Aktualiseras kravet på rättssäkerhet samt vissa straff och processrättsliga principer som finns

Avseende rättssäkerheten och huruvida penningtvättsbrottslagen upprätthåller de krav som finns har stor del av diskussionerna har kretsat kring värdena förutsägbarhet och legalitet. Så

140 _{Se avsnitt 2.1.} 141 _{Se avsnitt 3.2.1.} 142 _{Se avsnitt 3.2.1.}

som även behandlats tidigare i uppsatsen är en viktig funktion för att bevara rättssäkerheten lagstiftning som håller god kvalitet.143 _{Lagstiftningsprocessen finns för att upprätthålla}

nämnda värden. I processen till penningtvättsbrottslagen valde lagstiftaren att införa begreppet brottslig verksamhet trots remissinstansernas kritik. Det förefaller som att lagstiftaren inte direkt tagit hänsyn till den kritiken eftersom det endast ges en kort argumentation om varför begreppet skulle införas. Delar av remissinstansernas kritik förblev därför i stora delar obesvarade. När liten hänsyn tas till kritik som framförts under lagberedningen kan kvaliteten på lagstiftningen påverkas negativt och tillämpligheten riskerar att inte bli likvärdig.144 Följaktligen, av likhetsprincipen så ska en lika behandling inför lagen upprätthållas. Obestämdheten av både begreppet ”brottslig verksamhet” och det faktum att det framkommit otydligheter mellan vissa formuleringar avseende bland annat 3 §, 6 § samt 7 § penningtvättsbrottslagen är därför delar i lagstiftningen som går att kritisera utifrån rättssäkerhetsaspekter. Mycket stort ansvar vilar på rättstillämpningen, enligt min mening aningen för stort ansvar utifrån hur lagstiftaren inte klargjort för kopplingskravet i lagförarbeten och det finns otydligheter i paragrafernas utformning som försvårar upprätthållande av förutsägbarheten.

Eftersom metoden för uppsatsen är den rättsdogmatiska är det av intresse att utreda hur rättssäkerheten påverkar lösningen av frågeställningar som uppkommit inom metodens användningsområde.145 Kopplingskravet är ett tydligt exempel på att rättssäkerhetskravet påverkar lösningen av ett problem som uppstått. Rättssäkerheten sätter gränser för domstolens bedömning avseende hur bedömningen av kopplingen mellan brottslig verksamhet och egendomen skall ske. Det går framförallt utifrån hovrättsdomarna att finna hur ett avsteg från obestämdhets och förutsebarhetskravet inte kan göras godtyckligt. Detsamma gäller det faktum att domstolen inte kan gå för långt utöver ordalydelsen i lagtexten när lagtolkning utövas. Legalitetsprincipen sätter en ram för tolkningen av en bestämmelse så det finns en grad av förutsebarhet för någon som läser den. Det betonas särskilt i NJA 2020 s. 545 ”15 000 kronor” där rättsäkerheten är uppe för diskussion avseende vad som kan och inte kan utläsas av ordalydelsen i 6 § penningtvättsbrottslagen.146 _{Rättsregler har då tillsammans med}

rättssäkerhetsaspekter samverkat för att lösa rättsdogmatiska problemställningar som uppstått i praktiken.

Har lagstiftarens ambition att bekämpa penningtvättbrotten gått så långt att det skett otillåtna avsteg från rättssäkerheten som följd? Vissa avsteg från viktiga rättssäkerhetsaspekter går att finna. Otydligheter avseende kopplingskravets gränser är inte fördelaktiga utifrån rättssäkerhetsvärden. Domstolsbedömningarna blir inte konsekventa och förutsägbarheten försämras. För att avstegen inte skall få för stort utslag i praktiken så faller stort ansvar på domstol, åklagare och advokater för att upprätthålla rättssäkerhetsvärden samt straff- och processrättsliga principer. Åklagaren får en viktig roll genom att precisera sig i

143 _{Se avsnitt 3.1.} 144 _{Se avsnitt 3.1.} 145 _{Se avsnitt 1.4.} 146 _{Se avsnitt 4.3.3.}

gärningsbeskrivningen vad som ligger den tilltalade till last.147 För att kopplingskravet ska uppfylla kraven på legalitet så måste en koppling i domstolens beslut och det som presenterats i gärningsbeskrivningen finnas, framförallt för att avsteg från förbudet mot obestämdhet inte ska ske. Aktörerna i processen kan inte göra avkall på de principer som finns bara för att bevistemat har breddats. Någonting sådant har aldrig varit lagstiftarens intention. Domaren får ett stort ansvar när bevistemat har breddats för att se till att det höga beviskravet fortfarande upprätthålls. Det för att undantag från processens bestämda principer inte görs och att bevisvärderingen håller hög kvalitet.148

För att vidare avhandla ytterligare processuella aspekter och penningtvättsbrottslagen så har rätten till en rättvis rättegång, stadgad i artikel 6 EKMR varit uppe för diskussion.149 Särskilt har det resonerats kring den kontradiktoriska principen och parternas likvärdighet i processen har anförts avseende otydligheten kring begreppet brottslig verksamhet. Även gällande de otydligheter som förekommer mellan formuleringarna i vissa av paragraferna är principen relevant.150 Oklarheterna påverkar utöver möjligheten att förstå konsekvensen av sitt handlande också möjligheterna att förbereda sitt försvar. I processen måste den tilltalade tillges möjlighet att bemöta den bevisning som finns mot en för att jämlikheten mellan parterna ska upprätthållas.

Som lagstiftare finns det andra värden att ta hänsyn till, så som brottsbekämpning och effektivitet, vilka också låg bakom införandet av penningtvättsbrottslagen. En balans mellan å ena sidan brottsbekämpning och effektivitet och å andra sidan rättssäkerheten förutsätts för att något av värdena inte ensamt skall påverka lagstiftningen och processen. Med det menas exempelvis att effektiviteten får strävan efter rättssäkerhet att inte kosta för mycket, processen måste samtidigt kunna vara snabb och enkel. Om avsteg från de grundläggande rättssäkerhetsvärdena sker så förenklas möjligheterna till fler fällande domar på ett sådant sätt som Zila benämner som en otillåten följd av syftet med att öka brottsbekämpningen. Effektiviteten i kontexten syftar som bekant även till minskad brottslighet genom enklare tillämpning och fler fällande domar.151 I sammanhangen, mot bakgrund av syftet med införandet av lagstiftningen, är balansen mellan rättssäkerhet och effektivitet viktig att understryka. Det är svårt utifrån vad som framkommit i förevarande uppsats att ge svar på om införandet av penningtvättbrottslagen har ökat effektiviteten och således brottsbekämpningen eftersom inte nog många mål har genomgåtts för att komma fram till en sådan slutsats. Dock kan det konstateras att det vid tillämpningen har uppstått svårigheter som nog inte påverkat effektiviteten i den riktningen som lagstiftaren haft som ambition.

Således finns det värden som motsätter sig varandra och som påverkar lagstiftaren och domstolens bedömningar gällande tillämpningen av penningtvättsbrottslagen. Lagstiftaren har

147 _{Se avsnitt 3.2.1.} 148 _{Se avsnitt 3.2.1.} 149 _{Se avsnitt 3.2.}

150 _{Se avsnitt 4.3.3 och 4.3.4 samt NJA 2020 s. 545 ”15 000 kronor” där det bland annat var frågor om huruvida}

3 §, 6 § eller 7 § skulle vara tillämplig i målet. Det går att påvisa likheter mellan ordalydelserna i paragraferna som skapar en osäkerhet i vad för handlingar som omfattas av vilken paragraf.

en ambition om fler fällande domar och enklare tillämpning. Det förefaller också finnas påtryckningar om ökad lagföring från internationellt och straffrättspolitiskt håll.152 _{När sedan}

rättstillämparen i praktiken tillämpar bestämmelserna begränsas domstolen av rättssäkerhets- och legalitetskrav. Även processrättsliga krav om det högt uppställda beviskravet och principen in dubio pro reo som fastställer att endast liten risk för att en oskyldig döms får godtas är värden som domstolen måste ta hänsyn till.153 Dessa motsättningar som gått att finna är inget som är fördelaktigt. Rättssystemet som konstruktion ska i största möjliga mån vara koherent där bestämmelser som finns tillämpas i praktiken och leder till fällande domar, annars är de tandlösa. Utöver det kan det reflekteras över hur förtroendet för rättsapparaten påverkas av bestämmelser som är oförutsägbara och det finns risk att den enskildes skydd påverkas negativt av dem.

Svaret på frågan om rättssäkerheten upprätthålls samt de straff- och processrättsliga principer som finns inom svensk rätt genom införandet av lag om straff för penningtvätt är mer komplex än att endast svara jakande eller nekande på. Enligt min mening och mot bakgrund av som framkommit i uppsatsens undersökning så upprätthålls kravet på rättssäkerhet i stora delar. För att exemplifiera, i målen från Högsta domstolen återfinns resonemang som ligger i linje med legalitetsprincipen och förutsägbarhetskraven. Individen får utgångspunkterna klara för sig när det är fråga om straffmätning och gradindelning avseende penningtvättsbrott av normalgraden eller om det skall rubriceras som ett grovt brott. Detsamma gäller när penningtvättsåtgärder vidtas med medel som härrör från brott, där tillämpningen i praktiken är förutsebar och beviskravet upprätthålls. På så sätt bevaras de kontrollfunktionerna för allmänheten, att förstå konsekvensen av ett handlande samt att det ur domskälen går att utläsa en förklaring över hur domstolen värderat bevisningen.154

Genom de bedömningar som gått att finna i underinstanserna så har det även där upprätthållits höga krav på rättssäkerheten. I synnerhet när bedömningen rör kopplingskravet och dess gränser. Utgången i målen och diskussionerna kring kopplingen mellan brottslig verksamhet och huruvida egendomen härrör därifrån ligger i linje med hur både beviskrav och förutsägbarhetskraven beskrivs. Med det menas att domstolarna inte gör avkall på de principerna. Det är dock svårt att med säkerhet svara på om de problemformuleringar som identifierats utifrån lagstiftningens utformning generellt sett inte orsakar avkall från principerna i tillämpningen. De otydligheter som finns kring kopplingskravets gränser riskerar att bedömningarna i praktiken leder till olika utgång vilket inte alls är förutsägbart. Återigen måste det hänvisas till att några statistiska slutsatser inte går att fastställa utifrån det material som behandlats, därför är det svårt att påvisa exakt hur stora tillämpningsproblem som vållas av det som framkommit. Vad som däremot går att påvisa är att utrymmet för bedömningar som inte är likvärdiga är stort och ett klargörande av kopplingskravets gränser skulle därför vara att föredra.

152 _{Se avsnitt 2.3.} 153 _{Se avsnitt 3.2.2.} 154 _{Se avsnitt 3.2.}

Fokus för förevarande uppsats har varit att studera hur penningtvättsbrottslagen tillämpas, alltså syftat till att analysera rätten de lege lata. Men avslutningsvis, för att kort kommentera rätten de lege ferenda har det nog inte undgått läsaren att framförallt ett klargörande om kopplingskravet gränser bättre hade överensstämt med rättssäkerheten och beviskravet. Det för att lagstiftningen i större utsträckning ska kunna tillämpas förutsebart i praktiken.

6. Avslutande kommentarer

Slutligen, det finns flera värden och principer som har betydelse gällande penningtvättsbrottslagen och som aktualiseras i tillämpningen av bestämmelserna i praktiken. Avseende tillämpningen så upprätthålls många rättssäkerhetsvärdena och det höga beviskravet. Vad som framkommit i undersökningen är att Högsta domstolen i målen är konsekventa i sina bedömningar av penningtvättsbrott där förbrottet är konkretiserat i form av ett eller flera bedrägerier. Bedömningarna i tingsrätt och hovrätt har framförallt behandlat icke konkretiserad förbrott där åklagaren hade att bevisa att egendom härrörde från brottslig verksamhet. Inte i något av målen har det fastställts hur konkret kopplingskravet måste vara. I framtiden ska det därför bli intressant att följa om Högsta domstolen ger ett förtydligande om kopplingskravets gränser. Således genom att pröva ett mål där det är fråga penningtvättsåtgärder som vidtagits med egendom som härrör från brottslig verksamhet. Till dess är frågan om kopplingskravets gränser inte tydligt avgjord.

Källförteckning

Litteratur

Asp, Petter & Ulväng, Magnus, Kriminalrättens grunder, 2., omarb. Uppl., Iustus, Uppsala, 2013 [cit. Asp & Ulväng]

Diesen, Christian, Bevis 10 Bevisprövning i brottmål, 2. [rev. Och utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015 [cit. Diesen]

Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång Fjärde häftet, 7., [omarb. Och rev]. Uppl., Nordstedts juridik, Stockholm, 2009 [cit. Ekelöf, Edelstam & Heuman] Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Heuman, Lars & Pauli, Mikael, Rättegång Första häftet, nionde upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2016 [cit. Ekelöf, Edelstam, Heuman & Pauli] Jacobson, Herbert, Svart, grått, vitt: en lärobok om ekonomisk brottslighet, 1. Uppl.,

Studentlitteratur, Lund, 2012 [cit. Jacobson]

Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1. Uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013 [cit. Korling & Zamboni]

Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018 [cit. Nääv & Zamboni]

Schelin, Lena, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, Omarb. [utg.], Norstedts juridik, Stockholm, 2007 [cit. Schelin]

Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning: en lärobok i allmän rättslära, 5., [uppdaterade och bearb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 1996 [cit. Strömholm] Ulväng, Magnus, Jareborg Nils, Friberg, Sandra, Asp, Petter, Brotten mot allmänheten och staten, 2. uppl., Iustus, Uppsala, 2014 [cit. Ulväng m.fl.]

Artiklar

Bergström, Maria, ”EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt”, SvJT 2011 s. 357-374

Dag, Victor, ”Den åtalade gärningen – några tankar om utformningen av gärningsbeskrivningar”, SvJT 2020 s. 73-102

Jareborg, Nils, ”Rättsdogmatik som vetenskap”, SvJT 2004 s.1–10

Lindblom, Per Henrik, ”Rättegångssalens väggar – om domstolsprocessen i tid och rum”, SvJT 2002 s. 1-11

Martinsson, Dennis & Anderberg, Andreas., ”Hårdare tag i valårets tecken. Ett kritiskt inlägg om den senaste tidens straffrättspolitik”, JT nr 4 2017/18 s. 921-938

Mellqvist, Mikael, ”Litteratur”, SvJT 2019 s. 979-1000

Mellqvist, Mikael. ”Straffprocessuella principer och verkligheten – några skissade funderingar” [Elektronisk resurs], Ny Juridik, (2018)

Nordquist, Richard, ”Förarbetenas rättskällestatus – ett historiskt perspektiv”, Juridisk Publikation, 1/2011 s. 141-147

Olsen, Lena, ”Rättsvetenskapliga perspektiv”, SvJT 2004 s. 105-145

Ramberg, Anne, ”Tvångsmedel, rättssäkerhet och integritet – går det att förena?”, SvJT 2007 s. 154-170

Svensson, Ola. ”Den principstyrda rätten 1. En presentation av Ronald Dworkins rättsteori”, Ny Juridik, 4:16 s. 19-48

Svensson, Ola. ”Den principstyrda rätten 2. Teorins betydelse för svensk kontraktsrätt”, Ny Juridik, 1:17 s. 79-109

Träskman, Per Ole, ”Brottsligheten och dess bekämpande – en reflektion om verkliga hot och hotbilder”, SvJT 2007 s. 101-121

Zila, Josef, ”Om rättssäkerhet”, SvJT 1990 s. 284-305

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1931:18, Angående huvudgrunderna för en rättegångsreform

Prop. 1998/99:19, Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, m.m. Prop. 2013/14:121, En effektivare kriminalisering av penningtvätt

Statens offentliga utredningar

SOU 2012:12, Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud, Betänkande av 2010 års penningtvättsutredning

SOU 2013:17, Brottmålsprocessen

SOU 2016:8, Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning – ny penningtvättslag – m.m. Del 1

Kommittédirektiv

Dir. 2010:80 En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt

Rättsfallsregister Högsta domstolen NJA 1980 s. 725 NJA 1982 s. 164 NJA 1994 s. 480 NJA 2013 s. 654 NJA 2018 s. 1010 NJA 2019 s. 305 NJA 2020 s. 545 Hovrätten

Svea hovrätts dom 2015-10-05 i mål B 7248-15 Svea hovrätts dom 2017-04-25 i mål B 1247-17

RH 2017:29, Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2017-05-17 i mål B 2266-16 Hovrätten för övre Norrlands dom 2018-09-25 i mål B 242-18

Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2019-11-14 i mål B 2774-19 Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2020-05-25 i mål nr B 803-20 Tingsrätten

Stockholms tingsrätts dom 2015-07-31 i mål B 2385-15 Helsingborgs tingsrätts dom 2017-03-23 i mål B 5181-16 Skellefteå tingsrätts dom 2018-02-14 i mål nr B 851-17 Malmö tingsrätts dom 2019-08-30 i mål B 4501-19

Europarättsligt material

Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser

Övriga källor

Asp, P, kommentar till lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott 3 §, Lexino 2019-01- 01, https://www.nj.se/juno/lexino

Brottsförebyggande rådet, BRÅ Rapport 2019:17, Penningtvättsbrott – En uppföljning av lagens tillämpning

Chefsåklagaren Lars Persson, Riksåklagaren angående penningtvättsföreteelse, 2020-02-25, Dnr: AMR-924-20, https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/verksamheten-i-hogsta- domstolen/svarsskrivelser-och-forklaringar/amr-924-20-

penningtvattsforseelse.pdf?_t_tags=language%3Aen%2Csiteid%3A764c28f6-3ce5-48e7- a8ec-b8f5f22e4245&_t_hit.id=Aklagare_Web_Models_Media_DocumentFile/_97995124- e1b8-4f53-99d9-068f47bdc3e6&_t_hit.pos=179

Åklagarmyndighetens RättsPM 2016:2 Penningtvättsbrottslagen – en genomgång av domar https://studylibsv.com/doc/273521/r%C3%A4ttspm-2016-2-

penningtv%C3%A4ttsbrottslagen-%E2%80%93-en-genomg%C3%A5ng-av