Akzo Nobel Surface Chemicals

Verksamheten startade 1963 med den svenska regeringens beslut att ett petrokemiskt centrum skulle byggas i Stenungsund.

Därefter bytte verksamheten ägare vid några tillfällen, tills dagens ägare tillträdde under första hälften av 1990-talet.

Verksamheten i Stenungsund har i antal anställda vuxit från cirka 70 till 500 idag. Nivån har legat stabil från 1980-talet.

Kemiföretagen i Stenungsund är sammankopplade med varandra rent fysiskt genom rörledningar. Förutom den eten som köps från Borealis har Akzo Nobel även en egen etenterminal för spot-köp om produktionen lokalt ej räcker.

Koncernens övriga produktionsanläggningar finns i Kanada, USA, Brasilien, Storbritannien, Tyskland, Belgien, Japan, Malaysia och Sverige. Akzo tillverkar etylenoxid som är en råvara med flera användningsområden. Företaget tillverkar inga slutprodukter, vilket däremot företagets kunder gör, till exempel allt från tvättmedel, asfalt, produkter för personlig hygien, tillsatsmedel till färg och byggprodukter etc.

Större investeringar i anläggningen under perioden framgår av tabell 5.4. Investeringar har även skett i Örnsköldsvik, USA, Malaysia och i Emmerich (Tyskland).

Ds 2001:63 Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner

Investering Miljoner kronor

1976 byggnation av aminfabriken 60

1992 25

1995 300

1998-1999, miljöinvesteringar 25

Tabell 5.4 Större investeringar vid Akzo Nobel i Stenungsund (Akzo Nobel Surface Chemicals, 2001).

Insatsvaror till produktionen är främst eten.

Flertalet av transporterna sker med lastbil av praktiska skäl.

Kvantiteterna är inte så stora att båt är ett alternativ. Produk-terna säljs främst i Europa, en liten del går till Asien. Ammoniak fraktas idag med båt, mot tidigare med järnväg. Motsvarande flera vagnar per vecka transporterades, och riskerna för såväl hälsa som miljö gjorde att man nu lagt om dessa transporter till båt. En miljöinvestering har skett i form av en ammoniakterminal i bergrum, för att minska riskerna som ligger både i själva transporten och vid lossning.

Yrkeskategorierna inom Akzo Nobel är framför allt operatörer och processingenjörer. Akzo Nobel Surface Chemistry har två utvecklingscentra, i New York respektive Stenungsund, där civilingenjörer är en stor yrkesgrupp. I Stenungsund arbetar cirka 100 personer med FoU. Företaget uppger att det är lite problematiskt att få tag i högutbildad personal, särskilt på forskningssidan. Skattesituationen gör att specialister lättare rör sig till utlandet, medan det är svårare att få dem till Sverige. Chalmers och KTH har bra och passande utbildningar för den personal man behöver.

Produktutveckling sker ständigt. Produkterna är relativt likartade, men man investerar ofta i ny teknologi. Det kan till exempel vara miljöhänsyn, effektivitetsskäl eller en kund som kräver en ny produkt. Även produktens egenskaper utvecklas, till exempel har fabriken i Örnsköldsvik utvecklat nya applikationer förutom färg och byggmaterial.

Som strategiska faktorer framåt anger Akzo Nobel möjligheterna att driva verksamheten på internationell nivå. Det

Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner Ds 2001:63

200

innebär bland annat att ha tillgång till specialister, att samhället erbjuder ett bra företagsklimat i Sverige och att miljöfrågor hanteras i ett internationellt perspektiv. Det är bra om man har samma syn på miljöfrågor globalt. För ett enskilt företag är det svårt om särskilda, nationella regler sätts. Här har EU spelat en viss roll för harmonisering av regelverket.

Strategiskt viktigt för fortsatt verksamhet i Stenungsund är också att här finns en modern fabrik, även om den ligger lite långt från marknaden. En ny fabrik bygger man inte med bibehållen lönsamhet.

Samarbetet med kommunen upplevs av Akzo Nobel fungera bra.

5.3.4 Sociala faktorer

Kommunens befolkning har vuxit stadigt under perioden 1970 – 2000. Inflyttningen till kommunen har varit större än utflyttningen med undantag för några enstaka år under perioden.

Antalet bidragshushåll ökade påtagligt från 1990-talets början, vilket sammanfaller med den lågkonjunktur som rådde då.

Denna utveckling vände omkring 1996 och därefter har antalet åter minskat fram till 1999.

Arbetslösheten i åldersgruppen 20-64 år var år 1999 7 procent och år 2000 5 procent, dvs. i nivå med siffrorna för riket.

5.3.5 Ekologiska faktorer

Kommunens näringslivsansvarige bedömer att förändringar till det bättre ifråga om miljöpåverkan har skett de senaste tio åren.

Företagen upplevs av den näringslivsansvarige inom kommunen arbeta aktivt med miljöfrågor. En av länsstyrelsens miljöexperter är idag anställd på Borealis och tidigare miljöchefen i kommunen finns nu på Hydro Polymers. Den stora miljö- och hälsofaran idag bedömer den näringslivsansvarige vara eventuella utsläpp av klorgas från Hydro Polymers och den risken kan uppstå till

Ds 2001:63 Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner

exempel vid kollision mellan järnvägsvagnar. 30-40 procent av utleveranserna av Akzos produkter (ammoniak) uppges av näringslivsansvarige ske med järnväg, men företaget har gått över till mer båttransporter.

5.3.5.1 Naturresurshushållning

Industrins vattenanvändning minskade mellan 1983 och 1990 för att sedan öka väsentligt 1995. Dessa uppgifter avser industrin som helhet, således inte enbart den petrokemiska industrin. En stor del av vattenanvändningen avser havsvatten för kylning.

Spillvärme från Borealis går till det kommunala fjärrvärmenätet.

5.3.5.2 Utsläpp till luft och vatten

Uppgifter om utsläpp till luft och vatten har sammanställts av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Stenungsunds kommun för perioden 1988-2000. Industrin står för betydande andelar av utsläppen till luft, framför allt från krackeranläggningen, även om utsläppen minskat under perioden. Uppgifterna om industrins utsläpp bygger på företagens miljörapporter.

5.3.5.3 Borealis miljöarbete

Utsläpp av kolväten är ett av de större miljöproblemen, som varit mycket omdiskuterat. Enligt uppgift från företaget låg Borealis utsläpp 1995 på 1500 ton kolväten/år, eller cirka 0,3 procent av totala utsläppen av kolväten i Sverige under ett år eller cirka 1 procent av industrins totala kolväteutsläpp under ett år.

Det är en halvering sedan 8-10 år trots ökade produktionsvolymer. Flyktiga organiska föreningar, VOC, är också miljöstörande utsläpp. Andra utsläpp är bensen, som idag bränns upp utan att energin tas tillvara. Utväxling i förhållande till investeringskostnader för att ta hand om den bedöms vara för

Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner Ds 2001:63

202

låg. Företaget har miljöledningssystem. Man lägger enligt egen utsago ned mycket resurser på miljö och säkerhetsfrågor.

5.3.5.4 Akzo Nobel Surface Chemicals miljöarbete

Företaget upplever enligt egen uppgift inte att miljökraven utgör några problem. Miljökrav kan även innebära möjligheter ur ett affärsmässigt perspektiv. Om man ligger före lagstiftningen i sitt miljöarbete, och helst ser till att anpassa sig före konkurrenterna, kan man slippa akuta – och dyrbarare – lösningar. Utsläppen till luft och vatten uppger företaget ha reducerats med 90 procent sedan början av 1970-talet, trots en tredubblad produktionsvolym. Största miljöpåverkan härrör från utsläpp av kolväten till luft, metaller till vatten och organiska ämnen till vatten. Akzo har miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001 och arbetar enligt ”Responsible Care”-programmet. Akzo har ett nära samarbete med kunder på miljöområdet, och både påverkar och påverkas av kunderna.