Kvale (1997) menar att valet av metod måste anpassas efter vad det är man skall undersöka. Metod är ett systematiskt tillvägagångssätt för att samla in och bear- beta information. Den är vägen från problemformuleringens frågor till slutsat- sens svar. Det är ofta valet av ämnet som styr valet av metod, då det för vissa ämnen finns metoder som är mer lämpliga än andra.
Stukat (2005) menar att, ett vanligt sätt att kategorisera pedagogiska studier är i kvantitativ och kvalitativ forskning. Det finns två inriktningar inom den ve- tenskapliga världen med grund i olika paradigm. Den kvantitativa metodiken härstammar från positivismen och har stora likheter med naturvetenskapens an- greppssätt. Metoden innebär att forskaren samlar in en riklig mängd fakta för analys. Syftet med analysen är att finna mönster, som kan gälla generellt. För att tolka resultaten används statistiska analysmetoder. De metoder som används vid insamlandet skall vara objektiva. Exempel på insamlingsmetoder är standardise- rade test, strukturerade enkäter och kontrollerade experiment. Resultaten redovi- sas som regel i form av tabeller, diagram och matematiska uträkningar. Kritiken mot denna metod består i att resultaten i och för sig blir breda och generella men saknar djupet, som finns i kvalitativa metoder.
Den kvalitativa forskningen har enligt Kvale (1997) ett hermeneutiskt syn- sätt, vilket innebär att forskaren gör en tolkning av verkligheten. Tolkningen in- nebär att vi delar in företeelser i olika fack utifrån vår subjektiva erfarenhet. Inom den kvalitativa forskningen läggs tonvikten på holistisk information (upp- fattning att helheten är mer än summan av delarna). Huvuduppgiften för det kva- litativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att ge- neralisera, förklara och förutsäga. Författaren säger vidare att den centrala ana- lysenheten i kvalitativa metoder är ord snarare än siffror. Forskaren omvandlar det som observerats, rapporterats och registrerats till beskrivande ord. Utifrån det söker forskaren fenomenets innebörd genom ett klargörande av fenomenets karaktär och egenskaper. Mötet mellan intervjupersonen och forskaren är avsikt- ligt för att få tillstånd det unika samtalet. Författaren säger vidare, att göra kvali- tativa intervjuer är en unikt känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld.
Backman (1998) säger att om man jämför kvalitativa och kvantitativa per- spektiv, ger de kvalitativa större förutsättningar för närhet och öppenhet i förhål- lande till det/dem vi undersöker. Syftet kan till exempel vara att genomföra ett begränsat antal personliga intervjuer för att erhålla ett undersökningsmaterial,
som representerar djup, detaljrikedom och förståelse snarare än översikt och bredd. Ofta sker problemformulering och frågeformulering samtidigt och fortlö- pande under datainsamlingen. Formuleringen preciseras och finslipas under stu- diens gång för att slutligen leda fram till en definitiv problemformulering eller fråga.
Den centrala rollen enligt Stukat (2005) är att enkätundersökningar är ob- jektiva mätningar och observationer. Forskaren samlar in ett stort antal fakta och analyserar dem i syfte att finna mönster eller lagbundenheter som antas gälla generellt. Mätresultaten har en numerisk karaktär och bearbetning och analys av data sker med hjälp av statistiska metoder. Fördelen med en enkätundersökning är att man får svar från en större grupp och möjlighet till generalisering. Resulta- ten blir också större än vid intervjuundersökningar. En annan fördel är att man slipper intervjuareffekten (en omedveten styrning) vilket är en oönskad osäker- hetsfaktor och att man lätt kan bearbeta resultaten statistiskt. Nackdelen är att risken för bortfall är större då det ofta är svårare att motivera en stor grupp och att man inte kan kontrollera om frågorna uppfattats korrekt.
Enligt Stukat (2005) finns det strukturerade, ostrukturerade och halvstruktu- rerade intervjuer. Författaren menar att fördelen med en strukturerad intervju är att man kan intervjua ett stort antal människor, man behöver inte vara särskilt tränad och erfaren i intervjuteknik, samt att resultatet är lätt att bearbeta. Svaren från många personer kan enkelt jämföras med varandra och man kan också jäm- föra resultat från olika tidpunkter. Författaren menar att nackdelarna med en strukturerad intervju är att den ställer stora krav på frågorna och svarsalternati- vens utformning och att frågorna måste kunna förstås av alla, vara entydiga och ha tydliga svarsalternativ och metoden är inte flexibel. I ostrukturera- de/halvstrukturerade intervjuer är fördelarna att intervjuaren kan formulera frå- gorna på ett sätt som hon/han anser vara lättast att förstå för den intervjuade. Här kan man utnyttja samspelet mellan den som frågar och mellan den tillfrågade. Metodiken ger möjlighet att komma längre och nå djupare. Det brukar kallas för en halvstrukturerad eller semistrukturerad intervju.
5.2 Metodval
Vi valde att göra en delvis strukturerad intervjuundersökning. Vårt syfte var att kartlägga och granska det specialpedagogiska värdet av att arbeta med bild och drama i förskola/grundskola/grundsärskola/gymnasiesärskola och om/hur det kan medverka till att förstärka utveckling och upplevelser för barn/elever i be- hov av särskilt stöd. Eftersom ämnet var känt för både respondenten och oss som intervjuare, kunde vi genom denna metod få en djupare insikt i ämnets betydel- se. Vi valde bort enkätundersökning som metod, eftersom intresset i undersök- ningen inte var att mäta något och resultaten inte redovisas i form av diagram och tabeller. Undersökningens fokus låg istället på pedagogernas egna åsikter om bild/dramaarbetet och dess betydelse för barn/elever i behov av särskilt stöd.
Merriam (1994) säger att intervjuer har olika grad av struktur, från det att frågorna och ordningsföljden är bestämda på förhand till helt ostrukturerade in- tervjuer där inget är avgjort i förväg. ”Det vanligaste är dock en delvis strukture- rad intervju, som styrs av en uppsättning frågor eller teman vilka ska beröras under intervjun men där vare sig ordalydelse eller ordningsföljd är bestämd i förväg” (s.100).
Genom att vi använde oss av en delvis strukturerad intervju och ett antal hu- vudfrågor, gav vi respondenten möjlighet att svara på ett individualiserat sätt.
Kvale (1997) säger att ämnet för den kvalitativa forskningsintervjun är in- tervjupersonens relation till sin livsvärld, där syftet är att beskriva och förstå de centrala teman som den intervjuade upplever, som ger mer utvecklande och för- djupande svar. Eftersom vi utgick från denna metod fick vi även möjlighet att ställa följdfrågor. Författaren menar att till sin struktur liknar den kvalitativa forskningsintervjun ett vardagligt samtal, som utgår från ett angreppssätt och en frågeteknik som gör samtalet till en professionell intervju. Han säger att:
Tekniskt sett är den kvalitativa forskningsintervjun halvstrukturerad, det vill säga varken ett öppet samtal eller ett strängt strukturerat frågeformulär. Den genomförs enligt en in- tervjuguide som koncentrerar sig till vissa teman och som kan omfatta förslag till frågor. Intervjun skrivs vanligen ut, och den skrivna texten utgör jämte bandinspelningen mate- rialet för den tolkningen av meningen (s.32).
Orsaken till att vi inte använder en strukturerad intervju eller enkät är att man mer kan gå in i motiv och känslor, följa upp idéer och urskilja svar på ett bättre sätt i en halvstrukturerad intervjuundersökning. Stukat (2005) menar att ”hur en respons avges (tonfall, mimik, pauser) kan ge upplysningar som ett skriftligt svar inte avslöjar” (s.39).