För att ett en reglering om loggbok ska få förväntad effekt och uppfylla sitt syfte bör följande aspekter regleras:
• i vilka situationer och för vilka byggnadsverk en loggbok ska upprät- tas
• vem som ska upprätta loggboken
• vad en loggbok minst ska innehålla
• när och hur loggboken ska uppdateras
• att loggboken ska vara varaktig
• hur loggboken ska hanteras vid överlåtelse av byggnadsverket
• vem som ska ha tillgång till loggboken,
• hur användningen av loggbok ska kontrolleras (tillsyn).
Det är viktigt att regleringen är tydlig och att skyldigheterna som följer av regleringen är rimliga. Vidare ska regleringen fungera som en miniminivå som inte begränsar möjligheten för ambitiösa aktörer att utveckla loggbo- ken.
7.2.1 Varför behöver dessa förutsättningar regleras?
Om en loggbok ska skapa den spårbarhet som behövs för att på ett opti- malt sätt uppfylla syftet med dokumentationsskyldigheten behöver dessa aspekter regleras.
Det mest optimala vore ett krav på att loggbok ska finnas för samtliga nya byggnadsverk, samt att den kontinuerligt uppdateras så att den alltid ger en aktuell och fullständig bild av vilka produkter och material som finns i byggnadsverket. Det framgår av enkätsvaren att ett sådant krav skulle upplevas som rättvist ur konkurrenssynpunkt, men att det skulle innebära en administrativ insats för den som ska upprätta loggbok och att det där- för är viktigt att hitta en rimlig omfattning på kravet. I avsnitt 11.3.5 dis- kuteras därför om skyldigheten att upprätta och uppdatera loggbok kan avgränsas, så att kostnaden för loggboken blir rimlig i förhållande till den förväntade nyttan.
Det är viktigt för de inblandade aktörerna att det i en reglering tydliggörs vem som har ansvaret för loggboken. Majoriteten av dem som besvarat enkäten delar Boverkets uppfattning att ansvaret för att upprätta en logg- bok ska ligga på byggherren. Denne ska även vara ansvarig för att logg- boken har den form och det innehåll som krävs. Boverket anser att det är naturligt att ansvaret för loggboken ligger på byggherren, eller den som företräder byggherren, eftersom denne är ansvarig för att byggåtgärderna uppfyller övriga krav enligt plan- och bygglagen med följdförfattningar.
Vid ägarbyte ska loggboken överlåtas till den nye ägaren av byggnads- verket, som ska säkerställa att informationen i loggboken uppdateras och finns bevarad och tillgänglig under hela byggnadsverkets livslängd. Att loggbokens innehåll regleras är viktigt för att skapa en enhetlig nivå på loggböckerna, vilket även betonas av de aktörer som Boverket har haft kontakt med. Ett enhetligt innehåll underlättar för de aktörer som ska upprätta loggbok, möjliggör jämförelser mellan loggböcker och förenklar tillsyn. Boverkets uppfattning om vilka uppgifter en loggbok ska inne- hålla för att uppfylla syftet redovisas nedan i avsnitt 7.2.2.
För att loggboken ska fylla en funktion under förvaltningen och vid fram- tida rivning av byggnadsverket behöver informationen i den vara aktuell. Det är därför viktigt att reglera hur loggboken ska uppdateras, vilket även de aktörer som Boverket har haft kontakt med påpekar i såväl enkät som intervjuer. Att kräva att varje åtgärd som utförs på ett byggnadsverk ska noteras i loggboken är dock en väldigt stor börda för den ansvarige, var- för det kan vara motiverat att begränsa uppdateringsskyldigheten till vissa, mer omfattande åtgärder.
En annan aspekt för att säkerställa att loggboken är ett levande dokumen- ter är att loggboken följer med byggnadsverket, även om ägarförhållan- dena ändras. Även detta har framhållits som en viktig punkt att reglera bland de svarande i Boverkets enkät.
Utifrån enkäterna kan utläsas att det råder delade meningar kring varak- tighet och sparande när det gäller loggbok. I frågan om varaktighet är många överens om att den ska sparas men problemet är var och vem som ska ha ansvaret. Boverket menar mot denna bakgrund att en loggbok måste utformas på ett sådant sätt att den kan bevaras under ett byggnads- verks livslängd. Däremot bör det vara valfritt hur loggboken sparas. En ytterligare aspekt som lyfts fram i flera av enkätsvaren är att det end- ast är ägaren av byggnadsverket som ska ha tillgång till loggböckerna. Denne kan dock ge andra tillgång till loggböckerna efter behov, det är till exempel rimligt att den som förvaltar byggnadsverket har tillgång till loggboken och möjlighet att uppdatera den.
Några som svarade på enkäten ser större möjligheter att hämta statistisk om loggböcker sparas i ett centralt system och ser möjlighet att koppla det till befintliga system som energideklarationsregistret eller fastighets- registret. Ett sådant system skulle dock ge andra konsekvenser i form av en ökad administration, se mer om det i bilaga 5. Utifrån de kontakter Boverket har haft med de aktörer som levererar loggboksverktyg idag
tycks det dessutom vara möjligt att få en övergripande statistik även om loggbok upprättas i olika system.
Slutligen är kontroll av att reglerna följs genom tillsyn en viktig aspekt. Bland de som svarat på enkäten rådet delade meningar om vilken myn- dighet som är lämpligast som tillsynsmyndighet. Flertalet föreslår en uppdelning av tillsynen, där kommunerna genomför den operativa tillsy- nen och verifierar att loggbok finns, men att Boverket, eventuellt till- sammans med Kemikalieinspektionen, har en samordnande, stöttande och vägledande roll, samt kan genomföra stickprovsrevisioner. Många har framfört att det är lämpligt att koppla kontrollen av loggbok för byggna- der till byggprocessens befintliga kontrollsystem enligt 10 kap PBL. Det kan dock finnas en risk med att ett alltför omfattande kontrollsystem skapar onödig byråkrati.
7.2.2 Loggbokens innehåll
Boverket har efter dialog med branschaktörer konstaterat att en loggbok bör ha följande innehåll för att säkerhetsställa att syftet med en loggbok uppfylls:
• produktinformation för identifiering av produkten o produktnamn
o beskrivning av produkten
• obligatorisk produktinformation
o information om kemiskt innehåll o säkerhetsdatablad
o prestandadeklaration
• var i byggnadsverket produkten är placerad
• hur mycket av produkten som används i projektet
• vem som tillverkat produkten
• när produkten är tillverkad
Dessa uppgifter ligger i linje med vad som redan dokumenteras när logg- böcker upprättas frivilligt idag och det är även i linje med och komplette- rar de lagkrav som finns om produktinformation.