Mål och riktlinjer

2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem

2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

2.7 Förskolechefens ansvar

I det första avsnittet framgår bland annat att kunskap inte är något entydigt begrepp. ”Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra” (s 6). Målen i läroplanen är konstruerade som mål att sträva mot för verksamheten och mål som ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar”. Här formuleras inga mål att uppnå eller kunskapskrav för varje enskilt barn.

Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Kunskapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen, utan utgöra underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten med barnen. Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att de ska bidra till att verksamheten utvecklas och därmed varje barns förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 19)

Vidare konstrueras stora delar av läroplanen i både mål och riktlinjer (avsnitt 2). Målen anger inriktningen på förskolans arbete, medan Riktlinjer anger dels förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels personalens ansvar i förskolans arbetslag. Antalet punkter för riktlinjer har fördubblats i den reviderade läroplanen, då förskollärarnas och förskolechefernas ansvarspunkter har tillkommit. I läroplanen 1998 fanns enbart ansvarspunkter för arbetslaget.

92

När det gäller målområden reglerar den svenska läroplanen innehåll som skiljer sig från övriga nordiska länders målkonstruktion, med tanke på att det inte finns några tydliga och rubricerade områden för exempelvis språk, matematik med mera. Istället finns innehållet konstruerat som 22 målpunkter i målområdet ”Utveckling och lärande”. De första fem punkterna rör helhet, allsidighet och lek. Därefter en punkt om motorik, kroppsuppfattning, hälsa och välbefinnande. De följande fem punkterna inriktas på språk och kommunikation och därefter följer en punkt om skapande (lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama). Sedan kommer fyra punkter inriktade på matematik. Naturvetenskap och utforskande tas upp i tre punkter och teknik och byggande i två punkter. Den avslutande punkten rör kulturell identitet och att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Utvärdering, uppföljning och utveckling

Enligt läroplanen är syftet med utvärdering att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar om att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen, att utveckla bättre arbetsprocesser. Utvärderingen ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärderingen. Riktlinjerna är riktade till både förskollärare och arbetslag. Förskollärarna ska ansvara för sex punkter som bland annat inkluderar kritisk granskning av utvärderingsmetoder, enligt följande:

• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,

• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,

• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas,

• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, • att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll

och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och

• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. (14-15)

Modersmål och barn i behov av särskilt stöd

I läroplanen finns en hänvisning till skollagen och ”att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (s 7). Under målrubriken Mål för utveckling och lärande, regleras att förskolan ska sträva efter att varje barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och förmåga att kommunicera också på sitt modersmål (s 11).

När det gäller barn i behov av särskilt stöd har arbetslaget och förskolechefen särskilt ansvar. Arbets- laget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som behöver stöd i sin utveckling. Vidare ska de ge särskilt stöd till barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Vid övergången till nya verksamheter som förskoleklass, skola och fritidshem ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vidare har förskolechefen ett särskilt ansvar för att verksamheten utformas så att barn får den hjälp, det stöd och de utmaningar de behöver. Vidare

93

ansvarar förskolechefen för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlings- program, gällande att motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling bland barn och anställda.

Kön och ålder

Kön kommenteras fler gånger i läroplanen än i skollagen. Det är främst i det inledande kapitlet gällande förskolans värdegrund och uppdrag som kön framträder i avsnitten om Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, Saklighet och allsidighet, enligt följande:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (s 4)

Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsned- sättning eller för annan kränkande behandling. (s 4)

Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (s 5)

Ålder nämns inte lika frekvent i läroplanen som i skollagen. Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö i förhållande till deras ålder och vistelsetid. Barnen får också efter förmåga ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan.

Samverkan med och inflytande för föräldrar

Föräldrar och vårdnadshavare är inkluderade. Till skillnad från skollagen nämns föräldrar oftare än vårdnadshavare. Vårdnadshavare har ansvaret för barnets fostran och utveckling och är delaktiga i kvalitetsarbetet och utvärderingen av verksamheten. Det finns ett helt avsnitt gällande förskola och hem i läroplanen. Förskolans arbete med barnen ska ske i nära samarbete med hemmen. Förskolan ska vara tydlig i fråga om mål och innehåll för att skapa förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

Målstyrningens subjekt

I detta avsnitt analyseras barn, föräldrar och lärare som inkluderade, diversifierade eller exkluderade subjekt.

Barn som inkluderade, diversifierade eller exkluderade subjekt

Till skillnad från skollagen är lekande barn inkluderade i läroplanen, liksom barn relaterade till vård och fostran. Barn med rättigheter och inflytande är inkluderade subjekt. Diversifierade subjekt är barn med annat modersmål än svenska och barn som behöver särskilt stöd och särskilda utmaningar i sin utveckling. Barn med olika ålder och kön kan också tolkas som diversifierade subjekt. Exkluderade subjekt kan möjligen tolkas vara barn relaterade till bildning och kritisk reflektion, om än att reflektion tas upp i läroplanen. Barn i undervisning kan också tolkas som exkluderade, då undervisning till

94

skillnad från skollagen inte nämns i läroplanen. Barn som lärifierade subjekt tonar emellertid mer fram i läroplanen än i skollagen.

Föräldrar och vårdnadshavare som inkluderade, diversifierade och exkluderade subjekt

Vårdnadshavare är inkluderade i fortlöpande samtal, utvecklingssamtal och deltagande i förskolans utvärdering och kvalitetsarbete. I likhet med skollagen finns separata avsnitt om vårdnadshavares/ föräldrars och barns inflytande över utbildningen. Vårdnadshavare och föräldrar kan tolkas som diversifierade subjekt. Det är bara vårdnadshavare som nämns i förhållande till utvecklingssamtal. Vidare finns exempelvis ingen explicit reglering i läroplanen om att vårdnadshavare/föräldrar i behov av att använda sitt eget språk i kontakt med förskolan ska få stöd i form av tolk, med mera18_. Vårdnadshavare och föräldrar med annat modersmål än svenska kan därmed tolkas som exkluderade i läroplanen.

Lärare som inkluderade, diversifierade och exkluderade subjekt

Förskollärare inkluderas som ansvariga för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen. Lärare och föräldrar är ungefär lika frekvent förekommande i läroplanen. Diversifierade subjekt i läroplanen är förskollärare, barnskötare och personal i arbetslaget. I förhållande till skollagen kan förskollärare med ansvar för undervisning och lektorer (förskollärare med forskarutbildning) tolkas vara exkluderade subjekt i läroplanen.

Metodanvisningar

Metod nämns enbart i förhållande till utvärdering i termer av att valda utvärderingsmetoder ska kritiskt granskas. Vidare framhävs temainriktat arbetssätt och utforskande, undersökande arbetsformer.

Strukturellt inriktad reglering: Organisatorisk, lokal- och personalmässig reglering

Styrning och ledning regleras genom mål och riktlinjer för förskollärare och arbetslag samt avsnittet gällande förskolechefens ansvar. I förskolan har förskolechefen, som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal, det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och för det systematiska kvalitetsarbetet och uppdraget i dess helhet. I detta inkluderas förskolechefens ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vidare har förskolechefen ansvar för att personalen får kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Organisation nämns i förhållande till syftet med utvärdering som inriktas på att få kunskap om hur verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsätt- ningar för utveckling och lärande.

Personaltäthet regleras inte i läroplanen.

Barngrupperna och miljön

I läroplanen regleras inte barngruppernas storlek och sammansättning. I Skollagen nämns enbart att huvudmännen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. I läroplanen berörs barngruppen i förhållande till förskollärarens ansvar för arbetet i barngruppen och att barngruppen ska ses som en viktig del i utveckling, lärande och samspel.

När det gäller miljö och material ska förskolan erbjuda barnen en trygg miljö och ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer. Miljön i förskolan ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Lärande-

18 _{Minoriteters rätt att använda sitt eget språk, t.ex. samiska, mm. regleras i Språklagen och Lagen om nationella} minoriteter

95

miljön ska utformas så att barnen får tillgång till material för utveckling och lärande. Förskolan ska också vara en levande social och kulturell miljö och erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Utomhusvistelsen bör erbjuda barnen möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.

Vidare ska förskolan lägga vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor och medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Barnens uttryck för intressen och behov bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Övergripande funktion – svensk läroplan

I den svenska läroplanen framträder både kvalificerande (t.ex. språk-kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik), socialiserande (grundläggande värden) och subjektifierande funktioner. Beträffande subjektifierande funktioner ska verksamheten utgå från barnets bästa och sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Verksamhetens organisation, innehåll och genomförande utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

96

Översikt 3.5: Frekvens av signalord i svensk läroplan för förskola 2013