I den andra delen, arbetssätt och strategier som kan gynna KASAM, ingår fråga 5, 6 och 7, samt delar av fråga 8.
6.2.1 Arbetssätt och strategier som kan göra undervisningen meningsfull. Tabell 6.4 Arbetssätt och strategier som kan göra undervisningen meningsfull.
Arbetssätt och strategier Antal Respondenter
Ge självkänsla, självförtroende, tilltro, beröm. 7 1,2,3,4,5,6,7
Stärka motivationen, visa på nyttan med matematiken.
7 1,2,3,4,5,6,7
Knyta undervisningen till olika elevers intressen och vardag.
7 1,2,3,4,5,6,7
Låta elever möta matematiken på olika sätt, olika sinnen.
7 1,2,3,4,5,6,7
Positiva men realistiska förväntningar. 5 1,3,4,6,7
Lustfylld matematik. 4 1,3,4,7
Göra alla elever delaktiga. 3 3,4,7
Samtliga lärare anser det mycket viktigt att stärka elevernas självkänsla och ge dem självförtroende. Genom att bygga upp deras självkänsla och visa att de kan, menar lärarna att de kan få eleverna att komma betydligt längre i sin kunskapsutveckling. ”De måste känna tilltro. Att berätta och kommuicera matte handlar mycket om att ha självförtroende” (1). Det påpekas också vikten av att berömma elever i svårigheter, även när de gör något lite bra, då det ofta leder till att de orkar lite mer nästa gång (6).
Att visa på nyttan med matematiken anses viktigt, läraren ska förklara vad matten ska användas till. Viktigt också att knyta undervisningen till olika elevers intressen och vardag,
”ge meningsfulla exempel för eleverna. Man måste prata bonderi med bondungen, fotboll med fotbollskillen och häst med hästtjejen” (5). Andra meningsfulla exempel som nämns är diskussioner om mobilabbonemang och sms-lån, då det ger värdefull kunskap för det fortsatta livet (1,4).
Lärarna arbetar medvetet med att låta eleverna möta matematiken på olika sätt och använda flera sinnen. En lärare menar att eleverna lär sig mer, ju fler sinnen de får jobba med (1). De betonar även vikten av att använda material på oändligt många sett och försöka se ”matematiken i rummet”.
Positiva förväntningar är viktigt, att tro på elevernas förmåga. Förväntningarna måste dock vara realistiska, och det anses viktigt att hitta en nivå som gör att eleven utvecklas och känner att arbetet är meningsfullt. Matematik ska också vara roligt. ”Jag, som lärare, kan ha en dålig dag, men när jag går in i skolsalen måste barnen tro att matte är det roligaste som finns” (7).
Några lärare påpekar vikten av att göra alla elever delaktiga, och försöka göra övningar där alla kan komma till tals.
6.2.2 Arbetssätt och strategier som kan göra undervisningen begriplig. Tabell 6.5 Arbetssätt och strategier som kan göra undervisningen begriplig.
Arbetssätt och strategier Antal Respondenter
Utgå från elevernas förkunskaper och hur de tänker.
7 1,2,3,4,5,6,7
Inte ge sig förrän eleven förstår. 7 1,2,3,4,5,6,7
Ge tillräckligt med tid. 7 1,2,3,4,5,6,7
Konkretisera nya moment, rita, laborera. 7 1,2,3,4,5,6,7
Knyta samman det konkreta och det abstrakta. 7 1,2,3,4,5,6,7
Struktur och tydliga ramar där det behövs. 5 1,2,5,6,7
Diskutera matematik, ge ett mattespråk. 3 1,3,7
Förklara varför, vad som händer 1 1
Alla lärare är mycket noga med att, när de möter nya elever, ta reda på vad de kan och hur långt de kommit i sin matematikutveckling och ta vid precis där de är. Att ”hitta eleven, var är du, hur kan jag hjälpa dig, det är jobbet” (6). De är också överens om att de aldrig får ge sig förrän de är säkra på att eleven förstår. Någon lärare uttrycker att hon kan komma tillbaka med en förklaring nästa dag (7). De understryker även vikten av att lära sig lyssna på hur elever tänker, och att kunna förklara på olika sätt. Förståelsen betonas och lärarna anser det viktigt att förklara vad som händer, och inte bara säga ”nu stryker vi nollorna” (1).
Att konkretisera, tydliggöra och laborera är viktigt, en laborativ del anses mycket viktig med de här eleverna. Någon lärare betonar fördelen med att rita matematiska problem, och
menar att det ger utrymme för att förklara på olika sätt (5). Det anses också viktigt att knyta samman det konkreta med det abstrakta, samt att växla mellan de olika nivåerna, för att mer och mer övergå till det abstrakta. ”Viktigt att den laborativa matten hänger ihop, att det inte bara är en pysslig grej, för att inleda eller konkretisera ett område” (7).
Många elever i svårigheter behöver tydlig struktur och ordning, en sak i taget, lika hela tiden, för att få begripligheten (1,2,7). Några lärare betonar också vikten av att diskutera matematik, och bygga upp ett ”mattespråk” hos eleverna.
6.2.3 Arbetssätt och strategier som kan göra undervisningen hanterbar. Tabell 6.6 Arbetssätt och strategier som kan göra undervisningen hanterbar.
Arbetssätt och strategier Antal Respondenter
Strukturera och tydliggöra inlärning och svårigheter.
7 1,2,3,4,5,6,7
Anpassad miljö och arbetsuppgifter. 7 1,2,3,4,5,6,7
Ge tillräckligt med tid, en sak i taget. 6 1,2,3,5,6,7
Processen, inte resultatet som är viktigt. 5 2,3,5,6,7
Avdramatisera rätt och fel. 4 2,3,5,6
Avdramatisera provsituationer. 2 3,7
Tydliggöra målen, utgå från dem. 6 1,3,4,5,6,7
Ge eleverna metoder, strategier, hjälpmedel. 4 1,3,4,5
Bygga på det positiva. 2 2,3
Här är lärarna överens om att det är grundläggande att tydliggöra elevens inlärning och svårigheter. ”Man måste tala om vad som är problemet, de måste få insikt i vad de kan och inte kan” (3). Lärare kan behöva hjälpa elever i svårigheter att se tillbaka på allt som var svårt och som de nu kan, för att få dem att orka gå vidare. Elever kan också behöva hjälp att sovra och prioritera när uppgifter som skall göras hopar sig och blir övermäktiga. Lärarna betonar vikten av att hela tiden bygga på de positiva sidorna hos eleven.
Anpassad miljö och arbetsuppgifter, samt att ge tillräckligt med tid beskrivs som viktiga delar. Det anses oerhört viktigt att eleven känner att han/hon behärskar ett område innan man går vidare. Läraren måste också hitta rätt nivå, så att uppgifterna inte blir för svåra. Elever som utmanas på en nivå som de inte klarar, kan lätt bli stressade och få en negativ bild av skolan.”Rätt uppgift, rätt mängd, rätt tid, rätt förväntan stärker deras möjligheter att lyckas” (6).
Lärarna anser det grundläggande att poängtera att det är processen, inte resultatet som är viktigt, ”man måste få dem att förstå att det inte handlar om att det ska gå fort” (3). Viktigt också att avdramatisera rätt och fel och gärna diskutera kring detta, poängtera att det ofta är genom fel som man utvecklas. Även att ge olika slags uppgifter t.ex. att motivera och beskriva strategier och öppna uppgifter med flera möjliga svar anses positivt för att av-
dramatisera rätt och fel. Några lärare påtalar vikten av att avdramatisera provsituationer, samt att tydliggöra att det absolut inte är bara proven som räknas, och också att kunna ge prov på olika sätt.
Att tydliggöra mål, både kort- och långsiktiga, och arbeta utifrån dem är flera lärare som poängterar. Flera lärare arbetar mer och mer kring problem som skall lösas, för att sedan ge eleverna strategier och olika verktyg, hjälp till självhjälp, som de kan ha nytta av i vardagen (1,3). Med elever i stora svårigheter anses det extra viktigt att läsa målen och tänka på vad som är viktigt att kunna när de kommer ut i livet (5). ”För dem som har det svårast och kan vara svårmotiverade, är det viktigt att satsa mer på kvalitet än kvantitet, det är frågan om mer tid alltid är det rätta” (4).