Sverige har, inom ramen för det s.k. Kyotoprotokollet, åtagit sig att stabilisera utsläppen av växthusgaser till 4 procent över 1990 års nivå fram till perioden 2008-2012. Konjunkturinstitutet har i en bilaga till 1999 års Långtidsutredning analyserat hur uppfyllandet av klimatmålet enligt Kyotoprotokollet skulle påverka svensk ekonomi11. Analysen av effekterna görs i relation
11 SOU 2000:7, Bilaga 2
Ds 2001:63 Inledning
till ett referensscenario, som beskriver situationen givet en viss ekonomisk utveckling fram till 2015, med dagens miljöpolitik. I referensscenariot uppfyller Sverige inte sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet.
För analysen har institutet använt den ekonometriska modellen EMEC, som är en statisk allmän jämviktsmodell, vilken antar perfekt konkurrens på alla marknader. Modellen ger således en bild av ekonomin för slutåret då en fullständig anpassning har ägt rum till Kyotorestriktionen. Slutåret för Långtidsutredningen är 2015, alltså inte samma slutår som för Kyotoprotokollet, men detta förändrar inte modellresultaten i någon väsentlig utsträckning, eftersom utsläppen efter år 2012 skall vara stabila eller minska något enligt protokollet. Detta kan ses som ett ”bästa” fall. Som ett exempel på hur ekonomin kan reagera, om jämvikt inte har återställts till år 2015, redovisas även ett scenario där lönesänkningar inte är möjliga12.
I modellen införs Kyotoprotokollet genom att koldioxidskatten höjs så att bränsleanvändningen i ekonomin tvingas ned till en nivå där växthusgasutsläppen i ekonomin inte överstiger Kyotoprotokollets överenskomna utsläppsnivå. Det sker en strukturomvandling från mer energiintensiva till mindre energiintensiva sektorer. Inom respektive sektor sker sedan dels en viss substitution mellan bränslen, dels används mindre energi och mer av andra insatsvaror, som ett svar på de nya relativpriser som bildas i ekonomin. Oavsett om Kyotorestriktionen införs bedöms dessutom en viss energieffektivisering ske t.ex. genom att motorer blir effektivare och pannor får högre verkningsgrad.
Det är främst den specifika oljeanvändningen som minskar i ekonomin till följd av Kyotoprotokollet. Kolanvändningen minskar inte lika mycket till följd av att kolet ofta används till processtekniska ändamål, och då är undantaget från beskattning13. Den specifika elanvändningen beräknas bli i
12 Hela detta avsnitt bygger på den redovisning som görs i bilagans fjärde kapitel.
13 Kalkylerna bygger på 1998 års miljö- och energiskattestruktur där förändringen alltså blir en högre koldioxidskatt.
Inledning Ds 2001:63
42
princip opåverkad på grund av den relativt gynnsamma relativprisutveckling som el åtnjuter när koldioxidskatten höjs14.
Konjunkturinstitutet konstaterar vidare att aktörerna på marknaderna för varor och tjänster har möjlighet att anpassa sig på lång sikt till de nya förhållanden som en koldioxidrestriktion innebär. Ny teknik introduceras, energi används mer effektivt och det finns möjligheter att byta till bränslen med lägre kolinnehåll. Dessa möjligheter gör att det finns ett antal sätt att undvika koldioxidskatten förutom att minska produktionsvolymen. Skillnaden i BNP år 2015 mellan referensscenariot och Kyotoscenariot är 0,3 procent eller drygt sju miljarder kronor år 2015 och diskonterat till nuvärde, med räntan 3 procent, blir kostnaden 4,3 miljarder kronor. Detta kan tyckas som en relativt liten förändring, men modellen avspeglar endast de långsiktiga kostnaderna för införandet av Kyotoprotokollet och tar inte hänsyn till kostnader som kan uppstå på vägen dit i form av strukturell arbetslöshet etc.
Det nyss nämnda scenariot byggde på förutsättningen att arbetsmarknaden har en perfekt anpassningsförmåga (inom den relevanta tidsramen). Mot bakgrund av de reella anpassningströgheter som arbetsmarknaden visat under 1990-talet har emellertid även ett annat scenario redovisats, där arbetsmarknaden inte har en perfekt anpassningsförmåga.
Lönerna är då stela och motsvarar referensscenariots lönenivå.
Det är framför allt två starka effekter som hämmar tillväxten i scenariot med stela löner och införandet av Kyotoprotokollet.
För det första anpassar sig inte lönerna nedåt så att jämvikt nås på arbetsmarknaden. I stället uppstår ofrivillig arbetslöshet och därmed försvinner en resurs från ekonomin vilket minskar möjligheterna till tillväxt. För det andra drabbas exportindustrin i högre grad än i scenariot med flexibla löner, eftersom priset på inhemsk produktion ökar mer än i fallet med perfekt arbetsmarknad. I det flexibla lönescenariot fick industrierna
14 Precis som i dagens elproduktion kommer den största delen av elproduktionen fortfarande härröra från vattenkraft och kärnkraft och den som framställs genom förbränning av fossila bränslen kommer inte att åläggas någon koldioxidskatt på de fossila insatsvarorna.
Ds 2001:63 Inledning
högre energipriser, men även lägre lönekostnader. Med det andra scenariot är lönerna konstanta och energipriserna ökar, vilket drabbar framför allt verkstadsindustrin som i scenariot med flexibla löner fick en positiv effekt med den lägre lönenivån. Den ackumulerade kostnaden för införandet av Kyotoprotokollet, med antagande om linjär anpassning och stela löner, blir nästan tre gånger så stor som i scenariot med helt flexibel arbetsmarknad.
I den samhällsekonomiska analysen redovisas även vissa effekter på branschnivå. I samband med detta framgår bland annat följande. Tillverkningsindustrin, gruvor och mineralbrott drabbas, dels direkt av koldioxidskatten, dels av indirekta effekter som ytterligare spär på nedgången. Verkstadsindustrin drabbas i betydligt mindre utsträckning jämfört med övriga branscher inom tillverkningsindustrin. Petroleumraffinaderier, gruvor och mineralbrott, järn-, stål och metallverk, massa- och pappers- samt kemisk industri hör till de branscher vars förädlingsvärde beräknas försämras mest. I samtliga fall innebär scenariot med stela löner och Kyotorestriktion en större procentuell försämring av förädlingsvärdet jämfört med referensscenariot, än den försämring som sker i det scenario där lönerna antas vara flexibla nedåt15. För gruvor och mineralbrott beräknas försämringen vara ungefär dubbelt så stor ( 4 procent) som för de andra branscherna inom basindustrin.
Sysselsättningen beräknas i denna analys också påverkas av införandet av Kyotorestriktionen. Den totala sysselsättningen är exogent given och förändras inte mellan referensscenariot och Kyotoscenariot med helt flexibla löner. Vid stela löner å andra sidan uppkommer ofrivillig arbetslöshet, som motsvarar 0,6 procent lägre sysselsättning i förhållande till referensscenariot år 2015. I scenariot med flexibla löner kommer Kyotoprotokollet att överföra arbetskraft till de sektorer som redan idag står för en stor andel av den totala sysselsättningen: verkstadsindustrin, handel och övriga tjänster samt offentlig sektor. Vid antagandet om stela löner bibehålls samma relativa fördelning, men alla
15 Samma källa, diagram 4.2.
Inledning Ds 2001:63
44
sektorer påverkas av att den totala sysselsättningen minskar. De sektorer som vid flexibla löner ökade sin arbetsstyrka kommer , vid stela löner, liksom de övriga sektorerna att dra ned på antalet sysselsatta jämfört med referensfallet. Detta sker i stort sett proportionellt mot utvecklingen av sektorernas produktions-förändring. Med andra ord – de sektorer vars produktionsvärde beräknas försämras mest kommer också att dra ned mest på antalet sysselsatta. Som nämnts ovan hör gruv- och mineralbrott, järn-, stål- och metallverk, massa och papper samt kemisk industri till denna grupp. Av redovisningen i bilagan framgår också att exporten av malm och mineraler minskar vid införandet av Kyotoprotokollet och att denna minskning är den näst största förändringen bland de produktgrupper som tas upp16.