Allmänt om revision

Revisionens syfte är, enligt Sven Ekholm, att denna ska utgöra en garanti för att företagets ställning och resultat i stort sett är korrekt. Intressenterna, både interna och externa, kan på så sätt lita på att redovisningen huvudsakligen stämmer överens med verkligheten.117 Lena Nolér anser, i likhet med Sven Ekholm, att revisionens syfte är att vara en garant utåt. Vidare ses revisionen som ett tillfälle, där revisorn har möjlighet att stötta klienten för att på så sätt skapa en bra slutprodukt.118 Lars Lidgren menar att revisionen syfte är att verka som en form av smörjmedel i näringslivet och att denna på ett effektivt sätt kvalitetssäkrar den ekonomiska informationen som går ut till klientens intressenter. Lars Lidgren tror att klienterna inte alltid förstår att revisionen endast i huvudsak kan utgöra en garant utåt.119

Inom revisionen finns en mängd lagar och bestämmelser som ständigt uppdateras och förändras. Dessa begränsar till viss del Sven Ekholm i hans arbete, då han anser att det är svårt att följa alla regler in i minsta detalj, eftersom det kan leda till att helheten drabbas. Han anser exempelvis att den löpande redovisningen och vissa fakturabetalningar borde kunna få skötas av byrån, förutsatt att detta skrivs i revisionsberättelsen. Idag får den löpande bokföringen endast skötas under vissa förutsättningar, såsom om affärshändelserna redan är konterade på fakturorna. Han för även en diskussion angående småföretagens revisionsplikt, som nu är aktuell inom denna bransch.120 Samtliga respondenters åsikter består, likt flertalet andra revisorer, i att revisionen för småföretagen borde förenklas, t.ex. genom att minska dokumentationskravet.121 Det finns dock många lagar som är till stor nytta. Ett exempel på detta är den skyldighet som numera föreligger om att anmäla brott. Lagen anses vara ett skarpt verktyg att ”hota” med. Poängteras bör dock att klienterna inte anmäls så snabbt ett fel upptäcks utan de har självklart möjlighet att rätta till felen innan en anmälan blir aktuell.122 Lena Nolér anser, i motsatt till Sven Ekholm, att lagar och bestämmelser inte i någon större utsträckning begränsar hennes arbete. Den enda begränsning som hon upplever är vid

114

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 115

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 116

Ibid 117

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 118

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 119

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 120

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 121

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 122

Lena Westlind

29 värdering av tillgångar, där hon som revisor inte får ta ställning. Då det oftast är revisorn som har störst inblick i vissa delar av företaget kan det ibland kännas fel att inte få ge råd vid dessa tillfällen.123 I vilken utsträckning regelverket begränsar revisorernas arbete tror Lars Lidgren är personligt beroende på hur konsultativa de är. Vill revisorn vara väldigt konstruktiv i sitt arbete tror Lars Lidgren att lagar och bestämmelser skulle kunna vara en begränsning, men han anser inte att han själv arbetar på det sättet.124

Tre begrepp som ständigt är återkommande inom revisorernas regelverk är god redovisningssed, god revisorssed och god revisionssed. Sven Ekholm har alltid trott att begreppet god redovisningssed innefattar vad företagen anser och det sätt de arbetar på. Detta hävdar han fortfarande, trots att åsikter uppkommit om att begreppet har ändrats och att det numera innefattar uttalade rekommendationer av Bokföringsnämnden (BFN). God revisionssed är ett begrepp Sven Ekholm inte tänker speciellt mycket på i sitt arbete. Naturligtvis ska uppdraget genomföras enligt de regler som finns, men ibland måste genvägar tas. God revisorssed är något som Sven Ekholm tycker revisorn hela tiden måste ha i åtanke. Det kan bl.a. handla om att ett uppdrag måste frånsägas p.g.a. att en alltför stark vänskap vuxit fram.125 Enligt Lena Nolér innebär god redovisningssed att uppfylla lagar och förordningar och detta begrepp anser hon är centralt samt ligger till grund för de övriga två begreppen. God revisionssed skapas genom att byråns personal följer samma rutiner. Lena Nolér anser vidare, i motsatt till Sven Ekholm, att god revisorssed och innebörden av denna sitter i ryggmärgen.126 En överensstämmelse finns dock, mellan Lena Nolér och Sven Ekholm, om att begreppet god revisorssed innebär att revisorn ska vara objektiv, självständig och opartisk.127 Lars Lidgren menar att god redovisningssed är allt från hur den löpande bokföringen hanteras till hur ÅR redovisas. Revisorernas förhållningssätt och hur de yrkesetiska reglerna ska tillämpas i praktiken beskrivs av revisorsseden. Denna anser Lars Lidgren, i likhet med Lena Nolér, sitter i ryggmärgen efter ett antal års yrkeserfarenhet. Självgranskningshotet måste dock ägnas viss åtanke, så att hot mot detta ej uppstår. God revisionssed är, enligt Lars Lidgren, att revidera enligt praxis.128

Att dessa tre seder följs kontrolleras vart 5:e år av FAR SRS. Även Revisorsnämnden utför vissa kontroller men detta sker i stort sett bara när en anmälan gjorts eller om en byrå inte tillhör någon branschorganisation. Dessa kontroller medför en enhetlig standard för alla revisorer.129

Fördelarna med revisorsyrket är att arbetet är väldigt omväxlande och stimulerande. Det är också positivt att hela tiden vara tvungen att hålla sig uppdaterad.130”Det är positivt att man

aldrig kan slappna av och somna in”, intervju med Lena Nolér, se bilaga 3. Det är även

viktigt att som revisor ha ett systemtänkande, kunna planera och vara strukturerad för att arbetet ska fungera bra. Att yrket kännetecknas av de ovan nämnda faktorerna, ser Lars Lidgren, som en stor fördel.131 En annan fördel med yrket som revisor är friheten att själv kunna bestämma upplägget på sitt arbetssätt.132 Enligt Lena Nolér är det egentligen bara den

123

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 124

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 125

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 126

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 127

Intervju med Sven Ekholm och Lena Nolér, se bilagor 2-3 128

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 129

Intervju med Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 3-4 130

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 131

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 132

Lena Westlind

30 skriftliga dokumentationen som är en begräsning för den nämnda friheten.133 Denna dokumentation, som på senare år har blivit allt mer omfattande, påtalas ofta som en nackdel tillsammans med den tidsrapportering som präglar revisorernas dagliga arbete.134 Gemensamt för samtliga respondenter är att klientkontakten värderas väldigt högt och ses som en stor fördel i arbetet.135

4.1.3 Tjänstemarknadsföring

Klientkontakt är något som ständigt återkommer i revisorernas dagliga arbete och relationerna till klienterna värderas mycket högt. Både Sven Ekholm och Lena Nolér anser sig ha en god relation till de allra flesta klienter och de är måna om att skapa goda och långvariga relationer. Dessa relationer kännetecknas även av en öppen kommunikation.136 Även Lars Lidgren värderar klientrelationerna väldigt högt och han poängterar att ett förtroende måste föreligga för att goda relationer ska kunna skapas.137 Klienterna känner, enligt Sven Ekholm, till att revisorn ibland måste säga ifrån då något inte gått korrekt till. Detta brukar dock inte leda till några större problem, eftersom klienterna oftast accepterar revisorns bedömningar. Sven Ekholm försöker vidare uppmuntra och motivera till diskussion, men dessa diskussioner uppstår dock tyvärr alltför sällan.138

Det är inom revisionsområdet inte vanligt att nya klienter söks aktivt utan de tillkommer oftast genom kontakter.139 Lena Nolér anser att marknaden är relativt trög, i alla fall på landsorten. Det hör inte till vanligheten att klienterna byter revisorer, utan de är relativt trogna.140 Detta instämmer Lars Lidgren i, då även han anser att klienterna byter revisor relativt sällan när ett förtroende väl har byggts upp mellan revisorn och klienten. Det måste troligen, i de allra flesta fall, ha hänt något som bryter detta förtroende för att klienten ska byta revisor.141

I ett första möte med en ny klient brukar Sven Ekholm alltid informera om vad revision innebär. Informationen uppdateras dock sällan kontinuerligt med klienten. Istället skickas informationsskrifter ut som innehåller artiklar om vad revision innebär, men i vilken utsträckning klienterna läser dessa ställer han sig frågande till.142 Även Lars Lidgren informerar sina nya klienter om vad revisionen innebär i ett första möte. Styrelsens kontra revisorns ansvar tas då också upp till diskussion, eftersom Lars Lidgren menar att vissa styrelser förlitar sig väl mycket på revisorn.143 ”Skriver du på … så skriver jag på”, intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4. Till skillnad från Sven Ekholm och Lars Lidgren, nämner Lena Nolér, att ingen omfattande information ges angående vad revisionen innefattar. Den information som ändå förekommer är muntlig och skiljer sig åt från klient till klient. Med vissa klienter tas endast några punkter rörandes revision upp, medan det i andra fall tas upp betydligt fler.144

133

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 134

Intervju med Sven Ekholm och Lena Nolér, se bilagor 2-3 135

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 136

Intervju med Sven Ekholm och Lena Nolér, se bilagor 2-3 137

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 138

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 139

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 140

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 141

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 142

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 143

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 144

Lena Westlind

31 Sven Ekholm brukar vidare vid det första mötet med en ny klient upprätta ett uppdragsbrev. Tidigare har denna rutin varit betydligt sämre och de gamla uppdragen har därför inte alltid denna typ av dokumentation. Vilken funktion dessa uppdragsbrev har är något som dock, enligt Sven Ekholm, kan diskuteras. Detta eftersom innehållet i uppdragsbreven mer beskriver vad som ska göras istället för vad revisionen innebär.145 Lena Nolér anser att uppdragsbreven inte fyller någon större funktion, eftersom hon i huvudsak endast betraktar dessa som ännu en skriftlig rapport. Därför tillämpas inte denna dokumentation i någon större utsträckning på Nolér Revision AB.146 Till skillnad från Sven Ekholm och Lena Nolér, menar Lars Lidgren, att det är viktigt att uppdragsbreven, vilka innehåller de allmänna villkoren, verkligen tillämpas. Det kan dock ifrågasättas i vilken grad klienterna läser dessa och tar till sig innehållet.147

Som tidigare nämnts kännetecknas relationen mellan klienten och revisorn av en öppen kommunikation. Mycket av denna information handlar om den praktiska redovisningen, exempelvis innebörden av ett entreprenadavtal och vad klienten ska tänka på vid upprättandet av ett sådant avtal.148

4.1.4 Förväntningar

Trots att en långvarig och god relation med klienterna oftast föreligger har klienterna olika förväntningar på vad revisorn ska utföra i sitt arbete. Även behoven skiljer sig vanligtvis åt mellan olika klienter. Vissa är endast intresserade av var på ÅR de ska skriva under, medan andra i högre utsträckning har en önskan om att ÅR ska vara en garant utåt och i största möjliga mån vara snyggt och prydligt gjord från början. Detta eftersom visionen inte endast är att driva ett överlevnadsföretag.149 Lena Nolér instämmer i att förväntningarna skiljer sig åt beroende på vilka framtidsutsikter företagsledarna har. Vidare, menar hon, att vissa företag ibland anser att revisorn inte fyller så stor funktion, eftersom de redan har anlitat byrån för redovisningstjänster. De anser på så sätt att deras räkenskaper redan är korrekta.150 Även Lars Lidgren anser att klienter ibland har svårt att förstå nyttan med revisionen, då de emellanåt har bristande insikt och dålig kunskap om revisionens innebörd. Dessa klienter kan det då bli relativt svårt att arbeta med.151 ”Frågan är om vi i tillräcklig omfattning har lyft fram vad vi

gör”, intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4.

Enligt Sven Ekholm brukar förväntningarna från klienternas sida i största allmänhet vara att revisorerna ska tillhandahålla en färdig ÅR, vilken ger så lite skatt som möjligt och som kostar minimalt.152 Lars Lidgren menar att klienterna förväntar sig att revisionen är rätt och att revisorerna är uppdaterad så att de kan komma med synpunkter och upplysningar om exempelvis förändringar i lagstiftningen. Lars Lidgren anser dock vidare, i motsats till Sven Ekholm, att förväntningar om att revisorn skulle kunna sänka klientens skattekostnad är överskattad.153 En generell förväntning är att det genom revisionen byggs upp ett bra system för att kunna följa verksamheten och kontrollera brister i systemen samt att revisionen ska frambringa förslag på förbättringar. Ett exempel som Sven Ekholm nämner angående en

145

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 146

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 147

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 148

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 149

Ibid 150

Intervju med Lena Nolér, se bilagor 3 151

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 152

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 153

Lena Westlind

32 klients förväntning är att denne ville få hjälp med att öka sitt kapital inom en tioårsperiod. En tioårskalkyl gjordes för detta, men då klienten levde över sina tillgångar och inte var kapabel att spara lyckades denne inte följa kalkylen. Detta resulterade i att klienten blev besviken och lämnade revisionsbyrån, då han ansåg att misslyckandet var byråns fel. Sven Ekholm hade svårt att förstå detta resonemang, eftersom han ansåg att klienten på egen hand försatt sig i denna situation.154

Förutom den sedvanliga revisionen innefattar revisorsyrket mycket rådgivning bl.a. inom skatteområdet. Även andra juridiska spörsmål och regler kring avtal och bolagshandlingar kommer ofta på tal.155 Att hjälpa till med avtalsskrivningar brukar LHA Revision AB dock vara försiktiga med, då det kan finnas risk för att problem lätt kan uppstå i samband med detta. Vid dessa tillfällen brukar Lars Lidgren istället hänvisa till jurister, eftersom de är mer kunniga inom avtalsområdet.156 Att revisorn ska lösa personliga problem är, enligt samtliga respondenter, vanligt förekommande förväntningar hos klienten. Detta eftersom klienterna ofta har ett stort förtroende för sin revisor och antagligen ingen annan professionell hjälp nära till hands. Genom sitt breda kontaktnät kan revisorn också ofta hjälpa till.157 ”Man blir som

en sorts allmänläkare till de här småföretagen”, intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2.

Varken Sven Ekholm eller Lena Nolér anser att klienterna klargör vad de förväntar sig av sin revisor.158 Lars Lidgren menar istället att de klienter som själva har relativt bred kompetens inom revisionsområdet i relativt hög grad klargör sina förväntningar. De som inte är fullt så insatta klargör dock inte sina förväntningar i samma utsträckning.159 Att klienterna ej klargör sina förväntningar, tror Sven Ekholm, beror på att ett kunskapsövertag inom revisionsområdet finns hos revisorn.160 Det kan emellertid vara svårt att veta om klienternas förväntningar uppfylls, men Lena Nolér har en uppfattning om att revisionen motsvarar förväntningarna. Detta grundar sig i att klienterna aldrig är rädda för att ställa frågor och hon tror att dessa besvaras på ett tillfredställande sätt, vilket kan tolkas som att revisorerna finns nära till hands.161

Även de förväntningar klienterna har som revisorerna känner till är inte alltid möjliga att uppfylla. Det handlar, enligt Sven Ekholm, om att kunna modifiera dem. Då en klient har ett speciellt önskemål kan Sven Ekholm informera om kriterier som måste vara uppfyllda för att detta önskemål, i den mån det är möjligt, ska kunna tillgodoses.162 Delade meningar råder dock, då Lena Nolér menar att klienternas förväntningar i de allra flesta fall går att uppfylla. När klienterna har ekonomiska bekymmer ställer Lena Nolér gärna upp med goda råd, men hon poängterar att hon troligen inte kan lösa problemen helt åt dem.163 Lars Lidgren anser att klienternas förväntningar går att uppfylla i varierande grad. Mindre ägarledda företag accepterar i större utsträckning revisorernas begränsningar och har på så sätt inte lika högt ställda förväntningar. Större företags förväntningar kan vara svårare att uppfylla eftersom de ofta kräver mer och förväntar sig en effektiv revision och en kvalitetssäkrad rapport.164

154

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 155

Intervju med Sven Ekholm och Lars Lidgren, se bilagor 2, 4 156

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 157

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 158

Intervju med Sven Ekholm och Lena Nolér, se bilagor 2-3 159

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 160

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 161

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 162

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 4 163

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 164

Lena Westlind

33 Att underförstådda förväntningar föreligger är något som Sven Ekholm och Lena Nolér är överens om.165 Dessa tar sig uttryck i att klienterna vill att Sven Ekholm som revisor ska hitta lösningar på deras problem.166 Lena Nolér menar att klienterna i stort sett tror att revisorn klarar allt.167 Lars Lidgren upplever inte att klienterna har underförstådda förväntningar.168 Strävan efter att uppfylla klienternas förväntningar, tror Sven Ekholm, är störst hos revisorer som är på väg upp i sin karriär eller för nystartade revisionsbyråer, eftersom behovet av att ha nöjda klienter prioriteras än högre där. Det blir på så sätt svårare för dessa revisorer att vara tillräckligt tuffa. Sven Ekholm anser sig dock inte själv ha det problemet, eftersom han är så pass etablerad och inte lika rädd att tappa en enskild klient. Inom större organisationer kan kraven på att dra in mycket pengar och stiga i grader också göra att revisorerna känner stor press på att ha nöjda klienter och att de på så sätt har svårare att stå på sig och säga ifrån när det behövs.169

4.1.5 Förväntningsgap

Klienterna har som ovan nämnts olika förväntningar och om dessa inte kan uppfyllas av revisorn kan ett förväntningsgap uppstå. Begreppet förväntningsgap inom revisionsbranschen är välkänt och kom Sven Ekholm tillkänna redan på 1980-talet.170 Det pratas mycket om förväntningsgapet mellan revisorerna, i olika revisionskommittéer och inom FAR SRS, men mellan klient och revisor nämns det i stort sett aldrig.171 Sven Ekholm anser att det emellanåt kan förekomma ett förväntningsgap. Klienterna förväntar sig nästan alltid att deras företags räkenskaper ska vara helt korrekta efter granskningen. En bidragande orsak till detta kan vara att klienterna inte har vetskap om vad det innebär att vara revisor och de har därför inte förståelse för i vilken utsträckning revisorn har möjlighet att granska räkenskaperna. En annan orsak kan vara att folk i största allmänhet kallar personer som har med papper att göra i sitt yrke för revisorer. Klienterna ser exempelvis ofta sina redovisningskonsulter som revisorer. Sven Ekholms funderingar kring problematiken över hur förväntningsgapet ska kunna elimineras består bl.a. i att han själv i vissa fall borde ”uppfostra” klienterna bättre och ge information om att revisionen är en stickprovsgranskning och/eller en systemgranskning. Även information från högre instanser inom branschen skulle kunna vara ett sätt att minska förväntningsgapet. Sven Ekholm anser vidare att titeln revisor borde vara skyddad och inte bara som i dagsläget, där de skyddade titlarna är godkänd och auktoriserad revisor.172

Enligt Lars Lidgren förekommer alltid ett förväntningsgap på ett eller annat sätt. Detta gap består i att klienterna har bristande kunskap om i vilken utsträckning revisorerna måste följa lagstiftningen och vad detta regelverk säger. Orsaker till gapet är på så sätt kompetensreglerad och kan även bero på bristande kommunikation. Revisorerna har därför ett stort ansvar, då