Sverige – om kvalitetarbete och pedagogisk dokumentation
1) Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet (Skolverket, 2012a)
Ordfrekvensanalys
Det är intressant att när det kommer till råd gällande kvalitetsarbete för hela skolväsendet i Sverige så är termer som kvalitet (170 tillfällen), utbildning (96) och kunskap (35) betydligt mer betonade än lek (1), omsorg (3), vård (0), trygghet (5), fostran (1) och välbefinnande (0). Dessa nämns ytterst sparsamt om än alls. Vidare framhålls planering och utvärdering ungefär lika mycket (se översikt 5.5, rad 1).
Syfte och sammanfattning
De allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete vänder sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer som ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Råden gäller för alla som arbetar inom skolväsendet. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Syftet med råden är att underlätta för och ge vägledning till huvudmännens samt förskole- och skolenheternas kvalitetsarbete så att det stödjer arbetet för en ökad måluppfyllelse. I kvalitetsarbetet är, enligt råden, allas delaktighet grundläggande. Med alla avses ledning, personal, barn/elever samt vårdnadshavare.
Kvalitet, inflytande ansvar
Kvalitet, dokument och ansvar är begrepp som starkt betonas i råden, men inflytande är svagare fram- trätt. Kvalitetsarbetet är, enligt råden, en viktig förutsättning för likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna. FN:s konvention om barns rättigheter är tillsammans med skollag och läroplaner grunden för kvalitetsarbetet när det gäller barnens och elevernas delaktighet och inflytande. Dokumentationen ska vara skriftliga och i råden poängteras att dokumentationen behövs för att stämma av att kvalitetsarbetet
19 Råd om kvalitetsarbete som är inriktad på förskola håller på att revideras vid tiden för denna analys. Tidigare Allmänna råd och kommentarer gällande kvalitet i förskolan publicerades 2005.
133
leder till en utveckling mot målen. Likvärdighet förekommer, men begrepp som demokrati nämns inte i råden.
Kvalitet är relaterat både till struktur (förutsättningar), process (arbetet i för/skolan) och resultat (måluppfyllelse). Exempel på förutsättningar kan vara, ekonomiska och materiella (t.ex. kostnader per elev, verksamhet och ändamål eller lokaler, utrustning och läromedel), personella (t.ex. utbildning, kompetens och personaltäthet) eller organisatoriska förutsättningar (t.ex. styrning och ledning, arbetslag, gruppindelningar).
När det gäller process och arbetet i skolan är det, enligt råden, viktigt att kvalitetsarbetet ses som en integrerad del av det dagliga arbetet. Kvalitet kopplat till process rör den pedagogiska verksamheten och de processer som äger rum i för/skolan. Det kan gälla barns utveckling och lärande, värdegrund, personalens förhållningssätt, samarbete med vårdnadsgivare, barn i behov av särskilt stöd och moders- mål. Då kan exempelvis betydelsen av olika arbetsformer och arbetssätt diskuteras i förhållande till måluppfyllelsen. Det är även angeläget att förskolechefen och rektorn, enligt råden, aktivt driver utvecklingsarbetet och ser till att personlen kontinuerligt planerar och genomför verksamheten utifrån de nationella målen samt utifrån enhetens övergripande planering och prioriterade utvecklingsområ- den.
Generellt kan resultat, enligt råden, vara något som ”kommer ut” av en insats eller verksamhet. Inom utbildningsväsendet handlar det framför allt om vad personalen har genomfört och vad det i sin tur leder till, det vill säga effekter i form av barns och elevers utveckling och lärande. Ett resultat kan alltså vara prestationer eller effekter, eller prestationer och effekter. När det gäller resultat är det intressant att det, enligt råden, är verksamhetens resultat och inte individresultat som ska framgå av kvalitetsarbetet. Samtidigt ska graden av måluppfyllelse bedömas både utifrån vilka åtgärder förskolan vidtar och utifrån hur väl barns förmågor utvecklas.
I förskolans läroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn ska uppnå vid en viss tidpunkt eller ålder. Det är därför viktigt att förskolechefen ser till att enhetens dokumentation innehåller en analys och bedömning av hur väl förskolan arbetar i riktning mot målen, både utifrån hur väl varje barns förmågor utvecklas och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar. (s 22)
Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning i förhållande till hur väl förskolan arbetar i riktning mot dessa mål, både utifrån hur väl varje barns förmågor
utvecklas och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar. (s 46)
Verksamhetens resultat behöver, enligt råden, följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad beprövad erfarenhet och vetenskap lyfter fram som betydelsefullt. Vidare är det vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.
134
Innehåll
De första två avsnitten handlar om styrning, ledning och dokumentation. Dokumentation ingår i alla faser av kvalitetsarbetet och de nationella målen är alltid utgångspunkten. Dessa inledande avsnitt tar upp förutsättningarna för kvalitetsarbetet och handlar om rutiner, kompetens och delaktighet. Därefter följer tre avsnitt som tar upp det systematiska arbetets olika faser. Kvalitetsarbetet är en pågående process där faserna förutsätter och går in i varandra. Materialet avslutas med ett avsnitt om klagomåls- hantering som en viktig del av kvalitetsarbetet. Innehållet är indelat i sex avsnitt enligt nedan:
1. Att styra och leda kvalitetsarbetet 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet
3. Att följa upp resultat och måluppfyllelse 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven 5. Att planera och genomföra utbildningen 6. Huvudmannens rutiner för klagomål
Ett avsnitt om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är intressant. Medan vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskapsteori och metod, är beprövad erfarenhet något mer än erfarenhet. Den är prövad och för detta fordras att den ska vara dokumenterad och kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll, i ett kollegialt sammanhang. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer. Med en sådan prövning kommer man, enligt råden, nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade.
Modersmål och barn får behov av särskilt stöd
Modersmål berörs enbart vid ett tillfälle och då i termer av modersmålsundervisning (i skola) integrerat i en mening med exempel på utvärderingsområden. Exempel på områden som kan utvärderas med olika årsintervaller är hur för/skole-enheter arbetar förebyggande så att barn i mindre utsträckning får behov av särskilt stöd och hur barn med funktionsnedsättning kan genomföra sin utbildning på bästa sätt. Vidare ska varje förskole- och skolenhet årligen upprätta planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa planer ska beskriva hur arbetet ska bedrivas för att de nationella målen om att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska kunna nås.
Kön och ålder
Kön förekommer vid ett tillfälle i förhållande till likvärdig utbildning. Enligt råden ska alla barn och elever erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av social eller ekonomisk bakgrund, bostadsort eller kön.
Ålder förekommer dels i förhållande till att det i förskolan inte finns några krav i relation till barnens ålder, dels i förhållande till barnens deltagande i kvalitetsarbetet. Graden av deltagande och medverkan beror, enligt råden, på barnens och elevernas ålder och utvecklingsnivå.
Vårdnadshavare
I råden används vårdnadshavare, inte föräldrar. Förskolechefen respektive rektorn ska ansvara för att vårdnadshavarna får möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Deras synpunkter på utvecklingsmöjligheter kan, enligt råden, tas tillvara genom att t.ex. låta dem svara på frågor om sitt inflytande i intervjuer, enkäter, eller samtal.
135
Strukturellt inriktad vägledning
Huvudmannen är, enligt råden, ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och behöver därför följa upp måluppfyllelsen och likvärdigheten inom alla skolformer och verksamheter. Exempel på områden att följa upp är:
– Enheternas arbete med att främja likabehandling och att förebygga trakasserier och kränkande behandling.
– Vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers utveckling och lärande.
– Tillgången till förskoleplatser.
– Barn- och elevgruppernas storlek. (s 27)
När det gäller klagomålshantering ska huvudmannens rutiner vara skriftliga. Rutinerna behöver baseras på en intern ansvarfördelning för hur klagomålen ska tas emot och utredas både på huvud- manna- och enhetsnivå. Det är även viktigt att det finns rutiner för hur barn, eller vårdnadshavare ska få återkoppling på sin anmälan.
Förskolechefen/rektorn och personal på enhetsnivå
Chefen betonas i råden. Hon/han behöver säkerställa att personalen har förutsättningar att följa upp och dokumentera i förhållande till sitt uppdrag. Personaltätheten och kompetens berörs i avsnitt gällande kvalitetsarbetets förutsättningar. Enheten kan bland annat behöva kompetens för att följa upp med hjälp av olika dokumentationsredskap t.ex. enkäter eller för att genomföra strukturerade samtal och observationer. Personalen kan även behöva kompetens för att följa upp verksamheten samt barns eller elevers lärande och utveckling genom olika verktyg såsom pedagogisk dokumentation, portfolio eller loggböcker. Personalens förmåga och möjlighet till reflektion och dokumentation måste, enligt råden, ses som en del av den professionella yrkesutövningen.
För förskolechefen respektive rektorn är det viktigt att analysera orsaken till skillnader i målupp- fyllelse mellan olika grupper och klasser eller mellan olika ämnen och målområden i läroplanerna. Tillsammans med personalen kan olika förklaringar till enhetens resultat diskuteras och analyseras i förhållande till de nationella målen, exempelvis:
– Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen?
– Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas sammansättning?
– Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barnens utveckling och lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen?
– Har personalen tillräckligt med kompetens för sitt uppdrag? (s 32)
Barngruppers storlek och sammansättning
Barngruppens storlek berörs i punktform i anslutning till kvalitetsarbetets förutsättningar och barn- gruppens sammansättning nämns i det ovanstående. Viktiga faktorer som påverkar barnens och
elevernas kunskapsutveckling är, enligt råden, gruppsammansättning, lärarkompetens och aspekter i lärandemiljön.
Lokaler, material och miljö
Lokaler, utrustning och läromedel nämns i anslutning till kvalitetsarbetets förutsättningar. Pedagogiskt material i förskola framträder inte i Skolverkets råd. När det gäller miljö förekommer begreppet enbart som lärandemiljö. Aspekter i lärandemiljön är, enligt råden, viktiga faktorer som påverkar barnens kunskapsutveckling. Vidare visar kvalitetsgranskningar på vikten av att personalen får möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer påverkar måluppfyllelsen.
136