transaktioner på bolags värde. Implementeringen av direktivet kommer ske genom ett nytt 16 a kap. i aktiebolagslagen som innehåller nya definitioner av närstående parter och väsentliga
218 Prop. 2018/19:56 s. 88-89.
transaktioner och vidare både beslutsförfarande och informationsregler för noterade bolag. Definitionerna innebär vissa förändringar gentemot de som gäller enligt AMN 2012:05 och bland annat så ökas det innehav som krävs för att aktieägare ska ingå i närståendekretsen från 10 till 20 procent. Transaktionsdefinitionen är däremot mer lyckad än den som återfinns i AMN 2012:05 och innebär en förbättring.
I stort motsvarar dock de regler som implementeras i 16 a kap. ABL de som redan gäller för noterade bolag och kodifieringen av reglerna är därför en av de större förändringarna som sker i och med implementeringen. För att Aktiemarknadsnämndens kompetens fortsatt ska omfatta närståendetransaktioner på aktiemarknaden måste en delegering ske. Sannolikt kommer så även ske.
7 Slutsatser och avslutande kommentarer
ÄNDAMÅLSENLIGHETEN AV 16 a KAP. ABL
De nya förfarandereglerna om väsentliga närståendetransaktioner ska hindra närstående parter från att utnyttja sin ställning och skydda bolaget och aktieägarna, framförallt minoritetsägare. Informationsskyldigheten som ska införas syftar till att ge aktieägare och andra fordringsägare möjlighet att utvärdera påverkan av transaktionen för bolagets värde, och i förlängningen de finansiella instruments värde som aktieägare har i sin ägo. 16 a kap. ABL är utformat för att möta ändringsdirektivet syften och är ändamålsenligt utformat. Implementeringen har dock gjorts på en miniminivå vilket kommenteras i propositionen med att det finns utrymme för självregleringen att vidareutveckla reglerna. Ett problemet är dock att det nya kapitlet i ABL blir något främmande gentemot den regelstruktur som gäller för de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm. Förutsättningen för en sådan utveckling är en delegering till Aktiemarknads-nämnden, vilket rimligtvis kommer ske.
Ett mer övergripande problem med ändamålsenligheten av 16 a kap. ABL är att de reglerna främst är investerarskyddsregler och inte materiellt förbjuder otillbörliga närstående-transaktioner. Det materiella skyddet finns istället utanför aktiemarknadsrättslig reglering. Eftersom affärslivet på aktiemarknaden skyr de allmänna domstolarna och de sanktions-möjligheter som finns där bildas något av ett tomrum gällande framförallt de materiella närståendetransaktionsreglerna. Inom det associationsrättsliga, och framförallt det marknadsrättliga området, höjs då och då röster som påpekar att den associations- och aktie-marknadsrättsliga lagstiftningen kan liknas vid ”soft law” som inte sanktioneras på ett sätt som
säkerställer att reglerna måste efterlevas.219 De regler som nu implementeras i 16 a kap. ABL
kan eventuellt kritiseras för just en sån brist på reella sanktioneringsmöjligheter. Problematiken är dock systemgenomgripande och svår att påverka eller förminska genom implementering av regler gällande en specifik rättsfigur, i vårt fall närståendetransaktioner. 16 a kap. ABL får därför anses vara ändamålsenlig givet den regleringssystematik som råder för noterade bolag och även mot bakgrund av det utrymme ändringsdirektivet gav den svenska lagstiftaren.
AVSLUTANDE KOMMENTARER
Samspelet mellan regler som uppkommer inom självreglering och sedan kodifieras eller tvärt om härstammar från lag och utvecklas genom självreglering bidrar till att regelverket som gäller
219 Se exempelvis, Tjernberg, Stockholms fondbörs rättsliga ställning och möjligheterna att överpröva vissa beslut, Olsson, God sed som rättslig standard s. 462, af Sanderberg, Rensa i börsröran s. 2 och Boman, Aktiemarknadsnämnden 25 år – en antologi s. 59-67.
för aktiemarknadens aktörer är komplext. Närståendetransaktioner är som rättsfigur positionerad ett mellanläge mellan kapitalskyddsregler, aktieägarskyddsregler och investerar-skyddsregler. De båda första skyddsändamålen regleras huvudsakligen i lag och det senare genom aktiemarknadsrättslig reglering, ofta genom Regelverket, Aktiemarknadsnämnden praxis eller annan självreglering. Den här inkongruensen är inte helt lätt att överbrygga för lagstiftaren och så har inte heller skett genom implementeringen av ändringsdirektivet i 16 a kap. ABL.
Sedan in dubio-principen sannolikt inte längre gäller i svensk rätt är avsaknaden av en tydlig reglering för hur närståendetransaktioner mellan framförallt bolag i samma koncern ska göras vidare något problematisk. Överföringar av värde mellan bolag i samma koncern genomförs i stor omfattning. Så kallade öppna vinstutdelningar är, om än möjligen otillåtna, inte illasinnade. Det visar istället på att det praktiska affärslivet, samt skatterätten genom exempelvis koncernbidrag, anser att sådana överföringar är en del av legitim affärsverksamhet. Det vore fördelaktigt om lagstiftaren eller HD tog ställning till huruvida det är fallet. Tillämpningen av mer allmänna regler så som likhetsprincipen, generalklausulerna och jävs-regler i aktiebolagslagen lägger en något större processuell börda på den part som i efterhand ska klandra ett beslut om värdeöverföring eller på annat sätt försöka återbära värde som lämnat bolaget. Det försvagar de kapitalskyddande regler som omgärdar aktiebolagens verksamhet på ett oönskat sätt.
På ett mer generellt plan återaktualiserar implementeringen av ändringsdirektivet även det faktum att aktiebolagslagen är en mycket omfattande lag som reglerar alla de knappt 500 000 aktiebolag som finns i Sverige. Av dem är ett par hundratal noterade (eller listade) och handlas på en marknadsplats. Denna proportionalitet till trots så utgör en relativt stor del av aktie-bolagslagen regler som endast gäller för noterade bolag och den massan växer med EUs inflytande över svensk associationsrätt. En uppdelning av reglerna för privata och noterade bolag vore möjligen på sin plats så att reglerna kunde anpassas efter vilken bolagsform de gäller och en mer ändamålsenlig och lättöverskådlig reglering skulle kunna skapas. Eventuellt hade en ’publik aktiebolagslag’ varit en passande kompromiss mellan aktiebolagsrättslig och aktie-marknadsrättslig reglering där närståendetransaktioner kunnat regleras. En sådan anpassning av den nu splittrade reglering som gäller för noterade bolag hade varit ett omfattande arbete men sannolikt till vinst för både privata och publika bolag samt för aktiemarknadens funktion.
Käll- och litteraturförteckning
RÄTTSFALL OCH AVGÖRANDEN
Allmänna domstolar NJA 1951 s. 6 I och II NJA 2015 s. 359 Re Hydrodam (Corby) Ltd, [1994] 2 BCLC 180 Aktiemarknadsnämnden AMN 2002:13
AMN 2012:05 – Vissa transaktioner mellan bolag och befattningshavare eller större ägare i bolaget AMN 2012:30 AMN 2013:08 AMN 2016:24 AMN 2017:02 Börsens disciplinnämnd
Disciplinnämnden vid NASDAQ OMX Stockholm, beslut 2010:4, HQ AB
OFFENTLIGT TRYCK
Prop. 1973:93 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m.m.; given på Stockholms slott den 16 mars 1973
Prop. 1986/87:76 om riktade emissioner m. m. Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag
Prop 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2018/2019:56 Nya regler om aktieägares rättigheter
SOU 2014:46 Marknadsmissbruk II
Ds 2018:15 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang – Förslag till genomförande i svensk rätt
Lagrådsremiss överlämnad 10 januari 2019, Nya EU-regler om aktieägares rättigheter
LITTERATUR
Andersson, J., ABL och värdeöverföringar – en replik, SvJT 2014 s. 72-91
Andersson, J., Kapitalskyddet i aktiebolag. En lärobok, 6 uppl., LitteraturCompagniet AB, 2010 Andersson, J., Olovlig värdeöverföring och koncernbidrag i HD – mekanisk juridisk verkstad eller rättspolitisk designbyrå, s. 124–136 i Juridisk Tidskrift vid Stockholms Universitet 2016-17 nr 1
Andersson, J., Om vinstutdelning från aktiebolag. En studie av aktiebolagsrättsliga skydds-regler, Iustus Förlag AB, 1995
Andersson, S., Johansson S. och Skog, R., Aktiebolagslagen. En kommentar. Del I, kap 1-10, med supplement 13, Norstedts Juridik AB, 2018
Andersson, S., Johansson, S. och Skog, R., Aktiebolagslagen. En kommentar. Del II, kap 11-22, med supplement 11, Wolter Kluwer Sverige AB, 2016
Bastidas Venegas, V., Rättsekonomi, Nääv, M. och Zamboni, M. (red.) m.fl., Juridisk metod-lära, Studentlitteratur AB, 2018
Becker, G. S., Crime and Punishment: An Economic Approach, Essays in the Economics of Crime and Punishment, the National Bureau of Economic Research, 1974
Bergström, C. och Samuelsson, P., Aktiebolagets grundproblem, 5 uppl., Norstedts Juridik AB, 2015
Dahlman, C., Glader, M. och Reidhav, D., Rättsekonomi. En introduktion, 2 uppl., Studentlitteratur AB, 2004
Davies, P., Related Party Transactions: UK Model, ECGI Law Working Paper No. 387/2018, hämtad från https://ssrn.com/abstract=3126996 den 21 april 2019
Ekdahl, O., Bolagsstyrning i praktiken, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Eklund, K. och Stattin, D., Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 2 uppl., Iustus Förlag AB, 2016
Engert, A. och Florstedt, T., Which Related Party Transactions Should be Subject to Ex Ante Review? Evidence from Germany, ECGI Law Working Paper No. 440/2019, hämtad från https://ssrn.com/abstract=3350356 den 2 april 2019
Enriques, L., Related Party Transactions, Gordon, J. N. och Ringe, W-G., (red.) m.fl., The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, Oxford University Press, 2018 Enriques, L. och Tröger, T., The Law and (Some) Finance of Related Party Transactions: An
Introduction, ECGI Law Working Paper No. 411/2018, hämtad från
https://ssrn.com/abstract=3214101 den 21 mars 2019
Enriques, L. och Tröger, T. H., The Law and Finance of Related Party Transactions, Cambridge University Press, 2019
Gilson, R. J., From Corporate Law to Corporate Governance, Gordon, J. N. och Ringe, W-G., (red.) m.fl., The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, Oxford University Press, 2018
Gordon, J. N. och Ringe, W-G., (red.) m.fl., The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, Oxford University Press, 2018
Grandinson, P. och Grubbström, U., Aktiemarknadsnämndens närståenderegler, s. 45-65 i Juridisk Tidskrift vid Stockholms Universitet 2013-14, nr 1
Grundvall, B., Melin Jakobsson, A. och Thorell, P., Vägvisare till börsen, 4 uppl., Ernst & Young AB, 2007
Hettne, J. och Otken Eriksson, I. (red.) m.fl., EU-rättslig metod. Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, 2 uppl, Norstedts Juridik AB, 2011
Hamilton, R. W. och Booth R. A., Corporations, 5 uppl., Thomson/West, 2006
Kristiansson, B, Incitamentsprogram, Sevenius, R. och Örtengren, T. (red) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Lekvall, P. (red.), m.fl., The Nordic Corporate Governance Model, SNS Förlag, 2014
Licht, A. N., Be Careful What You Wish for: How Progress Engendered Regression in Related Party Transaction Regulation in Israel, ECGI Law Working Paper No. 382/2018, hämtad från https://ssrn.com/abstract=3104062 den 9 april 2019
Lindskog, S., I gränslandet mellan aktiebolagsrätt och börsrätt, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Lodin, S-O. och Lindencrona G., m.fl., Inkomstskatt - En lärobok i skatterätt, Del 2, 17 uppl, Studentlitteratur AB, 2019
Mallin, C. A., Corporate Governance, 4 uppl., Oxford University Press, 2013
Malmström, L., Institutionellt ägande i omvandling, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Moloney, N., EU Securities and Financial Markets Regulation, 3 uppl., Oxford University Press, 2014
Munck, J. och Skog, R., (red.) m.fl., Aktiemarknadsnämnden 25 år – en antologi, Aktie-marknadsnämnden, 2011
Nyström, G. och Sjöman, E., Den svenska takeover-regleringen – ett samspel mellan regel-makaren och Aktiemarknadsnämnden, hämtad från http://www.aktiemarknads-namnden.se/userfiles/amn25ar_kap07_medkom_kap07-165x242.pdf den 9 mars 2019
Nääv, M. och Zamboni, M. (red.) m.fl., Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, 2018 Olsson, S., God sed som rättslig standard, Skattenytt 2017 s. 461-484
OECD, OECD Corporate Governance Factbook 2017, OECD Publishing, 2017
OECD, Related Party Transactions and Minority Shareholder Rights, OECD Publishing, 2012 Pacces, A. M., Procedural and Substantive Review of Related Party Transactions (RPTs): The Case for Non-Controlling Shareholder-Dependent (NCS-Dependent) Directors, ECGI Law Working Paper No. 399/2018, hämtad från http://ssrn.com/abstract_id=3167519 den 10 april 2019
Ramberg, C., Malmströms civilrätt. Reviderad av Christina Ramberg, 25 uppl., Liber AB, 2018 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 3 uppl., Norstedts Juridik AB, 2015 Sevenius, R. och Örtengren, T. (red) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Sevenius och Örtengren, Introduktion, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Stattin, D., Företagsstyrning. En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncern-styrning, 2 uppl., Uppsala Universitet, 2008
Strid, J., Nasdaq Stockholms marknadsövervakning och sanktionssystem, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Strömholm, S., Användning av utländskt material i juridiska monografier. Några anteckningar och förslag, SvJT 1971 s. 251-263
Tjernberg, M., Stockholms fondbörs rättsliga ställning och möjligheterna att överpröva vissa beslut, SvJT 1991 s. 40-56
Winter, J., Behavioral perspective on corporate law and governance, Gordon, J. N. och Ringe, W-G., (red.) m.fl., The Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, Oxford University Press, 2018
Örtengren, T., Börsintroduktion på Nasdaq Stockholm, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
Örtengren, T., Noterade bolags informationsplikt, Sevenius och Örtengren (red.) m.fl., Börsrätt, 4 uppl., Studentlitteratur AB, 2017
PERIODICA
af Sandeberg, C., Rensa i börsröran, Veckans Affärer s. 2, 21 september 2006 Almgren, J., Tandlösa EBM får skarp kritik, SVD, 21 december 2010
ÖVRIGT
Digitalt material
Aktiespararna, Analysguiden, Aktiespararnas börstabeller, https://www.aktiespararna.se/ analysguiden/borstabeller, information i framställningen hämtad 14 januari 2019
Avanza, Aktielistan, https://www.avanza.se/aktier/lista.html, information i framställningen hämtad den 14 januari 2019
Finacial Conduct Authority, The Sponsor Regime, Information hämtad från https://www.fca.org.uk/markets/ukla/sponsor-regime den 3 juni 2019.
Financial Conduct Authority, Listing Rules, Chapter 11 Related party Transactions, (Storbritannien), reglerna finns att hämta på https://www.handbook.fca.org.uk/handbook /LR/11/?view=chapter
FTSE Russel, FTSE UK Index Series, FTSE All-Share Index, Information hämtad från https://www.ftserussell.com/products/indices/uk den 3 juni 2019.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, reviderad version gällande från 1 december 2016, http://www.bolagsstyrning.se/UserFiles/Archive/219/Svensk_kod_ for_bolagsstyrning_gallande_fran_1_december_2016.pdf
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Bolagsstyrning, http://www.bolagsstyrning.se /bolags-styrning, information hämtad den 21 maj 2019
Nasdaq Stockholm AB, Förbindelse för emittenter i samband med notering av aktier vid Nasdaq
Stockholm,
https://business.nasdaq.com/media/180110_Förbindelse-aktier_tcm5044-52520.pdf
Nasdaq Stockholm AB, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, 1 januari 2019,
https://business.nasdaq.com/
list/Rules-and-Regulations/European-rules/nasdaq-stockholm/index.html
Nasdaq Stockholm AB, Takeover-regler Nasdaq Stockholm 1 april 2018, reglerna finns
tillgängliga på
https://business.nasdaq.com/media/Takeover-reglerna%202018-04-01_tcm5044-19064.pdf.
Nationalencyklopedin, ne.se, ’transaktion’, definition hämtad från https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ ordbok/svensk/transaktion den 7 maj 2019
OECD, G20/OECD Principles of Corporate Governance, OECD Publishing, 2015, http://dx.doi.org/10.1787/9789264236882-en
SVD Näringsliv, Börs, https://www.svd.se/bors/aktier.php?view=kurser&list=35209,
informationen i framställningen hämtad den 15 januari 2019
Årsredovisningar
ABB, Forma en ledare som fokuserar på digitala industrier. Årsredovisning 2018, hämtad från
https://library.e.abb.com/public/cc44e77cbd924c90b074a7e0f7cfbcda/ABB-Group-Annual-Report-2018-Swedish.pdf?x-sign=1RDb56aNDWkvJV3m+fItbty4iHFEZUKnCAr H9j9tdvsLFVuOeb4TUrTjdw/JBsKe den 14 april 2019.
ASSA ABLOY, Årsredovisning 2018, hämtad från https://www.assaabloy.com/Global/ Investors/Annual-Report/2018/SV/%C3%85rsredovisning%202018.pdf den 14 april 2019. AstraZeneca, What science can do. AstraZeneca Annual Report and Form 20-F Information
2018, hämtad från https://www.astrazeneca.com/content/dam/az/Investor_Relations /annual-report-2018/PDF/AstraZeneca_AR_2018.pdf den 14 april 2019.
Ericsson, Investering och tillväxt. Selektivt, disciplinerat, lönsamt. Årsredovisning 2018, hämtad från https://www.ericsson.com/assets/local/investors/documents/2018/ericsson-annual-report-2018-se.pdf den 14 april 2019.
H&M Group, Årsredovisning 2018, hämtad från https://www.ericsson.com/assets/local/investors/documents/2018/ericsson-annual-report-2018-se.pdf den 14 april 2019.
Investor, Årsredovisning 2018, hämtad från https://vp053.alertir.com/afw/files/press/inves-tor/201903293983-1.pdf den 14 april 2019.
Nordea Bank Abp, Årsredovisning 2018, hämtad från https://www.nordea.com/Images/33-304788/%C3%85rsredovisning%20Nordea%20Bank%20Abp%202018.pdf den 14 april 2019.
Sandvik, Årsredovisning 2018, hämtad från https://www.annualreport.sandvik/se/ 2018/hjaelp-sidor/downloads/files/entire_sv_svk_ar18.pdf?pk_campaign=lp_pdf den 14 april 2019. Volvokoncernen, Bidra till ökat välstånd. Års- och hållbarhetsredovisning 2018, hämtad från
file:///Users/clarasohlberg/Downloads/ars-och-hallbarhetsredovisning-2018.pdf den 14 april 2019.