Detta alternativ innebär att ett krav införs på att loggbok upprättas för all nybyggnad. Alternativet innebär dock att en central myndighet får i upp- drag att ha ett övergripande ansvar för loggbokssystemet (liknande som för energideklarationer). De grundläggande kraven på loggboken regleras i lag, ytterligare krav på form och innehåll kan regleras i föreskrift. Det går att tänka sig ett par olika varianter på hur rapporteringen till den centrala myndighetens databas ska gå till:
1. Ett och samma verktyg eller loggbokssystem är kopplat till databasen och används för alla loggböcker.
2. Olika loggbokssystem som finns på marknaden kan användas, men vissa uppgifter behöver överföras till den centrala databasen från dessa system.
10.4.1 Förväntade konsekvenser
10.4.1.1 Användningen av loggbok
Alternativet skulle påverka antalet byggnadsverk med loggböcker som skulle öka jämfört med nollalternativet. Den förväntade användningen av loggböcker för såväl byggnader som anläggningar skulle vara samma som för alternativ 2 (se avsnitt 10,3.1.1), eftersom kravet på att använda loggbok är samma i de två alternativen.
10.4.1.2 Investeringskostnad
Även investeringskostnaden för byggherrarna är i princip densamma som i alternativ 2, eftersom loggboken ska utformas på motsvarande sätt för att uppfylla syftet. En följd av detta alternativ är dock att merkostnaden kan öka något, eftersom loggboken måste anpassas till eller registreras i det centrala systemet.
Det finns även en betydande investeringskostnad för den centrala myn- dighet som ska tillhandahålla system och register för loggbok. Vidare kommer denna myndighet behöva hålla igång och uppdatera systemet, vilket ger en löpande förvaltningskostnad.
10.4.2 Berörda aktörer
Liksom i alternativ 2 är byggherrar, fastighetsägare, byggföretag och fas- tighetsförvaltare som uppför eller låter uppföra en byggnad eller anlägg- ning de aktörer som berörs i första hand.
Företag och organisationer som idag tillhandahåller loggbokssystem kommer att behöva anpassa sig till det centrala systemet, alternativt ut- veckla kompletterande produkter, om endast ett verktyg kan kopplas till det centrala systemet.
Förutom myndigheten som ska tillhandahålla det centrala systemet så be- höver någon myndighet komma att få en tillsynsroll. Erfarenheterna från tillsynen över energideklarationsregistret visar att kommunerna kan ha svårt att hantera en sådan tillsynsuppgift. Den nationella myndighet som får ansvaret för det övergripande systemet kan därför vara mer lämplig som tillsynsmyndighet. Denna myndighet kommer då få ökade kostnader, både för att upprätthålla systemet och för tillsyn.
10.4.3 Styrkor
Alternativ 3 är det mest styrande alternativet, där frågan om vilken in- formation som ska finnas med och hur den ska dokumenteras är tydligt reglerat. Alternativet bedöms öka kunskapen om vilka produkter och
material som finns i byggnadsverken, vilket kan underlätta vid förvalt- ning, renovering och ombyggnad samt vid behov av sanering och rivning. Den förväntade kvaliteten på loggböcker är hög, eftersom informationen i och formen för loggboken är standardiserad är det enkelt att göra uppfölj- ningar, jämförelser mellan byggnadsverk och hämta ut statistik. Detta kan jämföras med nollalternativets förväntade branschöverenskommelse som endast påverkar en del av de loggböcker som finns. Loggböckerna be- döms därför väl kunna uppfylla syftet.
Ett lagkrav på att en loggbok ska upprättas är en stark drivkraft, och det kan även säkerställas genom tillsyn.
10.4.4 Svagheter
Eftersom loggboken måste fungera med det centrala systemet måste alla byggherrar, oavsett om de har loggbok idag eller inte, se till att använda en loggbok som fungerar med detta system. För vissa innebär det att de måste börja använda ett loggbokssystem och för dem som redan har ett fungerande loggbokssystem måste de nu investera så att det blir kompati- belt med det centrala systemet. Alternativet ger inte så stort utrymme för flexibilitet för byggnads- och anläggningsägarna och byggherrarna. För dessa aktörer innebär systemet att de kan behöva ha parallella system. Alternativet medför även administrativa insatser för byggnadsverksäga- ren att upprätta och ajourhålla loggboken under byggnadsverkets livs- längd.
Alternativet medför ökade administrativa kostnader för den centrala myndighet som får i uppgift att tillhandahålla det centrala systemet. Den centrala myndigheten måste även se till att systemet fungerar, utvecklas och uppdateras över tid. Tillsynsmyndigheten kommer få ökade administ- rativa kostnader, samtidigt som det centralt hållna systemet medför en enhetlighet som underlättar tillsynen.
Alternativet kan medföra en risk för utslagning av loggbokssystem som används idag och som har högre miljöambitioner, till exempel vad gäller stöd för produktval. I så fall kan alternativet ses som kontraproduktivt uti- från syftet med en reglering.
De organisationer som idag tillhandahåller loggbokssystem och -verktyg kommer att behöva ställa om och anpassa sin verksamhet samt hitta möj- ligheter till kompletterande tjänster och produkter, eftersom det inte är troligt att ägare av byggnadsverk vill använda dubbla loggböcker.
11 Diskussion
Som framgår av kapitel 7 Grundförutsättningar för de utredda alter-
nativen och kapitel 8 Nyttan med att införa loggbok anser Boverket att
det på ett övergripande plan redan föreligger förutsättningar för att re- glera användningen av loggbok för byggnadsverk. Loggboken bedöms fylla ett behov genom att öka spårbarheten för inbyggda byggprodukter, vilket indirekt bidrar till bättre byggnadsverk utifrån aspekterna männi- skors hälsa, minskad miljöbelastning och bättre hushållning med naturre- surser. Boverket diskuterar i detta avsnitt mer detaljerat om förutsättning- arna för reglering av loggbok och val av alternativ, mot bakgrund av de problem och utmaningar som reglering av loggbok innebär (kapitel 9) och de alternativa handlingsvägar som redovisas i kapitel 10.