Syftet med arbetet är att kartlägga och granska det specialpedagogiska värdet av att arbeta med bild och drama i förskola/grundskola/grundsärskola/ gymnasie- särskola och om/hur det kan medverka till att förstärka utveckling och upplevel- ser för barn/elever i behov av särskilt stöd.
Utifrån svaren på våra intervjuer kan vi konstatera att det inte finns några märkbara skillnader på hur man arbetar med bild och drama med barn/elever i behov av särskilt stöd. Detta beror säkerligen på att pedagogerna är i ungefär samma ålder och har lång yrkeserfarenhet. Av svaren framkom emellertid att samtliga pedagoger har ett gemensamt synsätt på barn/elever i behov av särskilt stöd och att de utgår från en helhetssyn på barnet/eleven.
7.1 Hur arbetar pedagogerna med bild och drama?
Av svaren på fråga ett framkom att pedagogerna arbetar efter gällande läroplaner och temainriktat. Pedagogerna anser det är viktigt att ha en tillåtande och inspi- rerande miljö, där barn/elever får pröva olika slags tekniker, vilket gör att de vå- gar skapa. Finns inte det, anser de att det är svårt att få engagerade och motive- rade barn/elever. För att stärka självförtroendet och skapa tillfälle till samtal me- nar pedagogerna att man måste synliggöra barns/elevers bilder. Genom att göra det kan det skapas en social interaktion med andra och där även föräldrar kan få en inblick i vad deras barn/elever åstadkommer och hur de utvecklas.
Inom de olika skolformerna betonar man också vikten av att hela tiden ana- lysera och dokumentera. Därmed kan man se vad den enskilda individen behö- ver arbeta mer med och utveckla. Samtliga pedagoger framhäver att barn/elever måste få känna att de kan lyckas, att de blir sedda, att skapandet är det viktiga och inte resultatet. Många elever blir låsta i sitt bildskapande om de känner att det måste föreställa något, därför betonar pedagogerna att det är skapandet som är det viktiga och inte resultatet.
En skillnad som vi märkt är att, bara en av pedagogerna involverar drama i bild. Hon anser att hon får en större gruppkänsla och därmed kan lösa konflikter som uppstår, på ett lättare sätt.
7.2 Vilka mål och syften har pedagogen med sitt bild- och dramaarbete?
Vi tolkar svaren på fråga två, att pedagogernas syfte med att arbeta med bild och drama med barn/elever i behov av särskilt stöd, är att skapa förutsättningar för fortsatt skapande, eftersom barn/elever har olika behov och förutsättningar. Pe- dagogerna menar att det är viktigt att man utgår från den enskilda individen. De arbetar efter att barnet/eleven ska hitta en form av eget skapande för sin egen skull, ett område inom estetisk verksamhet som barnet/eleven är intresserad av,
vilket kanske kan leda till att eleven får en meningsfull fritidsysselsättning. Ett av de viktiga målen med bild och drama för barn/elever i behov av särskilt stöd, är enligt pedagogerna att lära dem samarbete, våga uttrycka sig och därmed stärka självkänslan samt att skapa tillit till sin egen förmåga. Genom att arbeta med dessa områden anser pedagogerna att man kan stärka eleverna, eftersom många barn/elever i behov av särskilt stöd har ett dåligt självförtroende och svårt med det sociala samspelet. Det framkom också att pedagogens mål och syfte är att få motiverade, engagerade, glada och nöjda barn/elever.
7.3 Vilken roll spelar pedagogen i barns/elevers bildskapande och drama- arbete?
Av svaren på fråga drar vi slutsatsen att pedagogens roll är viktig för barn/elever i behov av särskilt stöd och deras personlighetsutveckling. Att pedagogen ska vara en positiv ledare, en stödperson och inspiratör. Han/hon ska också vara ak- tiv i barns/elevers bildskapande och delaktig och engagerad i dramaarbetet. De menar att, om man som pedagog har ett positivt sätt och bemötande skapas en trevlig atmosfär som kan leda till positiva, glada och nöjda barn/elever.
För att få till ett bra samtal kring barnet/eleven och deras bildarbete anser pedagogerna vidare att det är viktigt att ta sig tid till att sitta tillsammans med några barn/elever.
Pedagogerna framhåller också vikten av att ha rätt styrning från början, så eleverna får en grund att stå på. De hävdar att man måste vara tydlig med in- struktionerna, för att barnet/eleven ska veta vad det ska göra. Pedagogerna anser det också betydelsefullt att barnet/eleven får vara med och bestämma, att de får känna delaktighet, och därmed kan man skapa ett större engagemang hos bar- net/eleven. Det framkom också att pedagogen ska vara positiv, engagerad och anpassa arbetet utifrån var och ens behov och förutsättningar.
Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att man går långsamt fram och ger barnet/eleven tid i sitt skapande för att ge det möjlighet till en större förståel- se av uppgiften och att man undviker att det blir stressad. Pedagogerna menar också, att när man arbetar med bild och drama med barn/elever i behov av sär- skilt stöd, arbetar man med alla språk som kroppsspråk, bildspråk och skrift- språk. De anser att man då ger barn/elever med ett dåligt eller inget verbalt språk en möjlighet att uttrycka sig på.
7.4 Kan man se något resultat med arbetet i bild och drama utifrån ett spe- cialpedagogiskt perspektiv?
Utifrån svaren på fråga fyra framkom att pedagogerna i bild/dramarbete för barn/elever i behov av särskilt stöd kan se att de vågar mer och att de ”växt” i sitt rollspel i drama. Pedagogerna anser, genom att arbeta med olika slags öv- ningar i drama, som samarbetsövningar, sinnesövningar och koncentrationsöv-
ningar har man sett hur elevernas självförtroende stärkts och hur man kan klara av att ingå i ett socialt samspel. Vidare säger de, att barn/elever med ett dåligt verbalt språk har man fått att uttrycka egna tankar om sitt bildarbete, och att de lärt sig analysera bilder och vad bilden har för budskap. Pedagogerna tycker också de kan se mer glada och nöjda barn/elever och att det har skett en person- lighetsutveckling. Vidare uttrycker de att man upplevt att barnen/eleverna blivit mer positiva till sitt sätt när de haft bild och drama.