Energianvändning i gruvindustrin

Sedan 1975 har energianvändningen i gruvindustrin, främst av olja, minskat. Elförbrukningen har ökat från 1,5 TWh 1970 till 2,2 TWh 1999. Den totala bränsleanvändningen var 1999 1,3 TWh. I kapitel 3 görs en redovisning av utvecklingen över tiden för samtliga branscher inom basindustrin vad gäller el respektive oljeanvändning. I tabell 4.10 nedan ges ett exempel på hur energin inom gruvindustrin används. Exemplet är hämtat från LKAB Kiruna år 2000.

Ds 2001:63 Beskrivning av fyra branscher

Energiförbrukning Kol Olja Diesel 711 GWH 197 GWH 62 GWH

Tabell 4.10 a

Producerad spillvärme 99 GWH

Tabell 4.10 b

Pelletsverk 100 82 22

Uppvärmning 18

Uppvärmning av ventilationsluft och lokaler

78

Gruvfordon under jord 47

Gruvfordon ovan jord 53

Gruvverksamhet 6

Sålt till Kiruna kommun 22

Summa 100 100 100 100 100

Tabell 4.10c

Tabell 4.10 Energiförbrukning och användning inom LKAB Kiruna år 2000 (Svenska Gruvföreningen).

Tabell 4.10 indikerar att energin används på ett effektivt sätt inom gruvindustrin. En mycket liten andel av den totala mängden energi går till förluster (3 procent) och den spillvärme som inte används i den egna verksamheten säljs till Kiruna kommun för uppvärmning. Vi måste emellertid beakta att

Beskrivning av fyra branscher Ds 2001:63

138

exemplet enbart avser ett företag under ett år, inte hela gruvindustrin. Med denna reservation är det ändå rimligt att uppfatta uppgifterna som ett tecken på att energin används effektivt inom näringen.

4.3.5 Produktutveckling och andra viktiga förändringar över tiden

Produktionen av järnmalm styrs helt och hållet av stålindustrin och de konjunktursvängningar som förekommer på marknaden för stålprodukter. Under 1999 begränsades produktionen inom LKAB till följd av att den europeiska stålindustrin möttes av hård konkurrens från Asien och Mellanöstern och tvingades till produktionsminskningar. År 2000 har dock blivit ett gynnsammare år för stålindustrin vilket återverkat positivt på järnmalmsproduktionen. Pellets är den mest förädlade järn-malmsprodukten och svarar för närvarande för närmare 80 procent av den totala malmförsäljningen vid LKAB. Under den senaste tioårsperioden har LKAB utvecklats till en av världens ledande leverantörer av pellets. Sedan 1995 då det nya pellets-verket vid LKAB togs i drift har en kapacitet på ytterligare 20 miljoner ton pellets tillkommit genom utbyggnad på andra håll i världen. Dessutom planeras nya pelletsverk i andra länder med en sammanlagd kapacitet som är större än LKAB:s hela års-produktion. Det finns därför en potentiell risk för ett framtida överskott på marknaden. LKAB kommer att möta den framtida konkurrensen genom att sätta fokus på kundnytta, kvalitet och kostnader. Flexibiliteten i produktionen måste öka och snabba anpassningar till ändringar i efterfrågan måste bli möjliga.

Världsmarknadspriserna på de olika metaller som utvinns ur de mineral som bryts i Sverige fluktuerar ständigt och även om lageruppbyggnad i viss mån kan utnyttjas för att minska prisfluktuationer så förekommer dock stora konjunktur-beroende prisvariationer.

Som exempel kan nämnas att priset på koppar sjönk med som mest 18 procent från 1998 fram till i maj 1999 varefter en viss

Ds 2001:63 Beskrivning av fyra branscher

uppgång skedde. I mars 2001 är priset 13 procent högre än genomsnittet för 1999. Exemplen ger en föreställning om svårigheterna att göra prognoser om lönsamheten för branschen.

För zink ökade genomsnittspriset under 1999 med 6 procent från 1998. Lagerhållningen var i slutet av 1999 mycket låg och klara förväntningar fanns därför på högre priser under år 2000. I mars 2001 är priset dock åter nere på en nivå cirka 4 procent lägre än genomsnittet för 1999. För bly har prisvariationerna varit små under de senaste två åren.

Historiskt har den globala efterfrågan på metaller generellt ökat med cirka 2-3 procent per år. Efterfrågan synes även öka i framtiden. Återvinningen ökar kontinuerligt med bättre teknik och ökad lönsamhet. Trots detta är det fortfarande ett stort gap mellan användning och återvinning. För stål är användningen cirka 700 miljoner ton per år och återvinningen cirka 350 miljoner ton. För koppar är användningen cirka 15 miljoner ton per år och återvunnet material cirka 5 miljoner ton. Detta leder till behov av malmproduktion under överskådlig framtid. Om man antar en livslängd på cirka 30 år för kopparprodukter i användning i världen, som till exempel kablar, rör m m, så återvanns 1990 all koppar som sattes in i samhället 1960.

Det har visat sig svårt att bedöma reserverna av metallmalmer.

År 1970 trodde Romklubben att reserverna för t ex koppar var 279 miljoner ton. Under 1970 till 1996 producerades 226 miljoner ton. År 1997 uppskattades återstående reserver till 310 miljoner ton. Ofta så får man som svar på bedömning av reserver den mängd företagen har prospekterat fram med hänsyn till nödvändiga kalkylunderlag för investeringar för cirka 10 års produktion.

I ett globalt perspektiv har det skett en mycket snabb koncentration till större ägarkonstellationer i den internationella gruvindustrin under de senaste åren. De tre största järnmalmsgrupperna står för 40 procent av världens järnmalmsproduktion. Motsvarande sker i något mindre skala inom icke järnmalmsproduktionen. Detta förstärker internationaliseringen av malmmarknaderna och leder till ökad

Beskrivning av fyra branscher Ds 2001:63

140

konkurrens om malmproduktion mellan olika delar av världen.

Priserna sätts internationellt och kostnaderna nationellt. De stora företagen letar efter ”world class deposits”. Detta leder till att länder och regioner som vill locka investeringar till prospektering och gruvverksamhet, måste erbjuda konkurrenskraftiga förutsättningar och villkor för industrin.

Sverige har mycket goda naturliga förutsättningar för gruvverksamhet. Den gamla svenska berggrunden, med en vulkanisk historia, tillhör de mest intressanta och mineralrika områdena i världen. Landet har en utomordentlig infrastruktur med utbyggda transporter. Befolkningen har generellt en relativt hög utbildningsnivå. Industrin har högt utvecklad produktionsteknik och ur en lång tradition har världens ledande och dominerande tillverkare av gruvmaskiner och utrustningar vuxit fram.

Ny kunskap om malmernas bildningsprocesser leder till att nya typer av mineraliseringar i tidigare oväntade geologiska miljöer. Flera nya mineralprovinser har identifierats under senare år.Svenska Gruvföreningen har initierat ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet för att på en stark forskningsgrund, långsiktigt säkra utbildning inom industrins unika behovs-områden. I detta samarbete deltar även övrig mineralutvinnande industri som har liknande kompetensbehov - ballast, industrimineral och stenindustrin. Även den bergbyggande industrin är av intresse för denna nya satsning. Strategierna innebär bland annat internationalisering i form av masterutbildningar med inriktning mot relevanta områden i mineralutvinningsprocesserna.

Prospektering med ny kunskap ger nya fynd. Letandet sker i ökad utsträckning med mer sofistikerade indirekta metoder och med mer skonsamma metoder. I framtiden hämtas malmen från allt större djup i de befintliga gruvorna. Detta ställer ökade krav på kunskap och teknik.

Ds 2001:63 Beskrivning av fyra branscher