• No results found

KULTURELLE UDTRYKSFORMER OG VÆRDIER, TEMA

Danmark – bindande läroplan, vägledning och guide om pedagogiska läro planer

KULTURELLE UDTRYKSFORMER OG VÆRDIER, TEMA

Målkonstruktionen kan å ena sidan tolkas vara orienterad åt verksamheten med inriktning på förutsättningar för barns lärande, lek och erfarenheter, med påföljande exempel på hur målen kan uppnås (inriktade på personalen). Å andra sidan kan även en individinriktad konstruktion utläsas exemplifierad med mål om barns sociala kompetens. I det följande ges exempel från respektive tema:

Allsidig utveckling, exempel: MÅL:

Barn ska ha möjlighet att dela erfarenheter med andra barn och vuxna

Hur målet kan nås:

Personalen måste kontinuerligt och i slutet av vistelsen i dagtilbudet se till att barns initiativ i verksamheten upprätthålls och är ihågkomna

Sociala kompetenser, exempel: MÅL:

59

Barn ska ha möjlighet att få stöd i att bilda vänskapsband och att gå med i grupper där de kan ge och få erkännande och uppleva vikten och styrkan i gemenskapen

Hur målet kan nås:

Förutom barnens egna skapade gemenskaper ska personalen också stödja inkluderande gemenskaper, genom att uppmuntra gemensamma lösningar av arbetsuppgifter

Språk, exempel: MÅL:

Barn ska få stöd i sina intressen för tecken, symboler och den skriftspråkliga världen, som bokstäver och tal

Hur målet kan nås:

För att stödja barns nyfikenhet och experimenterande i förhållande till det skrivna språket ska det alltid finnas spetsade pennor, papper, inspirerande affischer med berättelser, bilder, brev och siffror i skrivhörnet

Kropp och rörelse, exempel: MÅL:

Barn ska ha möjlighet till att bli utmanade i varierande rörelsemiljöer, som ligger i exempelvis lek, i naturen under årstiderna

Hur målet kan nås:

Lekplatsen ska vara inrättad så att barnen både har möjlighet att få stöd i att kunna ha lugna lekar och vilda, fysiskt krävande lekar

Natur och naturfenomen, exempel: MÅL:

Barn ska ha möjlighet för att hantera förstahandsupplevelser med naturens djur, växter och material

Hur målet kan nås:

Under året sätta igång projekt där barnen har möjlighet att hantera och i första hand följa ett djur, en växt, eller liknande från dess plats i naturen eller på gården, vad vi människor äter, dricker med mera

Kulturella utrycksformer och värden, exempel: MÅL:

Barn ska ha möjlighet att experimentera med, öva sig i och pröva sig själv i förhållande till ett brett spektrum av kulturella uttrycksformer och möta vuxna som stödjer dem i dessa aktiviteter och som aktivt förmedlar kultur

Hur målet kan nås:

Dagbarnvårdaren ska introducera och engagera barnen i musikalisk verksamhet och ge stöd när barnen själva tar musikaliska initiativ

Sammantaget kan man säga att målen inriktas på verksamheten och det är personalen som ska skapa förutsättningar, målen är mer inriktade på staff outcome än child outcome.

Modersmål och barn med behov av särskilt stöd

Modersmål nämns inte i de danska riktlinjerna. I övrigt framhålls språk och hänsyn till språkliga förut- sättningar. Enligt riktlinjerna ska det vidare framgå vilka överväganden gällande lärandemål, metoder och aktiviteter som finns i förhållande till barn med särskilda behov. Särskild uppmärksamhet ska riktas åt de barn som av en eller annan anledning har det svårare än andra.

60

Kön och ålder

Kön nämns en gång i förhållande till barngruppens sammansättning. Jämställdhet (ligestilling) förekommer inte alls. Målen i den pedagogiska läroplanen ska utarbetas under hänsyn till lokala förhållanden, såsom geografisk placering, fysiska möjligheter, barngruppens sammansättning (ålder, kön, handikapp, social och kulturell bakgrund, samt språkliga förutsättningar med mera), inklusive åldersgrupperna ½ år till 2 år och från 3 år till den ålder då barnet börjar skolan.

Samverkan med och inflytande för föräldrar

Riktlinjerna som sådana riktar sig både till dagtilbud och till föräldrar. Föräldrar betonas mer än personal, pedagoger och lärare i både läroplan och lag, men förhållandet har utjämnats i läroplanen så att personal förekommer nästan lika ofta som föräldrar. Föräldrars inflytande markeras och det är föräldrarna som tillsammans med personalen bestämmer innehållet i den pedagogiska läroplanen och hur de sex temana ska utvecklas. Det är upp till institutionen och föräldrakretsen att bedöma om man uppfyller de uppsatta målen. Lokalt ansvarar föräldrastyrelsen för att pedagogiska läroplaner blir utarbetade och utvärderade.

Målstyrningens subjekt

I detta avsnitt analyseras barn, föräldrar och lärare som inkluderade, diversifierade eller exkluderade subjekt.

Barn som inkluderade, diversifierade eller exkluderade subjekt

Barn från ett halvt år inkluderas i riktlinjerna. Barn med olika ålder (t.ex. 1/2-2 år och 3 år), kan tolkas som diversifierade barnsubjekt. Vidare exempel på diversifierade subjekt är barn med behov av särskilt stöd, handikapp, kön, och skiftande språkliga förutsättningar. Subjekt som kan tolkas vara exkluderade i läroplanen är barn i behov av stöd av annat modersmål än danska. Barn framträder generellt som lek- och lärinriktade subjekt.

Föräldrar som inkluderade, diversifierade och exkluderade subjekt

Föräldrastyrelsen med en majoritet av föräldrar (ej vårdnadshavare) är inkluderade subjekt gällande utarbetandet och utvärderingen av dagtilbudens pedagogiska läroplan. Mor och far nämns och kan tolkas som diversifierade subjekt. Vårdnadshavare kan tolkas vara exkluderade subjekt i riktlinjerna. Vidare är föräldrar med behov av tolk och stöd på sitt modersmål exkluderade.

Lärare som inkluderade, diversifierade och/eller exkluderade subjekt

Föräldrar är något mer framträdande än personal och pedagoger. Personal och pedagog kan tolkas som diversifierade objekt. Lärare kan, liksom i Dagtilbudloven, tolkas vara exkluderade subjekt i de danska riktlinjerna.

Metodanvisningar

I de danska riktlinjerna kan avsnitten med exempel på hur mål kan formuleras och uppnås tolkas som metodanvisningar, dock ej bindande.

Strukturellt inriktad reglering: Organisatorisk, lokal och personalmässig reglering

I kommunerna styr kommunstyrelsen. Det är främst kommunstyrelsens och föräldrastyrelsens ansvar och arbete som regleras i de danska riktlinjerna. Ledarens ansvar behandlas i förhållande till ansvaret för arbetet med och utvärderingen av läroplanen. Personalens kompetens eller personaltäthet regleras

61

inte i de danska riktlinjerna. I förhållande till medarbetarna kommenteras dock, i ett avsnitt med erfarenhet från praktiken, att institutionens pedagogiska profil kan användas som verktyg för kompetensutveckling.

Miljö nämns i sammanhang som rör dagtilbudens uppgift att skapa lärandemiljöer, där det finns lyhördhet för barnens nyfikenhet och skiftande förutsättningar. Vidare nämns miljö i anknytning till natur och kulturella miljöer. En naturvetenskaplig bildning skapas av upplevelser med intresse för att förstå naturen i en miljö där det är plats för förundran, ställa frågor och finna svar.

När det gäller lokaler ska målen utarbetas med hänsyn till lokala förhållanden såsom dagtilbudens geografiska placering, fysiska möjligheter, samt barngruppens sammansättning. Barngruppens storlek regleras inte. Material behandlas både i förhållande till natur och kultur – i anknytning till att barn behöver tillgång till, ha inflytande över och utforska olika redskap, material, tekniker och moderna medier.

Övergripande funktion – danska riktlinjer

Sammantaget kan de danska riktlinjerna tolkas vara inriktade på socialisering (grundläggande värden), kvalificering (lärande och teman) och i viss mån subjektifiering (Barns personliga utveckling trivs bäst i en miljö som är lyhörd och entusiastisk). Vuxna som engagerar sig och ser barnen, är viktiga som födelsehjälpare för de drömmar och önskningar som barn har). När det gäller den kvalificerande funktionen är det intressant att exempelvis inte matematik och teknik betonas.

62

Översikt 3.1: Frekvens av signalord i dansk vägledning för dagtilbud 2013