Förväntningsgapet ur revisionsperspektivet

Vi kommer i figur 7, förväntningsgapet enligt FAR, att applicera revisorns perspektiv på förväntningsgapet utifrån våra tolkningar av respondenternas svar. Med hjälp av figuren har vi för avsikt att analysera hur respondenterna uppfattar förväntningsgapet och vilka åtgärder som rimligen kan vidtas för att eliminera gapet.

175

Intervju med Sven Ekholm och Lena Nolér, se bilagor 2-3 176

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 177

Lena Westlind

36

Figur 7. Analytisk modell - Förväntningsgapet enligt FAR, omarbetad utifrån FAR, 2004,

FARs revisionsbok, s 111

Förväntningarna hos klienterna om vad revisorn ska utföra i revideringen skiljer sig åt och varierar beroende på behov, önskemål och kompetens.178 Generellt sätt består klienternas förväntningar i att revisorn ska tillhandahålla en färdig ÅR, vilken ger så lite skatt som möjligt och som kostar minimalt.179 Förväntningarna består även i att revisionen är rätt, att revisorerna är uppdaterade och kommer med synpunkter, att de upplyser om förändringar i lagstiftningen samt att de kommer med förslag på förbättringar inom klientens verksamhetsområde.180 Den övre pilen (pil 1), i figur 7, illustrerar de förväntningar klienterna har som är orimligt högt ställda. Dessa kan ta sig uttryck i att revisorn ska ”fixa” allt och att deras kompetens ska sträcka sig utöver deras eget yrkesområde181. Att revisorn ska lösa problem inom andra kunskapsområden än sitt egna är en relativt vanligt förekommande förväntning. En anledning till detta kan vara att klienterna ofta har stort förtroende för sin revisor och i vissa fall ingen annan professionell hjälp att tillgå.182

Klienterna är i många fall mindre bra på att klargöra för revisorn vad de förväntar sig av revisionen.183 Detta gör att det kan vara svårt att känna till exakt vad klienterna förväntar sig att revisorn ska göra och därmed veta hur stor skillnaden är mellan pil 1 och pil 2. Lars Lidgren menar dock att klienter som har tämligen bred kompetens inom revisionsområdet, i relativt hög grad, klargör sina förväntningar184.

178

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 179

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 180

Intervju med Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 3-4 181

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 182

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 183

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 184

Lena Westlind

37 Det finns ett omfattande regelverk som revisorns arbetsutövning präglas av. Dessa lagar och rekommendationer reglerar hur revisorn ska tillämpa yrkesutövningen och vad de enligt lag har tillåtelse till att göra inom yrkesprofessionen. Att denna inte alltid stämmer överens med vad klienterna förväntar sig belyses av pil 2, i figur 7. Att regelverket är utformat på ett sådant sätt att vissa klienters förväntningar ej är möjliga att uppfylla skulle eventuellt kunna kännas hämmande för revisorernas yrkesutövning. Lena Nolér anser dock inte att regelverket begränsar hennes arbete i någon större utsträckning185. Lars Lidgren anser, i likhet med Lena Nolér att regelverket inte begränsar honom. Han menar dock att andra revisorer, beroende på hur konsultativa de är, kan begränsas av regelverket.186 Sven Ekholm är av en annan åsikt, då han uppfattar att regelverket till viss del begränsar honom. Detta eftersom han anser det svårt att följa regelverket in i minsta detalj och föredrar att ibland ta genvägar för att skapa en bra helhetsbild.187

Regelverket innefattar också de tre goda sederna, vilka är centrala begrepp inom revisionsområdet. Att arbetet influeras av dessa begrepp är samtliga respondenter överens om.188 Detta stämmer även överens med den del av den teoretiska referensramen som behandlar de tre sederna, där det nämns att dessa tre seder ska utgöra riktlinjer för revisorerna i deras dagliga arbete.189 I de flesta fall sitter sederna i ryggmärgen efter några års yrkeserfarenhet och ägnas inte någon vidare åtanke190. Detta kan i positiv bemärkelse betraktas som att sederna känns naturliga och att revisorn förstår innebörden av dem. I negativ bemärkelse kan det dock vara en aning riskabelt att sederna inte ägnas någon vidare tanke, då vissa situationer förmodligen kräver detta, för att t.ex. förhindra hot mot oberoendet. Det nämns dock att en överläggning ibland ändå sker för att revisorn ska handla korrekt191.

Att revisorerna efterlever regelverket och de tre sederna kontrolleras minst vart 5:e år av FAR SRS. Även Revisorsnämnden utför i sin tur vissa kontroller på revisorn för att säkerställa att en viss standard har uppnåtts.192 Detta borde innebära att pil 2 är på en relativt konstant nivå så länge lagarna, rekommendationerna och sederna inte förändras. Det är därmed svårt för revisorerna att helt och hållet frångå regelverket eller ta genvägar, även om det skulle behövas. De kan med andra ord inte minska förväntningsgapet på detta sätt.

Sven Ekholm och Lars Lidgren är båda, i likhet med denna studies teoretiska referensram, överens om att ett förväntningsgap föreligger. Definitionerna på detta gap skiljer sig dock en aning åt. FAR menar att gapet uppstår när intressenternas förväntningar på revisorn inte svarar mot vad revisorn faktiskt kan och får göra193. Andra definitioner på gapet består å ena sidan av att klienterna har bristande kunskap, både om i vilken utsträckning revisorerna måste följa lagstiftningen och även vad detta regelverk säger. Förväntningsgapet kan å andra sidan definieras som att klienterna i hög utsträckning förväntar sig att deras företags räkenskaper ska var helt korrekta efter granskningen av revisorn, vilka de dock inte kan vara. Orsaker till detta gap är att människor i största allmänhet kallar personer som har med papper att göra i sitt yrke för revisorer samt att bristande intresse och kommunikation föreligger.194 Lena Nolér

185

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 186

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 187

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 188

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 189

FAR, 2004, FARs revisions bok, s 83 190

Intervju med Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 3-4 191

Intervju med Sven Ekholm och Lars Lidgren, se bilagor 2, 4 192

Intervju med Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilaga 3-4 193

FAR, 2004, FARs revisions bok, s 111f 194

Lena Westlind

38 anser att skillnaden mellan pil 1 och pil 2 är obefintlig och därmed förekommer inget förväntningsgap, enligt henne. Detta grundar sig i tron om att klienterna kontaktar byrån om de inte är nöjda med revisorns arbete.195 Det faktum att detta skulle kunna betraktas som ett övertygande argument för att ett förväntningsgap inte existerar kan dock ifrågasättas, eftersom inga klientutvärderingar har gjorts.

Åtgärder för att minska förväntningsgapet illustreras av pil 3 och pil 4, i figur 7. Dessa kan bestå i att, från högre instanser, se över regelverket så att detta bättre stämmer överens med klienternas förväntningar196. Ett annat exempel skulle kunna vara att se över den idag så omfattande lagstadgade dokumentationen, vilken är väldigt tidskrävande och tar mycket av den tid som annars skulle kunna läggas på kommunikation med klienten.197 Ökad kommunikation påtalas ofta som en viktig åtgärd för att minska förväntningsgapet och frågan är om tiden skulle tillåtas att omprioriteras? Ytterligare ett sätt att minska förväntningsgapet skulle kunna vara att ge klienterna tydligare information om vad revisionen innebär. Denna information skiftar i omfattning. Sven Ekholm och Lars Lidgren är relativt noga med informationen till nya klienter vid ett första möte, medan Lena Nolér anser att denna information inte i samma utsträckning är nödvändig198. Detta grundar sig troligen i att hon anser att ett förväntningsgap inte föreligger.

Förväntningsgapet omtalas ofta revisorerna emellan, men nämns så gott som aldrig mellan klient och revisor. Detta kan ses som en brist, eftersom det är av stor vikt att även klienterna får upp ögonen för att ett förväntningsgap ofta föreligger och att de även förstår anledningen till varför revisorerna inte kan tillgodose vissa förväntningar.199 Att förbättra kommunikationen mellan revisor och klient ligger till största del på revisorernas ansvar, men även klienterna borde naturligtvis förmedla vad de förväntar sig. Detta är viktigt då det är lättare för revisorerna att uppfylla klienternas förväntningar om de känner till dem.200

Att minska gapet genom en ökad kommunikation skulle, från revisorernas sida, kunna göras genom en utökad användning av uppdragsbreven. Användandet av dessa brev har också ökat de senaste åren201. Hos respondenterna råder det dock delade meningar om nyttan med uppdragsbreven. När dessa endast beskriver vad som ska granskas i uppdraget och inte vad revisionen innebär och syftet med denna kan informationen inte anses minska förväntningsgapet. Detta gör att uppdragsbreven ur denna aspekt inte fyller någon större funktion.202 En annan kontrasterande synpunkt rörandes uppdragsbrev, som överensstämmer med teorin, är att de, om de är utformade rätt, är en viktig del av kommunikationen och det är därför av stor vikt att dessa tillämpas.203 För att breven verkligen ska fylla någon funktion krävs dock att klienterna läser dessa och verkligen tar till sig innehållet, vilket vissa respondenter betvivlar görs i någon större utsträckning idag.204

195

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 196

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 197

Intervju med Lena Nolér, se bilaga 3 198

Intervju med Sven Ekholm, Lena Nolér och Lars Lidgren, se bilagor 2-4 199

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 200

Intervju med Sven Ekholm och Lars Lidgren, se bilagor 2, 4 201

Intervju med Sven Ekholm, se bilaga 2 202

Intervju med Sven Ekholm och Lena Nolér, se bilagor 2-3 203

Intervju med Lars Lidgren, se bilaga 4 204

Lena Westlind

39 Enligt den teoretiska referensramen skulle en annan åtgärd för att minska förväntningsgapet vara att helt och hållet skydda titeln revisor.205 Sven Ekholm instämmer med detta och nämner att de skyddade titlarna idag endast består av godkänd och auktoriserad revisor.206 Förhoppningsvis skulle denna handling leda till en tydligare rollindelning och en, hos klienterna, ökad insikt om och förståelse för vem som ansvarar för de olika problemen som uppkommer inom verksamheten.

Det är de ovan nämnda aspekterna av respondenternas svar som, vi som författare, kan koppla samman till figur 7 och som på så sätt utgör revisionsperspektivet. Sammanfattningsvis kan sägas att pil 1 och pil 2 illustrerar vad förväntningsgapet innebär och hur det, enligt respondenterna, ser ut idag. Pil 3 och pil 4 belyser hur förväntningsgapet kan minskas och vilka åtgärder som är lämpliga.