Nollalternativet innebär en bedömning av hur användningen av logg- böcker kommer att utvecklas utifrån nuläget utan vidare reglering, väg- ledning eller annan styrning. Att dokumentera byggprodukter förblir fri- villigt. Om en byggherre vill använda en loggbok, kan den skapas genom ett eget system eller med hjälp av tillgängliga marknadslösningar. För att kunna spåra byggprodukter i byggnadsverket när loggbok saknas görs detta främst genom en materialinventering.
10.1.1 Förväntade konsekvenser
10.1.1.1 Användning av loggböcker
Trenden är att användningen av loggböcker ökar varje år, i alla fall bland de stora och mellanstora aktörerna inom fastighetsbranschen. Det stöds dels av enskilda representanters svar på det andra frågeformuläret, dels av Boverkets intervjuer med organisationer som tillhandahåller loggboks- verktyg. Enligt svaren på det andra frågeformuläret kommer denna trend inte att ändras.
Även fortsättningsvis bedöms möjligheten till certifieringar och miljö- märkningar av byggnadsverk, framförallt byggnader, vara en stark driv-
kraft. Certifieringar och miljömärkningar är både något som efterfrågas av kunder och som kan ingå i den egna miljöpolicyn. Som framgår av av- snitt 5.4 är det krav på loggbok i vissa av dessa certifierings- eller miljö- märkningssystem. Baserat på svar från det första frågeformuläret är spår- barheten för framtiden ett lika viktigt skäl för loggbok som utfasning av farliga ämnen och styrning mot bättre produktval.
För anläggningar kommer drivkraften snarare av att en loggbok underlät- tar i förvaltningen, eftersom det ofta är samma byggherre som uppför an- läggningen som sedan har förvaltningsansvaret.
10.1.1.2 Investeringskostnad
Investeringskostnaderna för en loggbok är svåra att bedöma, eftersom det varierar väldigt mycket mellan olika projekt och byggnadsverk. Som anges i avsnitt 6.3.1 framgår det av enkäterna och intervjuerna att kostna- den för att upprätta loggböcker kan innefatta många olika poster, som bland annat administration, och arbetstid för anställda att sköta loggning och licensavgifter.
De byggherrar som svarade på enkäten hade svårt att uppskatta hur många timmar som läggs på att upprätta en loggbok för en byggnad. Kostnaden och tidsåtgången styrs av storleken på projektet och hur kra- ven ser ut. Kostnaden kan uppstå i flera led: hos projektören som före- skriver material, hos leverantörer som köper in eller föreslår byte av material, hos konsulter som ska registrera materialet i databasen, hos mil- jökonsulten som ska granska dokumenterat material, hos entreprenören som ska redovisa inbyggda produkter. Bland annat därför är det svårt att redovisa en kostnad per byggnad.
Boverket bedömer att en rimlig utveckling är att investeringskostnaden för att upprätta loggbok blir lägre för varje projekt för en byggherre. Byggherrar som bygger ofta och kontinuerligt kan med tiden troligtvis bygga upp en erfarenhets- och kunskapsbas som kan effektivisera upprät- tandet av en loggbok.
10.1.2 Styrkor
En styrka med nollalternativet är att det är helt frivilligt att använda sig av en loggbok. För de aktörer som bedömer att det är lönsamt att använda en loggbok finns en stor flexibilitet, på så sätt att de kan välja vilka verktyg och ambitionsnivåer de vill. Det framgår som nämnts ovan av den andra enkäten att antalet byggprojekt med loggbok troligtvis kommer att öka, vilket innebär en ökad kunskap om vilka produkter som används i bygg- nadsverk även utan reglering. Det finns idag fungerande verktyg på
menterar de parametrar som anges i avsnitt 7.2.2, kan syftet med loggbok uppnås.
Eftersom det är frivilligt och inte heller finns några formkrav, blir det inget tillkommande administrativt krav eller någon merkostnad för logg- bok som läggs på byggherrarna. Som anges i avsnitt 9.1 råder det delade meningar om en loggbok fördyrar de slutliga byggkostnaderna eller inte. Oavsett om loggbok innebär en kostnad eller inte för den enskilde bygg- herren, så är det valfritt om denna eventuella kostnad ska tas.
10.1.3 Svagheter
Frivilligheten kan göra att användandet av loggbok inte ökar i så stor ut- sträckning, med följden att stora delar av det nybyggda beståndet är utan loggbok. Bristande intresse medför att vissa byggföretag och fastighetsä- gare sannolikt aldrig kommer att använda loggbok. Detta medför att kun- skapen och spårbarheten om vilka ämnen och material som byggs in i byggnadverken inte kommer att öka nämnvärt jämfört med idag. Det kan följaktligen försvåra framtida spårning och identifiering av inbyggda material. Bland de aktörer som ändå väljer att upprätta och förvalta en loggbok kommer dessa troligtvis att se väldigt olika ut, och en del kan ha sämre kvalitet.
De organisationer som tillhandahåller loggboksverktyg idag har i inter- vjuer med Boverket efterfrågat en gemensam definition eller standard för vad en loggbok är och vad den ska innehålla. Om det inte tas fram någon central vägledning eller styrning är det därför troligt att branschöverens- kommelser istället tas fram, åtminstone mellan de största aktörerna. Ef- tersom det saknas någon övergripande styrning som gäller alla loggböck- er är det dock troligt att det kommer finns en viss spridning i kvaliteten och utformningen på loggböckerna. Olika loggbokssystem som inte har en gemensam standard eller gemensamma krav kan medföra merkostna- der för aktörer som behöver använda olika system i olika projekt. Jämfört med de förutsättningar som Boverket i avsnitt 7.2 menar behövs för att en loggbok ska uppfylla sitt syfte, har dagens loggböcker vissa brister, då de inte alltid uppdateras vid ändringar i byggnadsverket, och byggprodukters mängd och placering sällan anges. Referensalternativet innebär därför att syftet med loggbok inte kommer att infrias.
Möjligheten till nationell uppföljning och utvärdering bedöms som liten. Det är i princip endast ägaren som har tillgång till loggboken.