Detta alternativ innebär att ett krav på att en loggbok ska upprättas vid all nybyggnad regleras. Loggboken ska vidare uppfylla ett visst antal preci- serade kriterier. Så länge dessa kriterier uppfylls är det valfritt att an- vända vilket system eller verktyg man vill. Av rättsäkerhetsskäl behöver skyldigheter för enskilda regleras i lag, medan preciseringar och mer de- taljerade regler om loggbok kan regleras i förordning, föreskrifter eller allmänna råd.
För att detta alternativ ska fungera så bör det även finnas tillsyn över att loggbok tas fram och uppdateras. Tillsynen kan även behöva komplette- ras med sanktionsmöjligheter för tillsynsmyndigheten. Tillsynen skulle kunna kopplas till det befintliga kontrollsystemet i samband med byg- gande som finns i PBL. Det skulle innebära att kommunen blir tillsyns- myndighet.
10.3.1 Förväntade konsekvenser
10.3.1.1Användning av loggböcker
Med en reglering om att loggbok är obligatoriskt vid nybyggnad skulle antalet loggböcker öka. Ökningen skulle troligtvis främst märkas av bland småhusen, där det idag sällan används loggbok. Även för lokaler och flerbostadshus skulle det bli en väsentlig ökning, då det åtminstone i mindre projekt sällan används loggbok idag. Vidare skulle användningen av loggbok för anläggningar också öka, då samtliga anläggningar skulle ha loggbok, jämfört med nollalternativet där anläggningar med Trafik- verket och några kommuner som byggherre, har dokumentation som mot- svarar en loggbok.
10.3.1.2 Investeringskostnad
För dem som i nollalternativet hade upprättat loggbok blir investerings- kostnaderna i princip samma. Det som eventuellt kan medföra en kost- nadsökning är att obligatorisk produktinformation som prestandadeklara- tion och kemikalieinformation, samt plats och mängd, är kriterier som ska uppfyllas och som idag inte är så vanligt förekommande i loggböcker. För den stora mängden nybyggnadsprojekt som inte hade skaffat loggbok i nollalternativet tillkommer en merkostnad som i annat fall hade utebli- vit. Som nämnts ovan finns det olika uppfattningar om detta är en kost- nad som totalt sett fördyrar byggprojektet, eller om det kan leda till effek- tivitetsvinster i andra led. Ägaren kommer sedan ha en löpande kostnad för att uppdatera loggboken under byggnadsverkets livslängd.
För flerbostadshus ägda av mindre byggherrar eller ägare, samt för små- hus, kan loggboken antas vara en engångsinvestering, det vill säga man bygger inte så mycket att fler loggböcker kommer upprättas i framtiden. Dessa byggherrar har därför svårt att dra nytta av inlärningseffekter som kan användas i framtida projekt. Fördelat över hela byggnadsverkets livs- längd är det en liten kostnad att upprätta en loggbok.
För byggherrar som bygger ofta blir investeringskostnaden för att upp- rätta loggbok lägre för varje projekt, då de kan dra nytta av sina tidigare
erfarenheter och effektivisera upprättandet och hanteringen av loggbok med tiden.
10.3.2 Berörda aktörer
De byggherrar som idag inte använder loggbok, kommer att åläggas att göra det. De som idag använder loggbok måste se till att den uppfyller kraven som ställs, vilket kan medföra en arbetsinsats om det system de idag använder inte svarar upp mot kriterierna som ställs. För den första gruppen kommer det leda till ökad administration och en direkt merkost- nad för upprättande av loggbok. De slutliga byggkostnaderna, inklusive kostnad för administration, behöver dock nödvändigtvis inte öka, då an- vändning av loggbok kan ge effektivitet och kostnadsminskningar i andra delar av byggprocessen. En eventuell merkostnad för en loggbok kan tro- ligtvis föras över på köpare eller brukare genom att ta ut ett högre pris el- ler avgift.
Företag och organisationer som idag tillhandahåller loggbokssystem be- döms öka sin omsättning, genom att fler kommer att behöva använda sy- stemen. De kan dock komma att behöva anpassa sina system så att de svarar upp mot kriterierna som ställs upp. Det kan även komma att ut- vecklas lågpris- eller gratisverktyg, för att möta de ökade behoven, vilket kan leda till en ökad konkurrens på marknaden.
Förvaltare av anläggningar och byggnader får lättare att kunna ha en ef- fektiv förvaltning, eftersom det finns information om vilka produkter och material (inklusive eventuella farliga ämnen) som använts.
Även kommuner och rivningsföretag bedöms kunna få nytta av alternati- vet, eftersom det är möjligt att användandet av loggböcker för byggnader underlättar materialåtervinning och hantering av farligt avfall. Möjligen kan en loggbok också minska tidsåtgången och kostnaden för materialin- venteringen.
Om kommunen är tillsynsmyndighet bedöms kommunerna få ökade kostnader för tillsyn. Tillsynen för loggboken kan dock bli en del i ett be- fintligt kontrollsystem, vilket innebär att den ökade administrativa bördan för kommunerna inte behöver bli så stor. I intervjuer med kommunerna framkommer att uppfattningen om att tillsyn över loggböcker skulle vara svårt att genomföra i praktiken skiljer sig åt. En kommun ställer sig mycket negativ till tillsynsrollen medan andra är mer positiva till det. En kommun anser till och med att tillsynsrollen skulle ge dem ett bra verktyg i sitt arbete.
Eftersom det inte kommer krävas någon ytterligare dokumentation om produkterna än det som är obligatoriskt, innebär förslaget inte något ytter- ligare krav på den som tillverkar och tillhandahåller produkter. Däremot kan loggboken innebära att byggherren som ska upprätta loggbok kom- mer att efterfråga prestandadeklaration och kemikalieinformation i större utsträckning, vilket ställer krav på tillverkarna, distributörerna och leve- rantörerna att ha sådan dokumentation mer tillgänglig.
10.3.3 Styrkor
Den förväntade kvaliteten på loggböcker är hög, eftersom loggbokens in- nehåll och utformning regleras. Regleringen sätter en gemensam grund för samtliga loggböcker. Därmed skulle även jämförbarheten förbättras. Detta kan jämföras med nollalternativets förväntade branschöverens- kommelse som endast påverkar en del av de loggböcker som finns. Lägstanivån kommer troligtvis att höjas så att alla loggböcker uppfyller syftet. Enhetligheten mellan loggböcker kan förenkla materialinventering och ge större möjligheter att säkerställa kvaliteten på loggböckerna ge- nom tillsyn.
Även om loggbok är obligatoriskt och den innehållsmässiga grunden är reglerad, är det ändå möjligt för byggherren att välja vilket system eller verktyg som helst. Detta ger en flexibilitet och möjlighet till en konkur- rensutsatt marknad.
Ett lagkrav på att en loggbok ska upprättas är en stark drivkraft, eftersom de flesta vill försöka uppfylla de krav som ställs. Eftersom det är tydligt reglerat vad en loggbok ska innehålla kan beställarkraven angående logg- bok bli tydligare. Även om det finns starka incitament för att upprätta en korrekt loggbok behöver en regels efterlevnad ofta följas upp med tillsyn. Jämfört med nollalternativet innebär de konkreta kraven att det finns stöd för tillsyn.
Kravet på loggbok innebär att framför allt ägarens kunskap om vilka byggmaterial och ämnen som finns i byggnadsverken kommer att öka. Det underlättar vid förvaltning, renovering och ombyggnad samt vid be- hov av sanering och rivning. Troligtvis underlättar alternativet även materialåtervinning och -återanvändning samt säkrare hantering av farligt avfall.
10.3.4 Svagheter
Alternativet medför ett tillkommande administrativt krav för att upprätta och för att ajourhålla loggboken under en byggnads eller anläggnings livslängd. En direkt konsekvens av det är att byggherren måste göra en
insats för att uppfylla kravet. Det kan innebära en merkostnad, i tid och pengar. Merkostnaden för en loggbok kan leda till att den totala bygg- kostnaden ökar, men en indirekt effekt av att upprätta loggbok kan också vara att byggprocessen effektiviseras vilket minskar byggkostnaderna. Merkostnaden för att upprätta en loggbok kan även räknas hem på längre sikt genom en minskad framtida kostnad för förvaltning och materialin- ventering.
Det är en svårighet att säkerställa att loggboken uppdateras i tillräcklig omfattning och förvaltas på ett säkert sätt under en så lång tidsrymd som byggnadsverkets livslängd. Under förvaltningen av en byggnad blir möj- ligheten för kommunerna att bedriva en effektiv tillsyn begränsad, ef- tersom det finns många ändringar i en byggnad som inte kräver bygglov eller anmälan. En fungerande loggbok under hela byggnadens livslängd kräver därför dels en hög ambitionsnivå hos ägarna, dels omfattande till- synsinsatser. Om kommunen är tillsynsmyndighet behöver det säkerstäl- las att det finns både kompetens och resurser, så att tillsynen fungerar. Om loggboken för byggnader är kopplad till kontrollsystemet i PBL kan det leda till en längre handläggningstid hos kommunen, vilket fördröjer byggprocessen.
Det kan också vara nödvändigt med någon form av tillsyn över dem som tillhandahåller loggboksverktyg, för att säkerställa att kravet på loggbok inte blir ett indirekt handelshinder. Så är fallet om det är en förutsättning att produkterna finns registrerade för att de tillgängliga loggboksverkty- gen ska kunna användas. Tillsynen skulle syfta till att säkerställa att det är en sund konkurrens på marknaden för loggboksverktyg.