Fra eldst til yngst: Samarbeid og sammenheng mellom barnehage og skole – vägledning utgiven av Kunnskapsdepartementet år 2008 och omfattar 30 sidor.

Ordfrekvensanalys

Ordfrekvensanalysen indikerar att lärande, föräldrar, trygghet, språk, utveckling och kunskap är relativt högt frekventa ord. Lek har relativt låg frekvens. Exempel på ord som inte nämns alls är välbefinnande, demokrati, kön, likestilling, frihet och solidaritet. Föräldrar betonas mer än personal och lärare och utvärdering nämns fler gånger än planering (se översikt 4.4, rad 2).

Syfte och värdegrund

Vägledningens syfte är att stärka sammanhangen mellan barnehage och skola och skapa en god övergång för barnen när de börjar skolan. Samarbete mellan barnehage- och skolägare, barnehager och skolor är en förutsättning för att uppnå detta syfte.

I vägledningen hänvisas till Stortingets melding (nr. 16) om tidig insats för livslångt lärande. Tidig insats handlar om att utbildningssystemet ska lägga tillrätta så att alla inkluderas i goda lärande- processer. Att uppleva sammanhang mellan barnehage och skola och vara trygga i övergångsfasen ger en god grund för det vidare lärandeprocesserna.

Vägledningen uppges främst ge riktlinjer och anvisningar i arbetet, klargöra bestämmelser på fältet och visa goda former för att följa upp bestämmelserna. Föräldrar och vårdnadshavare (kallas föräldrar) ska vara aktiva parter i samarbetet, och arbetet ska ske i förenlighet med gällande lagar och föreskrifter.

Kvalitet, inflytande ansvar

Enligt vägledningen kommer god kvalitet i utbildningssystemet alla barn, unga och vuxna tillgodo, och har särskild stor betydelse för grupper och individer som riskerar att inte lyckas i utbildnings- systemet.

Inflytande nämns inte men medverkan förekommer vid två tillfällen i relation till föräldrar. Föräldrar ska få information om skolans förväntningar om medverkan och samarbete och skolan ska lyssna till föräldrarnas förväntningar.

Ansvar tillskrivs flera nivåer. Kommunen som barnehagemyndighet och skolägare har ansvar för att fastställa premisser för samtal mellan barnehage och skola. Kommunen har också ansvar för att lägga till rätta för samarbete och har ansvar för det praktiska genomförandet vid varje barnehage och skola. Rammeplanen reglerar barnehagens ansvar för att lägga till rätta för att barnen kan ta avsked från barnehagen på ett bra sätt och glädja sig vid att börja skolan. Både chef och rektor har ansvar för att sätta samarbete mellan barnehage och skola på dagordningen och följa upp samarbetet mellan institutionerna. Likheter och skillnader i barnehage och skola ska tas tillvara, samtidigt som båda institutionerna har ansvar för att utveckla samarbetet som tar tillvara sammanhangen i barnens lärande. En särskild utmaning är att så tidigt som möjligt tydliggöra vem som ska ha ansvaret för barnet i den dagliga skolsituationen. Anställda i barnehagen har ansvar för att samarbeta och använda alla resurser som kan förbereda barnet för skolan. Detta innebär också ett ansvar för att klargöra vad skolan behöver för att vara beredd på att ta emot barnet och föräldrarna.

127

I samarbetet är det barnet som är den viktigaste aktören. Därför ska utvecklingen av åtgärder ske med barnets erfarenheter och perspektiv som utgångspunkt. Barnet har ofta bestämda åsikter om vad som är viktigt att kunna när man ska börja skolan och dessa åsikter bör bli hörda.

Planer med tydliga mål, som tids- och ansvarstagande parter i arbetet, är ett viktigt verktyg när det gäller att sätta samarbetet, samstämmigheten och bra övergång på dagordningen. Planerna vill bidra till att detta arbete blir en del av verksamhetens ordinarie uppgifter och ge nödvändig kontinuitet.

Innehållskonstruktion

Innehållet konstrueras i tre delar som innehåller ramebetingelser för samarbete och sammanhang, Förutsättningar för goda sammanhang och goda övergångar för barnet, samt anvisningar om tillrättaläggning av samarbete och beskrivning av de olika aktörernas roller, enligt följande:

Om veilederen

Regelverk og rammebetingelser

Ulike læringskulturer i barnehage og skole

Gode overganger for barnet

Barnehagebarn bør bli kjent med skole og skolefritidsordning Foreldrene må også med

God informasjon om hvert barn før skolestart Sammenheng for barn fra barnehager som bygger på samisk språk og kultur

Sammenheng for barn med behov for særskilt tilrettelegging og oppfølging

Tilrettelegging av samarbeid og sammenheng – aktørenes roller

Kommunens rolle

Barnehagens og skolens rolle Fylkesmannen

Til slutt

Grunnlagsdokumenter Litteraturliste

Livslångt lärande har länge varit ett etablerat begrepp på det pedagogiska fältet. Både innehållet i

läroplaner och det pedagogisk-metodiska arbetet i barnehage och skola har närmat sig varandra de senaste åren. Förskola och skola har olika uppdrag, men ämnen och ämnesområden är i stort sett sammanfallande. Både rammeplanen och skolans läroplan belyser vikten av språklig, social och kulturell kompetens. Även om det finns olika skriftliga mål är de sju ämnesområdena som presenteras i barnehagens rammeplan i stort sett samma som barnen senare kommer att möta som ämnen i skolan. Förutsättningarna är därför redan tillrättalagda för att underlätta dialogen mellan barnehage och skola När det gäller målkaraktär har barnehagens rammeplan och skolans läroplan olika målformuleringar. Att känna till de olika målformuleringarna bidrar till fördjupad förståelse av varandras mandat och uppgifter. I rammeplan för barnehagen är innehåll och uppgifter formulerade som processmål som beskriver hur barnehagen ska bidra till att ge barnen upplevelser och erfarenheter, och hur personalen ska arbeta för att nå dessa mål. Rammeplanen innehåller inte mål för vad barn ska behärska eller

128

kunna när de lämnar barnehagen. Läroplan för skola innehåller kompetensmål som anger vad varje barn ska kunna efter inlärning på olika steg.

Modersmål och barn med behov av särskilt stöd

För några invandrarbarn och föräldrar kan övergången från förskola till skola och själva skolstarten innebära speciella utmaningar. Minoritetsspråkiga barn och föräldrar kan behöva särskilt stöd och vägledning, särskilt om det är första gången föräldrarna har barn i skolan. Vissa invandrarbarn kommer att behöva särskilda arrangemang i fråga om språk och föräldrar måste få bra information om hur skolorna tillrättalägger för detta. Normer och riktlinjer kring religiös och kulturell särprägel måste också ingå i förtydligandena. Både barnehage och skola måste ta hänsyn till att föräldrar har olika förutsättningar att hantera skriftlig information på norska, och det är viktigt att den skriftliga informationen kommuniceras på ett bra och begripligt sätt. I områden med hög andel invandrarbarn bör barnehager och skolor översätta en del av den skriftliga informationen till andra språk. Det bör också bedömas huruvida tolk bör användas i mötet med barnet, föräldrar och personal, eftersom språkliga förutsättningar kan förhindra ett gott samarbete.

Skolor som tar emot barn från förskolor med samiska erbjudanden, bör förbereda sig i förhållande till hur dessa barn kommer att fortsätta sin samiska språkutveckling i en norsk klass. Skollagen ger alla lågstadiebarn i samiska förvaltningsområden rätt till utbildning i samiska. Samisk språkinlärning bör ingå både i skolpolitiken och i strategier för att uppnå tvåspråkighet.

För barn med behov av särskilda arrangemang och uppföljning kan förändringarna i samband med skolstart utgöra en särskild utmaning. Barnet ska mötas av särskilda initiativ från skolans sida, så att de kan tillgodogöra sig ett stimulerande och tillrättalagt utbildningsprogram. Föräldrar och barn ska inte behöva uppleva utstötande och stigmatiserande attityder. Eftersom barn med funktionshinder kan kräva särskilda åtgärder, blir planeringen av skolstarten mer omfattande. Detta innebär utmaningar, också som en följd av att flera aktörer ofta är inblandade. Därför är det viktigt att skolan involveras i god tid innan skolstart. En särskild utmaning är att förbereda sig så tidigt som möjligt för vem som kommer att ansvara för barnet i den dagliga skolsituationen.

I en del fall upprättas ansvarsgrupper runt barn med särskilda behov. Där det har upprättas en sådan ansvarsgrupp bör denna ha ansvaret för att säkra övergången och skolstarten. Arrangemang kan vara av fysisk, materiell natur (ramper, hissar osv.). Det kan också innebära ett säkerställande av nödvändig expertis i alternativ kommunikation, teckenspråk, medicinering och vissa specialpedagogiska arbetssätt. I vissa fall bör samarbetet börja tre till fyra år innan barnet ska börja i skolan om skolerbjudandet ska vara tillräckligt förberett när barnet börjar.

För ett barn i barnehagen som har fått beslut om särskild hjälp regleras en expertbedömning som grund för beslut som rör skolan. Detta måste ske i samråd med föräldrarna. I bedömningen kommer då att övervägas om barnet har speciella behov. Det är viktigt att ta fram goda rutiner så att barnet kan få sina eventuella behov av specialundervisning tillgodosedda i skolan. När barnets behov övervägs av skolan och PPT (pedagogisk-psykologiska tjänster), är det också viktigt att titta på barnets situation innan hon/han har börjat i skolan, och på särskilt stöd som barnet eventuellt har fått tidigare.

Vissa barn har en individuell plan (IP). Det gäller barn som behöver långsiktig och samordnad vård- och/eller socialtjänst. Målet med IP är att barnet ska få ett heltäckande och samordnat tjänste- erbjudande som är anpassat till individuella behov och mål. I barnets IP är åtgärder och behov sytematiserade över tid. Framtida lärandeplaner samt barns och föräldrars visioner och önskningar är

129

nedtecknade i planen. Individuella planer kommer att vara ett viktigt verktyg för att underlätta övergången från barnehage till skola för de berörda barnen.

Kön och ålder

Kön berörs inte och ålder förekommer förutom som äldst och yngst i termer som jämnålder och skolålder eller skolklar ålder. Vidare framgår att 5- och 6-åringar redan har gjort många erfarenheter av övergångar i olika sammanhang, till exempel från hemmet till barnehage, mellan olika grupper i barnehagen och mellan olika fritidsaktiviteter. En ökande uppmärksamhet på lärande för de yngsta barnen har lett till en ökad medvetenhet om vikten av kontinuitet i tidig inlärning och omsorg. Målet är inte att undvika övergångar, för övergångar är en del av livet. Syftet är att undvika att de blir alltför stora och lägga tillrätta så att barnet kan bemästra dem och komma starkare ur dem.

Samarbete med föräldrar

Föräldrar är betydligt mer omnämnda än personal och lärare. Vägledningen betonar att föräldrars stöd ger barnet kontinuitet och trygghet i övergången från barnehage till skola. I situationer som kännetecknas av förändringar söker vi kontinuitet. Därför är familjens stöd, engagemang och kunskap nyckeln i övergången från förskola till skola. Informerade, positiva och deltagande föräldrar kan bidra till att säkra och motivera barnet, så att det möter skolan med beslutsamhet och entusiasm. Det finns ett samband mellan graden av kommunikation mellan hem och skola och hur barnet finner sig tillrätta både känslomässigt och socialt. När föräldrarna upplever trygghet i den nya situationen, så kan de också bättre stödja sina barn i övergången.

Föräldrar måste informeras om skolans förväntningar på deltagande och samarbeten och skolan måste lyssna till föräldrarnas förväntningar. När man öppnar för ömsesidig information och föräldrar känner att de tas på allvar, skapas en trygg atmosfär. Detta ger även utrymme för föräldrarna att våga komma med sina frågor och förslag. Det är viktigt att föräldrarna är väl informerade om de rättsliga, praktiska, strukturella och innehållsmässiga aspekterna av skolan. Detta gäller särskilt om det är första gången de har barn i skolan. Föräldrar kan ha många frågor och funderingar när barnen börjar skolan. En god hjälp kan vara ett informationsupplägg på kommunens webbplats, som är särskilt kopplad till skolstart och som visar hur föräldrar kan få råd och vägledning.

I möten om övergång är föräldrar en viktig part tillsammans med barnehage, skola, PPT, eller läkarstation och andra myndigheter. Föräldrar känner sitt barn bäst och vet vad barnehagen och skolan måste ta hänsyn till både under övergångsperioden och i de vidare läroprocesserna. Föräldrar ska inte behöva förhålla sig till många olika instanser, utan möta en koordinerad och handlingsinriktad åtgärdsapparat.

Strukturellt inriktad vägledning

Både kommunala och privata barnehager tas upp i dokumentet. God skolstart ska vara oavhängig om barnet går i kommunal eller privat barnehage. Kommuner, barnehage- och skolägare, barnehager och skolor och staten genom landstinget är alla aktörer som på olika sätt kan bidra till att uppnå målet om goda sammanhang i utbildning och övergång från barnehage till skola.

Landstinget är ansvarigt för att kommunicera den nationella politiken till aktörerna i sektorn lokalt. I en nationell satsning för att vidareutveckla samarbetet och samstämmigheten i övergången mellan förskolor och skolor, kan landstinget ha en pådrivande roll. Landstinget ska föra tillsyn med kommunen som barnehagemyndighet och skolägare.

130

Kommunen är lokal barnehagemyndighet och ska driva vägledning, uppföljning och tillsyn så att barnehagen drivs i enlighet med gällande lagverk. Kommunen är å ena sidan barnehagemyndighet för både kommunala och privata barnehager och å andra sidan både barnehage- och skolägare. I många kommuner utgjör privata barnehager över hälften av barnehagetilbudet, medan antalet privatskolor är lågt. Kommunens roll är altså komplex och sammansatt när det gäller att lägga till rätta för goda övergångar mellan barnehage och skola. Samarbetet konkretiseras i kommunens överordnade planer.

Förankring i ledningen

En viktig faktor för att få till stånd en utveckling och förändring är att initiativen är förankrade i barnehagens och skolans ledning. Först då får förändringar genomslagskraft och större varaktighet. Behovet av ett tydligt och kraftfullt ledarskap är en förutsättning för lärande organisationer.

Lärare

Den enskilda faktor som har störst och avgörande betydelse för ett framgångsrikt samarbete, är att prioritera tid för lärare i barnehager och skolor för att mötas om planering av lärandeinnehållet och genomförandet av övergångsmöten. Det måste finnas tillräckligt med tid, både för utbildningsåtgärder och interna förtydliganden. Det bör också avsättas tid så att lärare i barnehager och skolor faktiskt kan samarbeta lokalt och har goda ramar och rutiner rent praktiskt. Samarbetet bör förankras i barnehagens och skolans års- och verksamhetsplaner, och dessa planer bör utväxlas mellan institutionerna. Lärare i barnehage och skola bör också mötas för att säkra sammanhang och progression i lärandeinnehållet. Mål och progression inom ämnesområdena i rammeplanen och skolans ämnen bygger på varandra och arbetet består i att säkra god överensstämmelse mellan plan och praxis.

Lokaler, material och miljö

Lokaler är som begrepp inte förekommande i dokumentet. Material, eller arrangemang av fysisk och materiell natur förekommer exemplifierat som ramper och hissar. Miljö förekommer som en miljö runt barnet med föräldrar, familj och vänner, hur barnet blir introducerad till en ny miljö samt som lärandemiljö.

131

Översikt 4.4: Frekvens av signalord i norsk vägledning för barnehage