Holme och Solvang (1997) beskriver vetenskap som att djupare delar av verkligheten uppdagas. Syftet med vetenskapliga undersökningar är att ge en bättre förståelse av det samhälle vi lever i. Förståelsen erhålls, till skillnad mot okunskap eller missförstånd, genom forskning och kan beskrivas som metodisk produktion av ny och systematisk kunskap (Kvale, 1997).
Det talas i huvudsak om två vetenskapliga inriktningar, positivism och hermeneutik. Positivismen startade inom naturvetenskaperna. Den uppstod i början av 1800-talet som en reaktion mot religiösa dogmer och metafysisk spekulation, och krävde en återgång till iakttagbara data (Kvale, 1997). Dess anhängare har strävat mot absolut kunskap och endast litat till två källor, det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut med vår logik. Genom att kvantifiera data och behandla dem statistiskt, kan forskaren dra generella slutsatser och beräkna rimliga sannolikheter (Thurén, 1991).
Då samhällsvetenskaperna grundades på 1900-talet förväntades de följa det positivistiska tänkandet med objektiva och kvantifierbara fakta. Inom samhällsvetenskap och humanvetenskap ansågs dock idealet med värderingsfrihet omöjligt att uppnå, och den hermeneutiska inriktningen blev mera central. Under senare delen av 1900-talet har hermeneutiken-tolkningsläran varit den dominerande inriktningen. Humanvetenskaperna menar att forskaren verkar i ett samspel med det sociala system han/hon är en del av, och erfarenheter, referensramar, värdepremisser och intressen styr. Även i en strävan efter objektivitet påverkas vi av forskningstradition och synsätt, politiska, sociala och kulturella miljöer, egen personlighet m.m. Den hermeneutiska tolkningen syftar till en gemensam förståelse av texter, diskurser och handlingars mening. Genom den hermeneutiska cirkelns ständiga växlingar mellan helhet och delar kan forskaren uppnå en allt djupare förståelse av meningen (Kvale, 1997).
Kunskaper i metoder är redskap för att uppnå de målsättningar vi har med olika undersökningar. De är också viktiga för seriös forskning och lägger grunden för ett systematiskt och planmässigt arbete kring samhälleliga problem (Holme & Solvang, 1997). Två olika angreppssätt kan användas för att fånga samhälleliga förhållanden på ett teoretiskt sätt, deduktiv - bevisande och induktiv - upptäckande. Holme & Solvang (1997) beskriver också två metodinriktningar – kvantitativa och kvalitativa.
Kvantitativa metoder omvandlar informationen till siffror och mängder. De ger ett totalperspektiv, ett tvärsnitt av det vi studerar och berättar något om en grupp individer. Informationen införskaffas på ett sätt som präglas av avstånd och urval. Utifrån kunskapen kan vi sedan göra jämförelser och visa på skillnader och samband. Metoden ger dock ingen information om sociala processer.
Kvalitativa metoder ger en helhetsbild och en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Metoden ger en riklig information om få undersökningsenheter och vill fånga det speciella hos den enskilda människan och hennes livssituation. Den präglas av en närhet till det man vill undersöka och informationen samlas i så nära vanliga och vardagliga samtal som möjligt. Forskaren är flexibel och öppen för ny kunskap och förståelse. Det är studiesubjektens perspektiv som styr och forskarens närvaro och tolkningsarbete betonas.
De motsättningar som tidigare fanns mellan de kvantitativa och kvalitativa riktningarna har idag mildrats. Många påtalar fördelar med att kombinera de båda metodinriktningarna då de kompletterar varandra och olika typer av analyser kan ge mera giltiga forskningsresultat och realistiska tolkningar (Alvesson & Sköldberg, 2008; Stukát, 2005).
5.2 Metodval
Val av metod bör göras utifrån de frågor vi vill undersöka (Stukát, 2005). I den här studien var jag intresserad av att undersöka lärares uppfattning och erfarenheter av hur man kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter.
En sådan undersökning kan göras på olika sätt. Jag kan be lärare föra dagbok över hur de arbetar eller göra fallstudier. Jag kan också göra en enkätundersökning eller mera öppna intervjuer. Dagböcker är, enligt Bell (2000), lämpliga för att ta reda på hur personer använder sin arbetstid. Att skriva dagbok är dock mycket tidskrävande för informanterna och risken är stor att de blir ofullständigt skrivna vilket påverkar validiteten. Fallstudier används då man vill studera människors beteende och hur de samspelar med varandra (Kvale, 1997), och är, då jag vill studera lärares uppfattningar och erfarenheter, mindre lämpliga i den här studien. I en enkätundersökning besvaras framför allt frågorna vad, var, hur och när (Bell, 2000).
Informationen omvandlas till siffror och mängder och är formaliserad. Informationen är lätt att distribuera till många och utgår från forskarens idéer om vilka faktorer som är centrala (Alvesson & Sköldberg, 2008). Öppna intervjuer tar längre tid att genomföra och det är svårt att nå många personer. De ger i gengäld en mera fördjupad kunskap (Bell, 2000, Kvale, 1997). Intervjuerna syftar till en djupare förståelse av det problem vi studerar, och kännetecknas av närhet till den källa vi hämtar informationen från. Forskarens tolkning och önskan att förstå sociala processer är central, och det är studiesubjektens perspektiv som styr (Alvesson & Sköldberg, 2008).
Jag ville i den här undersökningen lyssna till de uppfattningar och erfarenheter intervjupersonerna tar upp och tillsammans med dem bygga upp kunskapen kring fråge- ställningarna. Utifrån hermeneutiken och en induktiv metodansats valde jag därför att arbeta med intervjuer. Genom att tolka respondenterna ville jag bilda mig en uppfattning om deras livsvärld (Alvesson & Sköldberg, 2008). Intervjuerna var semistrukturerade (Stukát, 2005), och baserades på korta, givna huvudfrågor vilka förhoppningsvis skulle locka till utförliga svar (Kvale, 1997). Styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att låta respondenterna få påverka samtalets utveckling (Holme & Solvang, 1997) och jag försökte vara lyhörd för deras uttalanden och utifrån detta ställa relevanta följdfrågor. Genom det mellanmänskliga samspelet i intervjun var min förhoppning att få ta del av deras livsvärld (Kvale, 1997).
5.3 Intervjuguide
Då jag utformade min intervjuguide (bilaga 2) utgick jag dels från det syfte och de frågeställningar jag hade, dels från tidigare forskning jag tagit del av. Detta för att underlätta analysen av materialet (Kvale, 1997). Jag utgick från åtta huvudfrågor. Under intervjun kunde jag sedan ställa relevanta följdfrågor och utnyttja samspelet för att få så utförlig information som möjligt (Stukát, 2005). Respondenterna kunde därmed verifiera eller förtydliga sina ståndpunkter och analysen blev på så sätt delvis inbyggd.
5.4 Pilotstudie
En pilotstudie kan genomföras för att upptäcka, och undvika, oväntade resultat som visar sig först vid analysen (Holme & Solvang, 1997). Det kräver också övning och erfarenhet att ställa bra intervjufrågor (Merriam, 1994). Då jag är en ovan intervjuare genomförde jag en pilotstudie med en utav lärarna cirka en månad före de övriga intervjuerna. Tillvägagångs- sättet var identiskt med de senare intervjuerna och missivbrev (bilaga 1) och intervjufrågor
former och spelades in på band. Frågorna gav god information och utförliga svar, och vid analysen av det inspelade materialet framkom inga oväntade resultat. Jag valde därmed att genomföra intervjuerna i enlighet med pilotintervjun.