En återkommande reservation i de tidigare kapitlen, som också knyter an till tidigare utredningars resultat, handlar om skillnaden mellan en beskrivning av basindustrins betydelse på nationell nivå, respektive på en regional. Argumentet som anförts är att även om andelen av de anställda inom tillverkningsindustrin som arbetar i basindustrin inte är så stor i landet totalt sett, kan situationen variera betydligt mellan regioner. I detta kapitel har vi sökt belysa några kännetecken för basindustrins roll på regional nivå. Redovisningen bygger på fallstudier i fyra kommuner, där den främsta källan varit intervjuer. Med tanke på att såväl antalet studerade kommuner som antalet intervjupersoner varit begränsat, bör man vara försiktig med att dra några entydiga slutsatser37. En allmän bild av hur situationen kan vara på regional nivå – där kommunen definierats som regionen – ges ändå i kapitlet. Avgränsningen av begreppet region till kommun sammanhänger med att det främst är på kommunnivå som statistik finns tillgänglig.
Valet av kommuner har gjorts med målet att finna representativa kommuner för respektive bransch och med en geografisk spridning över landet. Följande kommuner har i samråd med branschorganisationerna valts ut:
37 För den intresserade finns en utförligare redogörelse för metoden vid genomförandet av fallstudierna i Bilaga 2.
Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner Ds 2001:63
178
• Karlstad – skogsindustri
• Stenungsund - (petro-)kemisk industri
• Kiruna - gruvindustri
• Fagersta - stålindustri
Innan vi går in på de specifika fallen, kan det emellertid vara värdefullt att redogöra för en tidigare studie som gjorts av en stor investering inom basindustrin och dess effekter lokalt och regionalt.
5.1.1 Exemplet Ortviken, Sundsvall
En studie av en industriinvestering genomfördes 1988 vid Umeå Universitet (Gerum Rapport 10, 1988). Studien kan ha ett generellt intresse för avsnittet om regional betydelse, även om det inte handlar om någon av de fyra valda kommunerna.
Geografiska effekter vid en stor industriinvestering studerades vid SCA:s anläggning i Ortviken utanför Sundsvall. Syftet med detta forskningsprojekt var att kartlägga främst sysselsättnings-effekterna lokalt och i regionen. Man har undersökt hur olika företag samverkar i ett större investeringsprojekt, liksom hur det lokala näringslivet är integrerat i ett större nätverk av företag.
Investeringen om 1600 miljoner kronor omfattade en ny pappersmaskin (PM5), utbyggnad av en pappersmasseanläggning (ny TMP-teknik) samt en ny ångpanna och skedde under åren 1983-1986. Pappersproduktionen i Ortviken ökade med cirka 50 procent efter investeringen i en ny maskin.
Spridningseffekterna från inköpen undersöktes i flera led genom intervjuer och enkäter. Fyra regioner studerades;
Sundsvall/Timrå, övriga Västernorrlands och Jämtlands län, övriga Sverige samt andra länder. Resultatet visar att lokalt verk-samma företag i Sundsvall och Timrå svarade för 400 miljoner kronor eller 35 procent av alla uppköp i samband med investeringen. I första leverantörsledet passerar 59 procent den lokala ekonomin, men siffran reduceras till 35 procent när de lokala företagens inköp från andra regioner räknats av.
Ds 2001:63 Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner
Omräknat till sysselsättning kan den lokala effekten sägas motsvara 3500 årsarbeten. Västernorrlands och Jämtlands län, utom Sundsvall/Timrå, levererade varor och tjänster motsvarande 4 procent av investeringssumman eller 400 årsarbetare, medan leveranser från övriga Sverige svarade för 27 procent av inköpen. 34 procent hamnade i utlandet, vilket bedömdes vara karaktäristiskt för en högteknologisk produkt.
Svensktillverkade verkstadsprodukters importandel bedömde författarna i genomsnitt vara 1/3–2/3 av totalt förädlingsvärde.
Effekterna på sysselsättning blev i detta fall stora, och enligt rapportens författare beror det på Sundsvalls speciella förutsättningar. Enligt författarna är 35 procent lokala inköp en anmärkningsvärt hög siffra, som förmodas sammanhänga med en ovanligt gynnsam företagsstruktur i området. Det finns enligt rapportens författare få liknande undersökningar, men de som refereras i rapporten pekar på väsentligt lägre siffror.
I en delundersökning studerades även produktionsnivån under och efter investeringen. Flera av de intervjuade, lokala företagen uppgav att de höjt produktionsvolymerna tillfälligt eller bestående i samband med investeringen. 21 av 27 företag har i samband med PM 5:s uppbyggnad fortsatt med leveranser till pappersmaskinens drift.
Närmare 2/3 av 27 intervjuade företag ansåg att de genom investeringen ökat sitt kunnande på områden som kunde användas för andra kunder. På så sätt skedde även en teknikspridning.
Behovet av vedråvara för den utökade produktionen innebar att ytterligare 95 personer arbetade i skogen för att förse Ortviken med råvaror.
Investeringen påverkade också transportarbetet. Transporter till och från järnväg ökade, (+6 årsbilar), liksom på järnväg (+167 tågsätt). Även utlastningen till fartyg, bil och järnväg ökade och innebar att 10-15 personer nyrekryterades. Vid hamnterminalen nyanställdes fem personer.
Investeringen innebar en ökad energiåtgång, men oljeberoendet minskade. Temporära utbildningsinsatser
Basindustrins betydelse för regioner, exempel från fyra kommuner Ds 2001:63
180
medförde behov av utbildare. En kunskapsnivåhöjning skedde och troligen skulle det ställas högre krav på kompetens hos framtida personal. Dessutom uppstod effekter på resor och rederifrakter. Fler kundbesök vid Ortviken gav högre beläggning på hotell och restauranger i regionen, försäljningsstyrkan i utlandet ökades med fem personer, isbrytarinsatserna ökade i Östersjön, vilket gagnade även annan sjöfart.
Varför blev de regionala effekterna av Ortvikeninvesteringen så stora? Rapportens författare förklarar detta med att Sundsvall, till skillnad från de större svenska städerna, hade behållit en omfattande industriell struktur. Detta, kombinerat med handel och servicenäringar i staden, gav goda förutsättningar att lokalt klara av investeringsåtaganden. Ett differentierat näringsliv, med både privat och offentlig sektor ansågs också ha bidragit.